Lönsam tillökningi EU-familjen

De närmaste åren tycks bli goda år för Östeuropa. I topp ligger baltstaterna där tillväxten väntas landa kring sju procent, medan tillväxten i Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern generellt sett ligger något lägre. I de flesta av dessa länder är det den inhemska efterfrågan som fortsätter att vara den stora drivkraften bakom konjunkturlyftet.

– Så tillväxten i de här länderna tuffar på ganska oberoende av hur den globala konjunkturen ser ut, säger Bo Enegren, ekonom på SEB.

Ett problem är dock att det samtidigt betyder att i stort sett varje land har problem med stora underskott i bytesbalansen. Dessutom finns det tendenser till högre inflation. Exklusive baltstaterna dras länderna dessutom med ganska stora underskott i de offentliga finanserna vilket kommer att påverka turordningen i vilken länderna accepteras som medlemmar i EMU-samarbetet. Något som alla strävar efter.

Enligt SEB:s bedömning är Estland och Litauen närmast ett EMU-medlemskap och väntas inträda i valutaunionen 2007. Sen följer i tur och ordning Lettland, Slovenien, Tjeckien, Ungern, Slovakien och Polen. Runt 2010 är alla länder medlemmar enligt SEB.s bedömning.

Optimistisk bedömning
Sett till de i utgångsläget svaga
statsfinanserna tycks det vara en optimistisk bedömning. Att strama åt finanspolitiken samtidigt som arbetslösheten fortsätter att vara så pass hög som den för närvarande är kan bli ett stort politiskt problem.

Även i Ryssland och Ukraina fortsätter tillväxten att vara hög även om den dämpas något jämfört med 2004. Här är drivkraften bakom tillväxten de höga råvarupriserna. I Ukraina är det metallindustrin som drar fördel av den starka internationella efterfrågan medan det framför allt är oljeindustrin som står bakom de senaste årens tillväxtlyft i Ryssland.

Bägge länderna ståtar dessutom med stora överskott i bytesbalansen. Det är dock inte något styrketecken för dessa ekonomier utan mer ett tecken på den låga investeringsviljan.

Den politiska oron gör att såväl inhemska kapitalägare som internationella företag tvekar att satsa i de här två länderna. I Rysslands fall handlar det kanske främst om kvardröjande effekter av röran i samband med Yukosaffären.

Det här innebär också att kapitalflykten fortsätter att vara stor och snarast väntas öka. Dessutom har den politiska och ekonomiska reformprocessen avstannat under senare år. Däremot går förhandlingarna om ett ryskt medlemskap i WTO bra och landet väntas bli medlem i början av 2006.

Melodifestivalen först
I Ukraina är det ett generellt dåligt investeringsklimat vilket är en av alla stora utmaningar som den nytillträdde presidenten Viktor Jusjtjenko står inför. Men först och främst ska landet givetvis ro i land genomförandet av Melodifestivalen.

För industriföretagen i Västeuropa betyder den starka tillväxten att den östeuropeiska markanden fortsätter att vara en krockkudde för exporten när euron stärks och begränsar expansionsmöjligheterna på andra marknader. I många fall handlar det dessutom om att bygga handelsrelationer på lång sikt vilket gör att man troligen inte är lika känslig för tillfälliga valutafluktuationer.

För svenska företag fortsätter den här regionen att växa i betydelse även om exportutvecklingen var splittrad under 2004. Men enligt en studie av Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) hade svenska företag över 70 000 anställda i de nya EU-länderna under 2002. En siffra som förmodligen vuxit kraftigt sedan dess eftersom Sverige är ett av de ledande investeringsländerna, främst i de baltiska staterna.