Lugnet bedrar

Kraxande fiskmåsar från den västsvenska skärgården flaxar in över Torslandafabriken. Deras utsikt – en så gott som tom personalparkering. Vanligtvis jobbar drygt 6 000 människor här. Inte denna julidag. Men det beror inte på brist på efterfrågan. Kunderna står på kö.

På den utmanande USA-marknaden såldes 43 procent fler Volvo-bilar i juni i år jämfört med året innan. Suvarna XC60 och XC90 är modellerna som säljer bäst. Men kunderna får vänta, för tillverkningen i Torslanda ligger nere i fyra veckor. Det är svensk industrisemester hos den kinesiska biltillverkaren. Först den här veckan, måndagen den 15 augusti, inleddes produktionen igen. Förra Volvo-vd:n Stefan Jacoby ogillade det långa sommaruppehållet, men hann inte ändra på det innan han avskedades. Den nuvarande vd Håkan Samuelsson, som steg in 2012, har fått finna sig i uppehållet. Tillfälligtvis, bör det tilläggas.

Stiltjen i sommarvärmen står i bjärt kontrast till Volvos rekordsiffror. I fjol såldes över 500 000 bilar. Aldrig tidigare har Volvo sålt lika många personbilar. Detta med marginaler i nivå med de tyska lyxmärkena Audi, BMW och Mercedes.

Säljframgångarna har gjort att vd Samuelsson denna sommar sonderar terrängen bland de anställda. De fyra veckor av sammanhängande semester är snart historia – inför nästa år kan sommaruppehållet i Torslanda bara vara i tre veckor. Volvofacket är än så länge defensivt: det kan vara svårt att veta hur folk vill ha semester om ett år.

I slutet på juli presenterade Håkan Samuelsson halvårsresultatet för 2016. Intill nya bilar i firmans bilhall vid Kungsträdgården i Stockholm redovisades ett resultat som slog fast att den positiva trenden håller i sig. Det första halvåret såldes 257 000 bilar, 10 procent fler än samma period i fjol. Rörelseresultatet var 5,6 miljarder kronor – vilket är mer än tre gånger så mycket som samma period i fjol. Bolaget spår att fjolårets helårsrekord ryker.

Mycket tycks rulla Volvos väg – i Kina säljs de flesta bilarna, och USA är tillväxten hög. Så, har Volvo lyckats vända trenden eller är det tillfälliga framgångar?

***

”Made by Sweden” heter det i Volvo Cars prisbelönta marknadsföring, ett reklambudskap med svenska celebriteter som fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovi? och artisten Robyn som avsändare.

Det stämmer att bilmärket till stor del bärs upp av Sverige. Ingen annanstans i världen har biltillverkaren en lika stor andel av en marknad. Var femte ny bil som såldes i Sverige i fjol hade Volvos järnpil på grillen.

Den för några år sedan populära idén om peak car – att bilförsäljningen av olika skäl nått sin topp – visade sig inte stämma. Tvärt om har fordonsmarknaden gått mycket starkt, där den totala bilförsäljningen i Sverige i fjol satte rekord och i år väntas det ryka.

Även globalt är trenden stigande. Bara i år har registreringarna av nya bilar ökat med drygt 10 procent. I Europa, efter sex–sju år av skuldkris, har den bemedlade medelklassen ändå haft möjlighet att byta bil. De låga räntorna har gett en rejäl skjuts åt hushållens köpkraft. Sverige och Västeuropa, två traditionellt starka marknader för Volvo, har fortsatt vara betydelsefulla.

Men för Volvo är det Kina, räknat i volym, som varit den allra viktigaste marknaden de senaste två åren. Där säljs 16 procent av alla bilar som tillverkas i koncernen. Men ändå uppgår marknadsandelen inom premiumsegmentet i Kina till endast 4 procent.

Volvo har sålt ungefär lika många bilar under 2014 och 2015, drygt 80 000 bilar per år. Första halvåret 2016 blev det 40 700 bilar, vilket pekar på att innevarande år lär hamna på ungefär samma nivå.

Enligt branschanalytiker som Affärsvärlden talat med finns det flera skäl till varför Kina inte lyft.

Lägre tillväxt. Tillväxttakten i Kinas ekonomi har på senare tid bromsats upp. I mitten på 2013 var den årliga BNP-tillväxten 7,9 procent. Ett år senare hade den fallit till 7,1 procent och för närvarande ligger den på runt 6,7 procent. Inom fordon är inbromsningen kraftigare.

Premiummarknaden står stilla. Enligt analysfirman LMC Automotive såldes lika många fordon – 1,9 miljoner – inom segmentet både år 2014 och år 2015. Att växa på en marknad med noll tillväxt är utmanande. I år väntas dock Kinas premiummarknad öka kraftigt.

Färre bilmodeller. Volvo har plockat bort den för Kina förlängda bilmodellen S80L. Sannolikt är skälet att inte konkurrera med den nya versionen av suven XC90 och den nya sedanmodellen S90, som lanseras senare i år. Enligt uppgifter i branschpress har testförare setts köra en förlängd version av S90 på gatorna i Peking.

Hålla marginaler. Volvos rabatter i återförsäljarledet har minskats samtidigt som konkurrenterna bibehållit sina. Därmed har paketerbjudanden och subventionerade finansieringslösningar inte varit lika konkurrenskraftiga som tidigare. För Volvos del har det varit ett sätt att försvara sina vinstmarginaler. Samuelsson har upprepade gånger talat om att växa med lönsamhet – uppenbarligen gäller det till och med en platt utveckling i Kina så länge marginalerna inte rör sig neråt. Bolagets rörelsemarginal är ­redan pressade av stora investeringsprogram, och var lägre första halvåret 2016 jämfört med samma period i fjol.

Volvo i Kina väntas växa i ungefär samma takt som premiummarknaden, enligt talespersoner på Volvo.

Volvo Cars har i stället skiftat fokus mot USA:s premiummarknad, som till skillnad från Kina årligen växt med 5 procent åren 2013–2015. USA är nu Volvos snabbast växande marknad. Fortsätter tillväxten i samma takt lär augusti i år bli månaden då USA går om Kina som den enskilt viktigaste marknaden för Volvo. I USA är det den femsitsiga XC60-suven som är den bäst säljande bilen, följt av XC90.

Att USA nu går om Kina är ett trendbrott. I ett antal år har Volvo haft stora problem på den amerikanska marknaden. Under finanskrisen 2008–2009 drog Volvo ner antalet bilmodeller som såldes i USA, eftersom dollarn var svag mot svenska kronan (växelkursen låg då på 6,60 kronor), vilket innebar att bolaget i princip förlorade pengar på att sälja bilar.

Strategin innebar att marknadsandelen i USA rasade och när konjunkturen väl tog fart och dollarn steg var det svårt att ta igen det man förlorat. År 2011 såldes 67 000 bilar, 2012 68 000 bilar. Två år senare hade försäljningen på USA-marknaden sjunkit till 56 000 bilar.

Det ska jämföras med att Volvo under Ford som ägare som mest sålde 139 000 bilar under ett år, 2004. Detta på en total försäljning det året på 456 000 bilar.

Under 2014 hade Geely varit Volvo Cars huvudägare i fyra år och de försäljningsmässigt svaga åren förklarades med alldeles för få modeller som lockade amerikanerna. Reaktionerna lät inte dröja på sig; knappt hade 2014 års böcker stängts när USA-chefen fick gå efter bara ett drygt år på jobbet. I stället fick Lex Kerssemakers ta över. Han hade varit två decennier inom Volvo och levererade genast en rejäl säljökning på 24 procent med 70 000 sålda bilar för helåret 2015. En starkt bidragande orsak var den nya versionen av XC90 som lanserades samma år.

Och försäljningen i USA tycks hålla i sig. I år har försäljningen i juni och juli månad varit 44 procent respektive 52 procent högre än samma månad i fjol. Dessa siffror kan ställas i relation till 6 procents volymökning i Kina.

Det finns andra skäl till att fokusera på USA framför Kina – och det är den positiva valutaeffekten. Dollarn har under de senaste två åren stärkts rejält mot svenska kronan. Bilarna som säljs i USA tillverkas i Torslanda och belgiska Gent, således är kostnaderna i kronor och euro medan intäkterna är i dollar. Av samtliga intäkter är en femtedel i dollar – men bara 6 procent av kostnaderna är i samma valuta.

Men det betyder också att Volvo Cars har en relativt hög dollarkänslighet. Eventuella valutasäkringar borträknade, så motsvarar en förstärkning av svenska kronan med 1 procent mot de större valutorna ett lägre rörelseresultat på 190 miljoner kronor, räknat på 2014 års resultat.

Men den valutafördelen kan snabbt vändas till en nackdel om dollarn försvagas, vilket historiskt drabbat Volvo Cars vid en rad tillfällen. Bilkoncernen bygger därför en fabrik i USA. Hösten 2015 tog Volvos USA-chef Lex Kerssemakers det första spadtaget i bygget av den nya fabriken i Charleston i South Carolina i den amerikanska södern. 500 miljoner dollar, motsvarande 4 miljarder kronor, investeras i anläggningen, som vid full beläggning ska kunna producera 100 000 bilar om året. Tillverkningen ska fokusera på den amerikanska versionen av S60 Sedan (S60s), och de första bilarna väntas rulla ut år 2018. Enligt Volvoledningen blir USA-tillverkning med kostnader i dollar en naturlig hedge av valutaexponeringen.

Innebär detta fokus och investeringar på Kina och USA att Sverige och Europa är allt mindre viktigt? Inte alls.

***

I slutet på 2015 framkom medieuppgifter om att Volvo Cars skulle ställa ut den första företagsobligationen under kinesiska ägare. Dessutom att det var ett första steg inför en börsnotering.

Vd Håkan Samuelsson kommenterade att det ligger i bolagets intresse ”att driva det som om vi vore börsnoterade”.

Redan nu redovisar Volvo månadsförsäljningen per marknad – som om bolaget vore ett H&M – och redan nu lämnar man hel- och halvårsrapporter som om aktien vore noterad på en handelsplats med lägre informationskrav.

Volvos talespersoner uppger för Affärsvärlden att en notering är en ägarfråga och att man i dagsläget inte har några fler kommentarer.

I maj emitterar i varje fall en obligation på 500 miljoner euro – motsvarande knappt 5 miljarder kronor. Obligationen handlas på börsen i Luxemburg.

Prospektet som följde med erbjudandet om att teckna andelar i obligationen är en saftig lunta på 327 sidor och har beretts så grundligt att informationsunderlaget skulle nära nog duga som börsnoteringsprospekt.

Vare sig Volvo Cars eller andra har uppmärksammat en rad förändringar som skedde i december 2015 och redovisas i prospektet, vilket ytterligare stärker bilden av ett bolag som håller på att göra sig redo för notering.

Bolagsstrukturen. Styrelsen i Volvo Cars har i december 2015 flyttats upp från det verksamhetsdrivande dotterbolaget till holdingbolaget, som namnändrats till Volvo Car AB. Tidigare finansieringslösningar som banklån är ställda till det verksamhetsdrivande bolaget, medan obligationen är knuten till moderbolaget Volvo Car AB. En struktur där det skulle falla sig naturligt att notera moderbolaget.

Styrelseförändringar. Bara veckor efter förändringen av gruppens struktur lämnade vice ordförande Hans-Olov Olsson styrelsen och Volvo-ledamoten och forna Ikea-­­chefen Mikael Ohlsson intog hans plats. Samtidigt tog Betsy Atkins plats i styrelsen. Hon är en välkänd investerare inom it-relaterade bolag och var tidig investerare i Yahoo och Ebay. Hon har tidigare suttit i bland annat börs­operatören Nasdaqs styrelse.

Ökad ägarandel i Volvofinans. Ett prov på de goda kontakterna med de svenska institutionella ägarna märktes återigen i december 2015, då Volvo ingick avtal med Sjätte AP-fonden om att köpa en 40-procentig ägarandel i Volvofinans, som erbjuder finansiering av Volvo- och Renault-bilar. När affären godkänts kommer Volvo Cars äga halva Volvofinans (resterande 50 procent ägs av svenska återförsäljare).

Nytt försäkringsbolag. Vid årsskiftet bildades också ett nytt försäkringsbolag inom Volvo-koncernen: Volvo Car Insurance AB, som enligt prospektet ska bidra till att hantera bolagsgruppens affärsrisker. Upplägget är ett så kallat ”captive insurance”, där Volvo dels skyddar sig från olika risker – och dels får ta del av det överskottet från verksamheten.

Sammantaget bidrar dessa förändringar till en bild av en koncern som formerar sig till en fullskalig bilkoncern, med interna­tionella börskompetenser i styrelsen, och finansierings- och försäkringsbolag i sin ägo. Även Håkan Samuelsson är inne på en snarlik argumentation om att stärka erbjudanden till kunderna.

– Volvofinans är en viktig del i det övergripande erbjudandet till Volvo Cars kunder i Sverige, säger Samuelsson till Affärsvärlden.

– Vi ser att våra kunder inte bara är intresserade av själva bilköpet utan av hela upp­levelsen av bilägande, av vilket finansiering är en viktig hörnsten. Genom detta förvärv visar vi ett långsiktigt engagemang för Volvo­finans.

Hampus Engellau, fordonsanalytiker på Handelsbanken Capital Markets, har tidigare sagt att börsplanerna inte bara är spekulationer.

– Min slutsats är att det finns substans i börsnoteringsplaner, men att de ligger längre fram i tiden. Dessutom tror jag att de kinesiska ägarna vid en börsintroduktion kommer fortsätta att vara dominerande ägare, sa Hampus Engellau till SvD när de första ryktena tog fart.

Sannolikt skulle börsnoteringen ske i Sverige. Det är ett välkänt bolag bland institutionerna. Volvo noterades redan 1927 och det finns historiska, kulturella och emotionella band till bolaget. Det goda Svenssonlivet sammanfattas som bekant av att äga villa, Volvo, vovve.

Gissningsvis skulle en stor mängd småsparare vara intresserade av att äga aktier i ett börsnoterat Volvo Cars.

Det gamla moderbolaget, den börsnoterade tunga fordon-koncernen AB Volvo, har nästan en kvarts miljon aktieägare. Trots att det är ett amerikanskt bolag har elbilstillverkaren Tesla redan ett ansenligt antal tusen svenska aktieägare. Med andra ord saknas inte ett intresse för fordonsaktier.

Dessutom: från och med första kvartalet i år lämnas finansiella rapporter för varje kvartal, mot halvårsvis tidigare.

– För att öka koncernens transparens, uppgav Samuelsson som motiv i den första Q1-rapporten.

En källa som följt Handelsbankssfärens maktbolag Industrivärden tror att Volvo Cars vore ett naturligt innehav i investmentbolagets portfölj som kanske skulle kunna vara en tänkbar storägare vid sidan av de kinesiska, som sannolikt skulle behålla den dominerande rollen.

Industrivärden är redan storägare i börsnoterade AB Volvo. Att ”Storgatan” ser en kompetent ledare för Volvo Cars i Håkan Samuelsson är tydligt, då han tog plats i tunga fordon-koncernens styrelse i april i år.

***

Så vad skulle Volvo få för börsvärde? Branschkollegan BMW:s aktie handlas runt 7,5 årsvinster, Mercedes ägare Daimler handlas runt 8 årsvinster och Lexus moderbolag Toyota mittemellan på 7,7.

Volvo Cars samlade nettoresultat andra halvåret 2015 och första halvåret 2016 låg på 7,4 miljarder kronor. Räknat på genomsnittet av de tre branschkollegerna (7,7 årsvinster) ger det en värdering på runt 57 miljarder kronor. Det är bara några miljarder från SKF – rullagertillverkaren som bildade Volvo år 1926. Det kan också jämföras med det gamla moderbolaget AB Volvo, vars börsvärde ligger på 191 miljarder kronor, nästan fyra gånger högre.

Geely köpte Volvo Cars för 10,8 miljarder kronor. Men de kinesiska ägarna har också investerat 75 miljarder kronor i Geely och Volvo.

Att en del av de nuvarande ägarna kan tänka sig sälja en del av sina aktier är inte omöjligt. Deras bevekelsegrunder är relativt kända. Geely sökte industriella kunskaper och tekniskt samarbete med Volvo. Före förvärvet trodde många att detta bara var en förespegling inför att Geely skulle flytta bilproduktionen i kinesiska lågkostnads­fabriker. Sex år med den nya ägaren har Torslanda i stället växt till en produktionskapacitet på 300 000 bilar om året. Geely och Volvo ska nästa år lansera modeller på den gemensamma plattformen CMA.

Staden Daqing, som investerade över 3 miljarder kronor via en av sina fonder, såg det som ett sätt att bli kvitt sitt beroende av oljeindustrin. Som motprestation har Daqing förväntat sig en fabrik – vilket staden fått. Där byggs förra generationen av XC90 som enbart säljs i Kina under namnet XC Classic.

Därmed finns inga större hinder för Daqing till att avyttra aktierna.

***

Om Volvo Cars har en långsiktigt attraktiv aktie för nya investerare att äga hänger ihop med hur väl biltillverkaren möter en rad utmaningar de kommande tre-fyra åren. Att bibehålla tillväxttakten och en hög rörelsemarginal – och möta de tekniska utmaningarna.

En av branschens viktigaste frågor är omställningen mot nya tekniker med assisterad körning, självkörande bilar samt hybrid- och elbilar.

Volvos ledning har sagt att alla bilmodeller ska finnas som laddhybrider och att en eldriven modell ska lanseras år 2019, vilket kort därefter följs av ytterligare en eldriven bilmodell. Ambitionen som målats upp är att sälja totalt en miljon elhybrid- och el-bilar de kommande tio åren.

Nästa år utförs dessutom ett pilotprojekt i Göteborg med självstyrande bilar, vilket bolaget kallar Drive Me. 100 självgående XC90-bilar ska förflytta resenärer – som förvisso ska kunna fatta ratten vid behov. Liknande tester har gjorts av både amerikanska Tesla och Google, men detta tros bli det första testet där ett sådant stort antal personer sätts i självkörande bilar på allmänna vägar.

Bortsett från elbilar så handlar det också om att bli en större global spelare. Volvos bilar byggs utifrån en och samma motorfamilj med fyra cylindrar, och det sker på två plattformar (SPA för de stora bilarna, CMA för de mindre), dessutom finns det fyra typer av drivlinor. Klarar man sig utan de bilköpare som vill ha motorer med sex cylindrar? Det kanske låter som ett onödigt tekniskt krav, men om kunder är redo att lägga närmare en miljon kronor på en fullutrustad bil så kan sådant spela avgörande roll för om det blir en BMW eller Volvo.

Tillväxten ger vid handen att det möjligen går. I dag har Volvo har cirka 6 procent av den globala premiumsegmentet. Med över en halv miljon sålda bilar i fjol och en målsättning på 800 000 bilar år 2020 behövs en årlig tillväxttakt på nästan 10 procent. Tillväxten i fjol landade på 8 procent jämfört med år 2014. Men det var först i mitten på 2015 som den nya XC90 framgångsrikt lanserades i USA.

I början på den här sommaren lanserades V90-kombin, återigen med Zlatan Ibrahimovi? som ansikte, och Volvo har dessutom lanserat sedanmodellen S90. Fram till år 2019 ska hela modellprogrammet bytas ut. Då kommer dagens XC90 var den äldsta modellen med fyra år på nacken. Detta skifte hoppas Volvo på en ompositionering mot ett äkta premiumbilmärke, i nivå med tyska Audi, BMW och Mercedes.

– Det är för tidigt att säga vad det nya modellprogrammet kommer att ge för resultat i USA, säger Martin Sköld, fordonsanalytiker och docent verksam vid Stockholms Handelshögskola som har följt Volvo Cars under många år.

– Det är viktigt att ha en bredd i modellprogrammet. Det finns runt 40 olika segment på fordonsmarknaden och därför behöver man ha modeller för så många segment som möjligt. Audi har varit bra på detta.

De få modellversionerna – till skillnad från de tyska konkurrenterna – gör att kostnaderna hålls nere. Samtidigt måste modellerna nå så många kundsegment som möjligt, enligt Martin Sköld.

– Därför är en bra plattform viktigt, för då blir det inte så dyrt att ta fram nya modeller. Genom att nå många olika segment får man upp säljvolymerna som en konsekvens av det.

Om Volvo klarar av att fortsätta växa i nuvarande takt betyder det att biltillverkaren år 2020 säljer över en miljon bilar och redan 2018 passerar målet om 800 000 bilar. Vd Håkan Samuelsson har samtidigt sagt att exakt tidpunkt inte är lika viktigt som att växa med lönsamhet.

I slutändan är det köparnas tycke och smak som avgör om Volvo Cars fortsätter växer i den takt som billtillverkaren gjort på senare tid. Och om Volvo återvänder till börsen är helt en fråga i händerna på kinesiska ägare.

Det är snart 20 år sedan AB Volvos dåvarande vd Leif Johansson sålde det som då kallades Personvagnar till Ford. Men svenska bilar på börsen vore onekligen kul – om inte annat så av nostalgiska skäl. Och vem vet? Kanske kan det också vara en bra placering.

Den globala premium­marknaden

Antal sålda bilar 2015 (marknadsandel).

1. BMW: 1 841 401 (21,5 %)

2. Mercedes: 1 806 947 (21,1 %)

3. Audi: 1 768 562 (20,6 %)

4. Lexus: 582 772 (6,8 %)

5. Volvo: 503 127 (5,9 %)

6. Land Rover: 381 616 (4,4 %)

7. Mini: 325 095 (3,8 %)

8. Cadillac: 265 818 (3,1 %)

9. Acura: 206 700 (2,4 %)

10. Porsche: 188 838 (2,2 %)

Källa: LMC Automotive.

USA-marknaden

Antal sålda bilar år 2015 (ökning inom parantes).

1. BMW: 346 023 (1,8 %)

2. Lexus: 344 601 (10,7 %)

3. Mercedes: 343 088 (3,8 %)

4. Audi: 202 202 (11,1 %)

5. Acura: 177 165 (5,6 %)

6. Cadillac: 175 267 (2,6 %)

7. Infiniti: 133 498 (13,8 %)

8. Lincoln: 101 227 (7,1 %)

9. Land Rover: 70 582 (37,0 %)

10. Volvo: 70 047 (24,3 %)

Källa: Motor Authority.

Volvo Cars, 2015

Omsättning: 164 miljarder kronor.

Rörelsevinst: 6,6 miljarder kronor.

Antal sålda bilar: 503 127.

Ägare: Sedan 2010 till 51 % av Geely (som kontrolleras av Li Shufu) och två fonder kopplade till staden Daqing (37 procent) och Shanghaiförorten Jiading (12 procent).

Antal anställda: 28 000, varav över 4 500 i Kina.

Anläggningar: Bilfabriker i Torslanda; Gent, Belgien; Chongqing, Chengdu och Daijing, Kina; en monteringsfabrik (Kuala Lumpur, Malaysia), två motorfabriker (Skövde och Zhang­jiakou, som ligger utanför Peking) och en kaross­fabrik (Olofström). Dessutom byggs en bil­fabrik i Charleston, South Carolina, USA. ­Forsknings- och utvecklingskontor finns i Kalifornien, Göteborg, Köpenhamn och Shanghai. Huvudkontoret är i Göteborg.

Källa: Volvos årsredovisning 2015 samt informationsmaterial från bolaget.

BMW AG

Försäljning 2015 : 92,2 miljarder euro.

Nettovinst 2015: 6,4 miljarder euro.

Antal sålda fordon 2015: 2,25 miljoner.

Audi AG

Försäljning 2015: 54,8 miljarder euro.

Vinst 2015: 4,84 miljarder euro.

Antal sålda fordon 2015: 1,8 miljoner.