Letar efter en storsäljare
Torsdagsmorgonen den 27 juli i år. Det digitala urverket i Astra Zenecas dataservrar slår över till noll sju noll noll.
Därmed fanns inte längre någon återvändo för den brittisk-svenska läkemedelsutvecklaren. I det nybyggda huvudkontoret i den anrika universitetsstaden Cambridge norr om London markerar övergången till heltimmen att det är grönt ljus för bolagets informationsavdelning att publicera en handfull noga planerade pressmeddelanden.
Pressmeddelandena den här morgonen berättar om några ljuspunkter i forskningen, om den senaste halvårsrapporten samt om ett samarbete med den amerikanska konkurrenten Merck.
Vid en första anblick är det inga märkvärdigheter. Inte för ett storbolag som likt Astra Zeneca har nästan ett hundratal framtida mediciner i olika stadier av genomförande.
Så var det ett pressmeddelande till. ”Kombinationen av Imfinzi och tremelimumab uppfyllde inte den primära ändpunkten för att förbättra PFS (progressionsfria överlevnadsresultat) jämfört med vårdstandarden”, går det att läsa. Det betyder att den blandning av två nyutvecklade Astra Zeneca-mediciner, som både ledningen och utomstående analytiker trott så mycket på och som testats på över 1 000 lungcancerpatienter, inte fungerar bättre än de behandlingar som redan finns på marknaden.
Den längsta dagen har just börjat gry.
Bolagets börskurs rasar med 16 procent när den inledande handeln drar i gång i Stockholm en knapp timme senare. Fallet är det största hittills för Astra Zeneca under en enskild handelsdag.
När handeln med bolagets aktier avslutas i New York samma kväll har värden för över 120 miljarder kronor gått upp i rök. Kursen hade nästan fallit till samma nivåer som aktien handlades till dagarna innan världens största läkemedelsföretag, amerikanska Pfizer, för drygt tre år sedan lade ett offentligt uppköpsbud på Astra Zeneca.
Den viktigaste frågan när tumultet lagt sig är fortfarande obesvarad och lyder i all sin enkelhet: ”Vad ska Astra Zeneca göra nu?”
Astra Zenecas vd sedan snart fem år tillbaka, fransmannen Pascal Soriot, har för egen del bidragit till att bygga upp förväntningarna när det gäller bolagets framtidsmöjligheter. Han har i motsats till sin föregångare David Brennan prioriterat forskning framför försäljning, vilket är uppskattat internt. Och i synnerhet har han prioriterat cancerforskningen som bedrivs i bolagets amerikanska och brittiska delar. Området står numera för ungefär hälften av Astra Zenecas forskningsbudget på sammantaget nära 50 miljarder kronor årligen.
I en intervju i höstas i Affärsvärlden talade Pascal Soriot om Astra Zenecas forskningsframgångar. De nya mediciner det gäller är så kallade immunoterapeutiska cancerläkemedel som förmår larma kroppens eget invasionsförsvar, immunsystemet. Människokroppen blir kort sagt immun mot vissa cancertyper. De två bolag som ligger längst fram är Bristol-Myers Squibb och Merck. Dessa har rättigheterna till cancerläkemedlen Opdivo och Yervoy(Bristol-Myers Squibb), samt Keytruda(Merck).
– Vi är efter dem, men vi är före dem inom vissa indikationer (sjukdomstillstånd, reds anmärkning). Vi är före dem när det gäller behandling av väldigt tidig behandling av lungcancer och inom lungcancer som inte går att operera för att tumörerna sitter så svåråtkomligt till. Vi är också före dem inom cancer i urinblåsan och när det gäller cancer i huvud och nacke, sa Pascal Soriot till Affärsvärlden.
Men att hävda att Astra Zeneca ligger före konkurrenterna inom en rad områden visade sig vara att säga lite för mycket. Astra Zenecas patientstudier må ligga lite på förkant, men resultaten, som alltså presenterades ett halvår senare, skulle inte visa sig vara mycket att yvas över. När preliminära resultat presenterades i juli i år för den studie som fått namnet Mysticvisade det sig att bolagets båda nya egenutvecklade substanser durvalumaboch tremelimumab inte fungerade bättre än gammaldags cellgiftsbehandlingar. En genomklappning alltså, även om ledningen fortfarande hoppas att den slutliga rapporten som presenteras nästa år ska utmynna i andra slutsatser.
Vd Pascal Soriot uttalade sig redan förra hösten om sannolikheten av att studien skulle resultera i ett totalt misslyckande.
– Det är möjligt att studien blir genomgående negativ även om det är väldigt osannolikt, sade han.
Pascal Soriot visste det inte då, men Astra Zenecas första godkända immunoterapeutiska cancerläkemedel skulle ändå komma att bli just durvalumab, som sedan preparatet fick grönt ljus marknadsförs under namnet Imfinzi. Det amerikanska läkemedelsverket FDA godkände substansen i maj i år för behandling av cancer i urinblåsan. Samma månad visade sig Imfinzi fungera bättre än standardbehandlingen med cellgifter även på en form av lungcancer i en helt annan studie, kallad Pacific.
Men hur kan samma medicin först få godkänt och sedan underkänt?
Den till synes omöjliga ekvationen förklaras av att Imfinzi tycks bita bättre på vissa typer av cancer. Imfinzi är än så länge bara formellt godkänd för behandling av cancer i urinblåsan men Astra Zeneca genomför fortsatta studier på andra cancersjukdomar och bolaget hoppas att dessa prov ska gå vägen.
Imfinzi har därmed fortfarande förutsättningar att bli en av de framtida storsäljare som Astra Zeneca så väl behöver. Bolagets försäljning har dalat under flera år (se tabell sid 17) till följd av att lågpriskonkurrens har pressat priserna på tidigare utvecklade Astra Zeneca-mediciner som har förlorat patentskydd. Från nästa år har ledningen ställt i utsikt att försäljningen ska öka igen och en viktig pusselbit i den omställningen skulle de nya immunoterapeutiska cancerläkemedlen stå för.
De immunförsvarsaktiverande medicinerna utgör en på samma gång snabbt växande och lockande marknad. Enligt branschuppskattningar kan värdet av marknaden flerfaldigas från 8 miljarder dollar årligen till 50 miljarder dollar i mitten av nästa decennium.
Prislappen för Imfinzi talar för att preparatet blir en så kallad blockbuster, en medicin som säljer för mer än 1 miljard dollar per år. Listpriset för en årsbehandling Imfinzi ligger enligt tidningen Economist på 180 000 dollar, motsvarande ungefär 1,5 miljoner kronor.
Men konkurrensen är stenhård. Fler än 800 medicinska studier inom immunonkologi pågår bara i USA.
Imfinzi får åter tjäna som exempel. Läkemedlet är en så kallad PD-1/PD-L1-hämmare. Fem olika PD-1/PD-L1-hämmare har fått klartecken av läkemedelsmyndigheter och flera tillverkare är på gång med nya mediciner. Utom redan nämnda Opdivo (med det generiska namnet nivolumab), Yervoy (ipilimumab), Keytruda (pembrolizumab) och Imfinzi så har också schweiziska Roche en nyutvecklad variant klar kallad Tecentriq (atezolizumab).
Den senaste trenden bland cancerforskare världen över är emellertid inte att upptäcka och exploatera fler immunoterapeutiska behandlingar med enbart en verkansmekanism. I stället siktar tillverkarna nu i hög grad på att utveckla kombinationsbehandlingar, det vill säga blandningar av olika mediciner. Tanken är att en cocktail bestående av två eller fler mediciner, både egna och andras, ska ge större effekt på sjukdomar än vad en ensam medicin förmår.
Astra Zeneca gick, som nämnts ovan, in i ett sådant samarbete med Merck helt nyligen. Avsikten med det nya samarbetet är att studera nya kombinationsbehandlingar bestående av Astra Zenecas traditionella cancermedicin Lynparza, som hittills används mot äggstockscancer men som nu ska prövas mot andra cancertyper när den blandas med nyutvecklade immunoterapeutiska substanser från Merck. Merck betalar upp till 8,5 miljarder dollar (motsvarande cirka 77 miljarder kronor) för att få rättigheterna till hälften av de framtida Lynparza-intäkterna, vilket säger en del om framtidsförhoppningarna.
Det var just en sådan kombination av substanser som Astra Zeneca hade hoppats så mycket på i den studie i somras som i stället kostade bolagets aktieägare över 120 miljarder kronor. Enligt nyhetsbyrån Bloomberg räknade analytikerkollektivet med en årlig försäljning av de två substanserna kring 7 miljarder dollar, motsvarande cirka 60 miljarder kronor, redan om fem år. Nu blir det mindre än hälften.
En klen tröst i sammanhanget är kanske att konkurrenten BMS marknadsvärde föll ännu mer, med närmare 250 miljarder kronor, när bolagets Opdivo, som fungerat bra mot skinncancer, förra året misslyckades i en annan studie. Också det mot lungcancer.
***
Astra Zeneca har flera utmaningar framför sig under de kommande åren. Nya mediciner, vilka inte är immunförsvarsöppnande och som ser ut att bli storsäljare framöver, är bland annat hjärtpillret Brillinta, lungcancermedicinen Tagrisso, som fick klartecken av läkemedelsmyndigheter i december 2015, samt alltså immunonkologimedicinen Imfinzi. Som en joker finns också en kommande astmamedicin – substansen benralizumab väntas bli godkänd senare i år.
Men att bolaget blir uppköpt i ett nytt bud, vänligt eller fientligt, är det inte många som tror. Pfizer har inte längre några skattemässiga fördelar av att förvärva Astra Zeneca.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
