Latinamerikansk snålblåst

Många av problemen i Latinamerika har sitt ursprung på hemmaplan, och efter att har rest sig från recessionen 2016 har regionens jätte Brasilien men också andra större ekonomier svårt att ta fart.

För regionen som helhet ligger utsikterna för 2019 på en tillväxt på omkring 1 procent eller lägre från bedömare som IMF, vilket innebär en stagnation räknat per capita då befolkningen växer. Brasiliens egen regering har kapat prognosen för 2019 två gånger redan och den ligger i dagsläget på 0,8 procent. BNP-siffran för andra kvartalet överraskade visserligen lite positivt men var ändå bara svagt på plus.

Politisk osäkerhet är ett återkommande tema som inte minst gjorde sig påmint när marknaderna i Argentina störtdök efter att den i marknadens ögon kontroversiella kandidaten Alberto Fernández hade stor framgång i provvalet inför höstens presidentval.

Sedan dess har landet tvingats införa partiella valutarestriktioner och Morgan Stanley överväger att slänga ut landet från sitt index över tillväxtmarknader, något som skulle dra ner börsen ytterligare.

Även i Brasilien och Mexiko är det skakigt politiskt. Brasiliens president Jair Bolsonaro har hamnat i konflikt med stora delar av resten av världen som inte gillar hans Amazonaspolitik, och på hemmaplan dröjer den viktiga pensionsreformen som ska hjälpa till att få ordning på de offentliga finanserna.

Mexiko under president Andrés Manuel López Obrador har gjort en sväng i mer protektionistisk riktning, och även där kämpar man med underskott i finanserna. Sedan i våras har det ledande aktieindexet i Mexiko tappat nästan 7 procent.

Ett index som mäter frekvensen av ordet osäkerhet i landsrapporter från EIU (Economist Intelligence Unit) illustrerar läget väl. Det har gått genom taket för alla tre länderna under 2019 och ligger väl över snittet för de senaste 23 åren.

Sämre global tillväxt och det eskalerande handelskriget slår hårt mot regionen genom lägre export och lägre råvarupriser. Jordbruksprodukter, malm, mineraler och olja är det som driver tillväxten, och om tillväxten i Kina fortsätter att försämras på grund av handelskrig och ökande problem på hemmaplan kan utsikterna för Latinamerika snabbt smulas sönder. Kina och USA är dess absolut två största handelspartner.

Latinamerika-fonder kan då snabbt vända nedåt och den trenden förstärks av att internationellt kapital, som är mycket viktigt för regionen, söker sig till säkrare marknader. Jakten på avkastning kan dock hålla emot lite när flera centralbanker nu ser ut att sänka räntorna ytterligare.

Argentina står också inför en påtaglig risk att tvingas ställa in betalningarna på sina utlandslån, vilket skulle skapa ännu större osäkerhet i regionen, inte minst för Brasilien som är Argentinas största handelspartner.

På väg nedåt?

Sedan toppen i sommar har de flesta Latinamerika-fonder tappat mark, men i snitt står de ändå på 17 procent plus för året. En hel del står dock den svaga kronan för, vilket är ytterligare en risk för svenska investerare. Morgan Stanleys index MSCI EM Latin America har bara ökat drygt 2 procent i år mätt i dollar.

Bäst har JPM Latin America Equity gått i år med en uppgång på 17,6 procent. Mätt i dollar är uppgången mer måttliga 8,8 procent.

Som jämförelse har breda globalfonder stigit 24,1 procent i snitt hittills i år med Threadneedles aktiva globalfond i spetsen med nästan 40 procent räknat i kronor, och drygt 30 procent i dollar. MSCI Världsindex har ökat drygt 20 procent i dollar.

Argentina

Efter provvalen i augusti rasade marknaderna och valutan tappade uppåt 30 procent. Lån från Internationella valutafonden håller landet under armarna, men risken för betalningsinställelse ökar i samma takt som ekonomin krymper.

Brasilien

Politisk osäkerhet kring en avgörande pensionsreform håller investerare avvaktande. Penningpolitiken har lättats, men för att tillväxten ska kunna ta fart igen måste det till strukturella reformer liksom lägre budgetunderskott.

Mexiko

Bättre tillväxt väntas om det politiska läget stabiliseras. I år väntas ekonomin växa med magra 0,9 procent och fokus ligger på att inte ytterligare öka statsskulden.

Colombia

En expansiv penningpolitik, flera skattereformer och flyktingvågen från Venezuela väntas hålla uppe ångan hos Latinamerikas stjärna trots tuffa internationella omständigheter. En tillväxt på 3,5–4 procent väntas 2019–2020.

Chile

Även Chile växer på rätt bra, hjälpt av räntesänkningar och en investeringsboom. Tecken på avmattning finns dock och riskerna på nedsidan överväger. Ekonomin väntas växa över 3 procent både 2019 och 2020.

Peru

Prognoserna har sänkts men ligger fortfarande på omkring 3,5 procent. Ekonomin är dock starkt exponerad mot råvarupriser och effekter från handelskriget.