Makten kräver allt

Gör inga affärer med vänner, men ha dina affärskontakter somvänner. Den här cynismen tillskrivs gamle finanshårdingenRockefeller, men det finns många liknande som handlar om viktenav att medvetet sortera upp det privata och det professionella imännens tuffa värld vare sig det handlar om affärer ellerpolitik. Betecknande nog talas det om den lilla och den storavärlden, vilket inte bara speglar antalet personer i varderasfären utan också den tid framgångsrika män (och några fåkvinnor) har ägnat åt det ena och det andra. Framgången ochmaktpositionen har ytterst byggt på styrkan i det professionellanätverket. Ödsla inte tid på någon som inte kan tänkas bli tillnytta i framtiden. Så har den borne karriäristen alltidresonerat, medvetet eller omedvetet.

Därför är ingen så vilsen och rastlös som den makthavare somjust lämnat den stora världen och upptäckt att inbjudningskorteninte kommer längre. Den som lär sig att göra vänner av sådanasom är nyttiga för affärer och politik blir dåligt rustad förfamiljeliv och umgänge utan särskilda krav.

Managementskribenter och psykologer talar ibland om att dessavärderingar håller på att förändras i vår tid. De båda världarnahåller på att smälta samman i och med att kvinnorna nu görinträde på bred front i den stora världen.

I Sverige och Norge där dammluckorna öppnats tvärt inompolitiken har ju media gjort stor sak av att ministrar hinneramma nyfödda barn mellan konselj och frågestund i riksdagen.Kvinnor som symboliserar en bättre balans mellan de bådavärldarna har blivit särskilt attraktiva som mediafenomen. Någrahar till och med fått en del av sin framgång just på grund avdenna fokusering.

I vårt land var det framförallt Mona Sahlin som framstod som dennya superkvinnan, som obehindrat kunde röra sig mellan detprivata och det professionella.

Till och med gammalliberala Storbritannien fick en liknandehjälte. Eftersom de manliga fördämningarna inom politikenfortfarande håller dök hon istället upp i London City somstjärnförvaltare hos ärevärdiga firman Morgan Grenfell. Debrittiska tidningarna har i vinter närgånget följt hur NicolaHorlick ammat sitt femte barn i taxi när hon åkt runt för attbringa ordning i röran efter finansskojaren Peter Young. Dettredje aktuella exemplet, folkpartiledaren Maria Leissner, äruppenbarligen inte samma sorts supermamma, men i samband med entragisk olycka där hennes man gick bort fokuserades publicitetenockså mot hennes privata sfär. Inte heller för henne framstården privata sfären som en mindre del av tillvaron. Att förloramannen var uppenbarligen att förlora den närmaste professionellavännen.

Maria Leissner, Mona Sahlin och Nicola Horlick är inte baraexempel på kvinnor som fått symbolisera balans mellan detprivata och det professionella. De är också numera exempel påyrkesmänniskor som plötsligt stod ensamma när motgångar dök upp.Alla tre fick vara med om att plötsligt förlora sina positionerutan att riktigt förstå vad som hände. De flesta av derasprofessionella kollegor tog ett steg tillbaka istället för attstötta dem i motgångens stund.

Mona Sahlin föll på att socialdemokratiska partimedlemmar intebegrep vad ett kreditkort är, men också på attsocialdemokratiska toppolitiker med ett undantag förhöll sig såpassiva. Nicola Horlick faller sannolikt på anklagelser om atthon försökt locka med sig medarbetare till annan verksamhet, menockså på att hon får kämpa ensam. Och Maria Leissner har nu gettupp kampen om partiledarskapet, eftersom så få i partitoppenbackar upp henne.Att vara kvinnligt stjärnskott verkar alltsåföra med sig särskilda risker. Verkligt riskabelt blir det om TVoch kvällstidningar är med i bilden. Media tenderar ju attfungera som en förstärkare och inget annat. Den som är på vägupp lyfts extra och den som börjat rutscha utför får en extraknuff även i den färdriktningen.

De allierade måste istället sökas i den grupp som mer direktpåverkar besluten. Personliga vänskapsband med sådana individerär det enda som tycks kunna förhindra att kollegor sluter sigsamman i mobbingliknande grupper i motgångens stund. Men den sombygger nätverk måste lägga ned en närmast omänsklig del av sintid. Näringslivets jaktlag och middagar motsvaras av politikenslokala möten och ideliga kaffestunder. Den professionella sfärenblir nu det stora livet. I ett sådant sällskapsspel ärsmåbarnsmamman handikappad hur duktig hon än är i övrigt.Men troför den skull inte att detta är ett specifikt kvinnoproblem. Detfinns många exempel i politiken och i näringslivet på män somtrott sig kunna klara maktspelet utan att bygga personliganätverk. Volvochefen Pehr G Gyllenhammar, till exempel, satte enära i att sära på den ena sortens vän och den andra. Och i dennära Volvokretsen hade han uppenbarligen få starka vänskapligarelationer. Det uppstod utrymme för en palatsrevolution, baranågon tordes organisera den. Till slut kom det någon som vågade.