Lugnet efter stormen

Tiderna har blivit kärvare för läkemedelsbolagen. På 1980-taletvar den årliga marknadstillväxten 15 procent eller mer. Bolagenkunde lätt höja priserna, även på relativt mediokra produkter,och göra fina vinster. Det går inte längre. I fjol varmarknadstillväxten sju procent och den blir nog inte så myckethögre i år. I stort sett allt var volymökning. Priserna gårnästan inte att höja i något land. Vinsttillväxten i bolagenligger dock kvar på en ganska hög nivå. I fjol kring 20 procenti USA och något lägre i Europa. Det beror dels på kostnadsjakt,dels på lansering av nya produkter.

En bra produkt, som har klara medicinska fördelar, går det attta betalt för. Den kan spara kostnader på andra håll isjukvården och på så sätt sänka de totala vårdkostnaderna.Läkemedelsköparna har visserligen blivit hårdare. Men deaccepterar höga priser om läkemedlet visar plus i denhälsoekonomiska kalkylen.

Det har varit några turbulenta år i branschen. PresidentClintons sjukvårdsreform, som det inte blev så mycket av, leddetill en omfattande strukturomvandling. Pressadesjukvårdsbudgetar, i USA och resten av världen, tvingade bolagentill kostnadsjakt och nya strategival. Några valde att integrerahorisonellt för att nå synergieffekter, andra att göra detvertikalt för att komma längre fram i vårdkedjan. Det somförstärkte köpvågen var att en rad stora patent gick ut underperioden 1992-95. Därmed blev det fritt fram för andra bolag attbörja tillverka gamla storsäljare billigt. De med värdefullapatent fick se om sitt hus. En naturlig väg var att förvärva enkonkurrent för att få en kompletterande verksamhet och betaladet hela med att skära kostnader, vilket inneburit att mångaanställda fått lämna läkemedelsbolagen under senare år. Nu hardet lugnat ner sig. Den senaste stora affären varsammanslagningen i fjol av de schweiziska bolagen Ciba ochSandoz till Novartis. Därefter har det inte skett så mycket.Trycket är inte lika akut längre.

Under åren framöver är det inte så många patent som upphör attgälla, dock med ett viktigt undantag, nämligen Glaxo Wellcomesom tappar patenten i USA på sina två största produkter,magsårsmedicinen Zantac och herpesmedlet Zovirax. Det blir tufftför bolaget att fylla det stora hålet.

För de övriga storföretagen dröjer det några år innan de skalltäppa igen motsvarande hål. Men från och med 2000 är dettaverklighet för framgångsrika bolag som Astra, Merck och Pfizer.De funderar nog redan nu över vilken strategi de skall välja.Inget av bolagen har tidigare gjort några riktigt stora förvärv.De har i huvudsak vuxit organiskt och bara gjort en delkompletteringsköp.

NY FUSIONSVÅG ANASDet är därför inte uteslutet att vi kan komma att få se nyamegafusioner framöver. Spekulationerna är redan i gång. Påköparsidan har främst schweiziska Roche pekats ut. Kanske mestför att bolaget har en stor kassa och inte längre är det störstabolaget i sitt hemland. Men att vara stor är ingen garanti förframgång. Oftare är det de något mindre som är lönsammast ochväxer snabbast, på senare år främst Astra och Amgen. Blandköpobjekten är det främst de halvstora bolagen som nämns,exempelvis brittiska Zeneca. Detta ganska framgångsrika bolaggör dock allt för att bevara sin självständighet. Och bästaskyddet är en hög värdering som följd av planeradeproduktlanseringar. Det har bolaget lyckats med. Kursen hartrefaldigats sedan 1994.

Med en rad nya cancerprodukter på väg bedöms Zeneca haförutsättningar att gå om amerikanska Bristol-Myers Squibb ochbli det ledande cancerföretaget i världen. Andra tänkbarauppköpskandidater är företag med oklar roll i större koncerner,till exempel amerikanska Searle i kemijätten Monsanto, franskaSanofi i oljebolaget Elf Aquitaine, fransk-amerikanska Rh ne–Poulenc Rorer i kemikoncernen Rh ne-Poulenc eller franskaSynthélabo i kosmetikaföretaget L”Oréal.

Mindre nischinriktade bolag som tyska Schering, danska NovoNordisk, norska Hafslund och holländska Organon (i Akzo Nobel)förekommer också i spekulationerna. I de tyska kemijättarnaHoechst, Bayer och BASF finns också läkemedelsbolag som kankomma att ingå i nya strukturer.

I Japan lär det snart hända saker. Det finns ca 2.000läkemedelsbolag, ofta enproduktsföretag. Ett fåtal är stora ochhamnar kring 20:e platsen bland världens största: Takeda, Sankyooch Yamanouchi. En strukturomvandling är ofrånkomlig om Japanskall bli mer konkurrenskraftigt på läkemedelsområdet. Även omdet finns exempel på framgångsrika sammanslagningar av bolag sågäller fortfarande att organisk tillväxt, som följd av lyckosamforskning, är bästa sättet att skapa ett höglönsamtläkemedelsföretag.

FAKTARUTA: Astra ökar

De största läkemedelsbolagens marknadsandelar (exkl receptfriapreparat), procent.

Företag 1994 1995 1996Företag 1994 1995 1996Novartis 4,5 4,4 4,4Glaxo Wellcome 4,6 4,4 4,4Merck 3,4 3,5 4,0Hoechst Marion Roussel 3,8 3,5 3,3Bristol-Myers Squibb 3,2 3,1 3,2Johnson & Johnson 2,7 2,8 3,1American Home Products 3,1 3,0 3,1Pfizer 2,7 2,8 3,1SmithKline Beecham 2,6 2,5 2,7Roche 2,7 2,6 2,7Bayer 2,2 2,2 2,1Astra 1,7 1,9 2,1Eli Lilly 2,1 2,0 2,1Rh ne-Poulenc Rorer 2,1 2,1 2,1Abbott 1,7 1,8 2,0Schering-Plough 1,8 1,8 2,0Pharmacia & Upjohn 2,0 1,8 1,8Boehringer Ingelheim 1,4 1,5 1,5Takeda 1,5 1,5 1,5Warner-Lambert 1,3 1,3 1,4Summa 51,2 50,5 52,4Källa: IMS.