Lex Americana

Tänk tanken att svenska Finansinspektionen skulle få för sig att kräva ett multinationellt amerikanskt bolag på miljardbelopp – i dollar – för att det går att misstänka att dess anställda har mutat sig fram i Ryssland. Men det finns inga kopplingar till Sverige mer än att FI kommit över dokumentation som passerat den svenska delen av internet.

Så går det förstås inte till. Svenska myndigheter har ingen legal möjlighet att ingripa mot utländska företag som bryter mot internationella lagar. Svenska rättsvårdande organ har på sin höjd kapacitet att lagföra en svensk medborgare som kört rattonykter utomlands.

Ända sedan USA:s president Jimmy Carter år 1977 skrev under The Foreign Corrupt Practices Act har amerikanska myndigheter tagit på sig rollen av världspolis, inte bara i säkerhetspolitiska manövrar världen över utan också i form av korruptions- och mut­utredningar. Ett viktigt argument för amerikanerna har varit att landets företag inte ska möta konkurrens­nackdelar på världsmarknaden. Därför utreder myndigheterna också misstankar mot företag som hör hemma i andra länder.

Under 1980–talet var det inte ovanligt att amerikanska företag lämnade tips om utländska konkurrenter som de misstänkte använda sig av mutor. Ett bolag som då var inblandat i mututredningar var den svenska telekomkoncernen Ericsson.

I förra veckan upprepade historien sig. ­Ericsson är åter föremål för amerikanernas ihärdiga jakt på fusk. En tidigare anställd vid Ericssons kontor i schweiziska Zürich hävdade i svensk media att bolaget systematiskt ska ha mutat sig till kontrakt under 1990-talet. Miljardbelopp strömmade från Ericsson i Sverige via Zürich till personer ­eller företag i hela världen. Ericsson nekar till anklagelserna. Men myndigheter i USA verkar övertygade om att telekombolaget har smörjt sina kunder.

Tvärtemot vad man kan tro när man läser svensk press är amerikanska företag vanligast förekommande i brottsutredningarna. Bland de amerikanska företag som åkt fast under senare år märks aluminiumjätten Alcoa, som träffade en förlikning år 2014 efter mutaffärer i Australien, och däckgiganten Goodyear, som nådde en förlikning i fjol. Rekordnoteringen så här långt står emellertid tyska Siemens för. Muthärvan i konglomeratet kostade bolaget cirka 4,2 miljarder kronor när den rullades upp år 2008. Totalt antas processen ha kostat bolaget 22 miljarder kronor.

I samma vecka som de senaste Ericsson-anklagelserna lyckades den amerikanska investmentbanken JP Morgan mejsla fram en förlikning med den amerikanska finansinspektionen SEC och med USA:s justitiedepartement om att betala motsvarande cirka 2,5 miljarder kronor i straffavgifter. JP Morgan har anställt rika och inflytelserika kinesers barn för att på så vis säkra affärer. Korruption, ansåg de amerikanska myndigheterna om rekryteringsprocessen.

Uppgörelsen kan leda till att det börjar osa i flera andra internationella banker som fått fotfäste i Kina. Enligt brittiska tidningen The Daily Telegraph är det ett vanligt förfarande bland utländska banker, med den uttalade baktanken att dessa arvtagare på sikt ska bli inflytelserika personer i världens mest folkrika land.

På senare tid har de amerikanska myndigheterna fått sällskap av nederländska myndigheter i jakten på storbolagsfuskare. Rysk-nederländska teleoperatören Vimpelcom tvingades acceptera en nota på 835 miljoner dollar, cirka 8 miljarder kronor, för att betala sig fri från korruptionsanklagelser i Uzbekistan i Centralasien.

Konkurrenten Telia har som bekant hamnat i samma typ av knipa i sin verksamhet, också i Uzbekistan. I Telias fall pågår – just nu – förhandlingar där förslaget till förlikning från amerikanska och nederländska myndigheter uppgår till 12 miljarder kronor.

Advokat Peter Utterström är specialiserad på amerikansk korruptionslagstiftning. Han konstaterar att Nederländerna har en vassare lagstiftning än Sverige. England har sedan år 2012 en klart skarpare lagstiftning av amerikansk karaktär och fransmännen har nyligen infört en skärpt lagstiftning. Också Kina har skärpt reglerna, säger han. Utvecklingen öppnar med andra ord för att de globala företagen kan vänta sig hårdare uppvaktning från myndigheter som för länge sedan släppt tanken på att jobba enbart på hemmaplan.

Det kan kort sagt bli ökad konkurrens när gränsöverskridande myndigheter, beväpnade med nya lagar, ger sig ut på nya jaktmarker.

– Om Sverige hade en vassare lagstiftning hade Sverige kunnat vara med och dela på de ersättningar som till exempel Telia kommer att betala, säger Peter Utterström.

Jurister som Affärsvärlden talat med ser emellertid på kontrollmyndigheters engagemang med en gnagande känsla av att rättssäkerheten inte kan garanteras. Varför ska ­exempelvis svenska företag straffas av utländska myndigheter för brott som, i den färska Ericssonutredningen, är preskriberade på hemmaplan? Kritikerna skjuter också in sig på att inga domstolar är inblandade i processerna och framför allt på det faktum att de utpekade företagen aldrig vänder sig till domstol för att få ett rättsligt avgörande. Miljard­avgifterna bygger i stället på frivilliga överenskommelser som de utpekade företagen gör med den amerikanska finansinspektionen och med landets justitiedepartement.