Kvinnorna ska rädda tillväxten

De mogna ekonomierna riskerar att stagnera. Efterfrågan ökar inte om inte fler kommer i arbete. Men det finns en lösning. Om kvinnorna ökar sin förvärvsfrekvens i västvärlden och Japan kan tillväxten lyfta rejält.

– Jag hade som alternativ att ta över företaget eller lämna det helt. Det var ett svårt beslut, säger Elby Kwok Drewsen, ägare till och vd för resebyrån Lotus Travel.

Men att hon tog chansen är ingenting hon ångrar. Sedan beslutet 1997 har bolaget trefaldigats både sett till omsättning och antal anställda. De senaste åren har verksamheten vuxit med 30 procent per år och 2006 års omsättning beräknas uppgå till 150 miljoner kronor. Hon älskar sitt jobb och utmaningen det ger henne, men arbetet frestar på ibland.

– Jag tror många kvinnor drar sig för att starta eget. Det kräver hårt arbete och är inte alltid lätt att förena med familjelivet.

Men det måste bli ändring på det För västvärlden har bekymmer. Allt fler åldringar ska i framtiden försörjas av en krympande befolkning. Tillväxten i stora delar av Europa är för låg och allt färre jobb skapas, vilket leder till ökad arbetslöshet. Men det finns ett sätt att öka utbudet av arbetskraft, och därmed efterfrågan och tillväxten: kvinnor. Nu ropar världen efter kvinnor – inte minst kvinnlig entreprenörskraft.

Fler kvinnor på arbetsmarknaden kan ta Japan ur den demografiska krisen och fler kvinnliga entreprenörer i Europa och USA kan skapa både tillväxt och nya arbetstillfällen.

Det är inte första gången kvinnor ska rädda ekonomin. Under andra världskriget ryckte kvinnor ut i arbetslivet runt om i världen för att stå för krigsproduktionen. Några år senare stod Sverige väl rustat jämfört med många andra länder, men bristen på arbetskraft var stor. Företagen skrek efter folk.

– Arbetskraftsinvandring både från utlandet och det andra könet blev lösningen på det problemet, säger Carin Holmquist, professor och chef för Centret för entreprenörskap vid Handelshögskolan i Stockholm.

Kvinnornas intåg på arbetsmarknaden på 1950- och 1960-talen satte fart på den svenska tillväxten. Utan kvinnor och invandrare hade det svenska folkhemmet inte gått att bygga. 20 år senare, 1985, pekade tidningen Business Week ut vad som då bedömdes vara en av huvudorsakerna till att USA:s ekonomi återhämtat sig så mycket bättre än andra länder från 1970-talets ekonomiska chocker. Svaret blev: det snabba tillflödet av kvinnor på arbetsmarknaden.

Nu hävdar åter allt fler bedömare, senast i tidningen Economist, att framtidens välstånd ligger i kvinnornas händer. Kvinnors inträde på arbetsmarknaden och därpå följande ökade konsumtion ses som den enskilt viktigaste förklaringen till västvärldens ekonomiska tillväxt de senaste decennierna. Och så lär det förbli.

Att sätta en större andel av befolkningen i jobb är historiskt sett det mest framgångsrika av recept för att öka tillväxten i ett land. Med en kvinnlig sysselsättningsnivå i OECD-länderna på 55 procent, som fortfarande ligger långt under den manliga (75 procent), är det inte svårt att räkna ut att kvinnor är en av världens mest outnyttjade resurser.

I det sammanhanget framstår inte minst den nordiska och svenska modellen, där 72 procent av kvinnorna (75 procent av männen) jobbar, som något av en drömvärld för i vart fall småbarnsföräldrar från länder som till exempel Spanien eller Italien. I dessa sydeuropeiska länder gör bristen på utbyggd och subventionerad barnomsorg oftast att en av föräldrarna får stanna hemma med de små barnen. Där jobbar heller inte många kvinnor, inte fler än 42 respektive 45 procent av dem i arbetsför ålder.

Samtidigt har farhågor för att födelsetalen ska sjunka i takt med att kvinnor börjar jobba kommit helt på skam, inte minst i Norden där generösa föräldraförsäkringssystem tvärtom har gynnat nativiteten. Länder som Japan, Tyskland, Spanien och Italien, som har minst andel kvinnor i arbete, har samtidigt de lägsta födelsetalen.

BNP-utvecklingen visar att produktionen de senaste tio åren har vuxit snabbare i de länder som tydligast släpper in kvinnor på arbetsmarknaden, bland annat Sverige, USA och Storbritannien. ­Motsatsen gäller också: länder som Japan och Tyskland med lägre andel kvinnor i arbetslivet har haft sämre BNP-utveckling.

Insikten bland beslutsfattare, opinionsbildare och entreprenörer om att det inte bara är ojämlikt utan också slöseri att inte tillåta kvinnor att utnyttja hela sin potential, på arbetsmarknaden eller som entreprenörer, har satt sina spår i debatten under hela 1900-talet. Under hela perioden har antalet sysselsatta kvinnor ökat kraftigt i hela västvärlden.

Och nu avancerar kvinnorna inom snart sagt alla områden. I i-världen går jobben företrädesvis till kvinnor. De är dessutom bättre i skolan och de är i majoritet på universitet och högskolor inte bara i Sverige utan också på andra håll i världen (utom i Japan).

– Det är inte för mycket att säga att kvinnorna är på frammarsch. Var kvinnorna än släpps fram, tar de för sig, säger Magnus Henrekson, professor på Institutet för näringslivsforskning.

Sedan 1970 har den kvinnliga sysselsättningsgraden i Europa ökat från 43 procent till 58 procent. För varje man som anställts har två kvinnor rekryterats. Samtidigt har de förvärvsarbetande männens andel av befolkningen sjunkit i många länder, bland annat i Sverige och USA.

Ingenting tyder på att trenden är på väg att förändras. I Sverige hade grundutbildningarna hälften kvinnor redan 1977. I dag är mer än 60 procent kvinnor och drygt hälften av de nyantagna doktoranderna. I USA är 58 procent av eleverna på universitets grundutbildningar kvinnor och i EU ligger nivån på 55 procent.

Och kvinnliga högskolestudenter i Sverige jobbar till och med extra vid sidan av studierna i högre grad än sina manliga kamrater, visar en färsk studie från Statistiska centralbyrån:

– Kvinnor tar sig fram på alla områden, medan männen underpresterar. Det är ofta så att man inte ser tendenser förrän det har gått för långt. Att män halkar efter kommer att slå igenom i framtiden, säger Magnus Henrekson.

Elby Kwok Drewsen håller med.

– Traditionellt var inte kvinnor lika sugna på karriär som män, men det håller på att förändras, säger hon.

Med ökad utbildning och mer kvinnor sysselsatta följer också ökad konsumtion och ökat inflytande över hushållens budgetar. Det här är något som inte minst bilindustrin har insett. Biltillverkare efter biltillverkare betonar mer och mer traditionellt kvinnliga säljargument med tonvikt på miljöfrågor och säkerhet.

Volvo, som säljer stora och dyra bilar, har 55 procent kvinnliga förare på den största marknaden, USA.

– Vi försöker ge vår visuella stil ett mer feminint drag. Inte minst sneglar vi på kostmetikaindustrin och modeindustrin när vi nu gör en ny kampanj, säger Tim Ellis, global reklamchef för Volvo Car.

Han konstaterar att feminina säljdrag, att betona det svenska ursprunget med barn och aktiva kvinnor och inte bara tala om fart, motorstyrka och kraft, även säljer till män:

– Det är vårt sätt att sticka ut. Våra huvudkonkurrenter i premiumbilsegmentet har ofta en betydligt mer maskulin framtoning, säger Tim Ellis.

Alla är dock inte säkra på att kvinnorna är på väg att ta över. Forskare i Sverige pekar på att det inte tycks finnas någon lagbundet samband som gör att fler kvinnliga studenter också ökar antalet kvinnor på toppjobb. Och även om Sverige är föregångare när det gäller mäns och kvinnors lika rättigheter så tycks det som om mycket mer finns att göra, inte minst när det kommer till chefsjobb i det privata näringslivet.

– Jag tycker inte det verkar som kvinnornas goda resultat i skolan och på högskoleutbildningar leder så långt. Man kan fråga sig hur lång eftersläpning det ska vara. Kvinnor har varit i majoritet på universitet länge och ännu syns ingen tydlig förändring. Kvinnor som ekonomisk motor fun­gerar väldigt bra om man har ett vanligt yrke, men när det handlar om prestigeyrken och maktpositioner så har det inte fungerat lika bra, säger Carin Holmqvist.

Hon får medhåll av Christina Florin, professor i historia på Institutet för framtidsstudier. Florin anser att kvinnor undervärderas som helhet i arbetslivet:

– Det avspeglar sig i att de inte får de högsta jobben eller de högsta lönerna, säger hon och konstaterar samtidigt att en lång rad akademiska yrken har genomgått en feminisering. Yrken som veterinär, psykolog, läkare och präst utövas i allt hög­re grad av kvinnor.

Klart är dock att världens behov av kvinnor på arbetsmarknaden blir ännu större framöver. Stora delar av västvärlden står inför demografiska bekymmer, med låg fertilitet och ett ökat antal åldringar. Tillväxten halkar efter och arbetslösheten har varit svår att få bukt med. Tydligast syns bekymren i Japan, där potentialen också är störst, med tanke på att kvinnorna är kraftigt underrepresenterade. Men behovet är uppenbart även i väst och då kommer skrin på hjälp.

– De främsta ropen på kvinnor i dag är att de ska hjälpa till att skapa nya jobb. Tillväxten i existerande företag sker till stor del utan att fler anställs. Nya företag är den stora källan till nya arbetstillfällen. Det skapas inte tillräckligt med företag och eftersom kvinnor skapar ännu färre företag än män försöker man nu locka dem att bli entreprenörer, säger Carin Holmquist. Hon tillägger att man får billigare arbetskraft med kvinnorna. Delvis är det därför de är efter­traktade.

Men flera tecken pekar i motsatt riktning. För EU blir det svårt att nå målet om 60 procent sysselsatta kvinnor före år 2010. Och vissa experter varnar för att kvinnor kommer att tröttna på att kämpa om det inte blir enklare att nå toppen och om inte lönegapen täpps till. Rösterna måste höjas för att höras.

Lotta Dinkelspiel
Calle Froste

___________________________________

Kvinnor investerar bättre
Otaliga undersökningar visar att kvinnor är bättre som investerare än män. En undersökning (1?000 personer) av Merrill Lynch förra året visade att kvinnor gör färre misstag och dessutom i högre grad lär sig av sina placeringsmissar.

Sannolikheten för att kvinnor ska hålla fast vid aktier som klappar igenom är mindre än för män (30 procent mot 50 procent).

Män placerar för stor andel av sitt kapital i enstaka placeringar (32 procent mot 23) och tenderar i högre grad än kvinnor att köpa en het aktie utan att göra någon research om den (24 procent mot 13). Män är dessutom mindre benägna att lära sig av sina misstag.

Av dem som svarade att de köpt aktier utan någon förhandskontroll sade 63 procent av männen att de senare gjorde det igen, mot 47 procent av kvinnor. Män gör också oftare det klassiska misstaget att köpa och sälja aktier för ofta, 12 mot 5 procent.

_____________________________________

Männen tappar mark
Andelen sysselsatta, män och kvinnor, har ökat i 17 OECD-länder men minskat i 13, under åren 1990?2004. Stora nedgångar märks i bland annat Turkiet, Polen och Sverige.

Sysselsättningsgraden för män har sjunkit stadigt och föll i årstakt med 0,5 procent ­eller mer i 19 av de 30 OECD-länderna, bland annat i Tyskland och Sverige.

Också färre svenska kvinnor jobbar. Sysselsättningsgraden har minskat från 81 till 72 procent.

I 23 av länderna ökar däremot andelen kvinnor som jobbar med mer än 1 (en) procent per år. I topp på ökningslistan finns länder som Irland, Spanien, Nederländerna, Grekland och Italien.

_________________________________

Få kvinnor i politiken
Kvinnliga regeringschefer eller presidenter är fortfarande lätträknade. Sådana finns i 11 länder, nytillkomna i år är bland andra tyskarnas förbundskansler Angela Merkel (bilden) och Chiles president Michelle Bachelet. Av världens parlamentariker är 15,6 procent kvinnor, enligt World Economic Forum.

______________________________

Jämställt i toppen
Kvinnliga toppchefer i börsbolag tjänar i stort sett lika mycket som sina manliga motsvarigheter, visar amerikanska studier. De fåtaliga svenska kvinnliga börskoncerncheferna tjänar också bra. Längre ned i pyramiderna är det annorlunda och här sluts inga lönegap. Tvärtom tycks skillnaderna bestå runt om i världen. Kvinnor, i industrivärlden och i utvecklingsländerna, drar in i snitt 78 procent av vad männen tjänar för samma jobb, visar uppgifter från Unifem/WEF.

I Sverige var lönegapen oförändrade 2005 jämfört med året före, enligt SCB. I landstingen tjänar kvinnor 71 procent av vad männen gör, i kommunerna är siffran 92 procent och bland arbetare i privat sektor 88 procent (se tabell nedan).

______________________________

Fattigt i botten
Fattigdom plågar kvinnor mer än män. Av världens ungefär 1,5 miljarder verkligt fattiga, som lever på mindre än en dollar om dagen, är majoriteten kvinnor och andelen tycks öka. Av världens vuxna analfabeter, ungefär 1 miljard människor, är två tredjedelar kvinnor och bland de barn som inte går i skolan är 70 procent flickor. Källa: FN/WEF

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.