Maktens män kvar i topp

Låt oss börja från början.
Att definiera makt är svårt.
Att hantera makt är ännu svårare. Att definiera dem som hanterar den, och sedan värdera dem är det svåraste av allt. Så varför anstränga sig? Svaret ger sig självt; behovet att definiera och tydliggöra var makten finns är större än på länge.

Affärsvärldens kartläggning av det svenska näringslivets 100 viktigaste makthavare sker vid en tidpunkt då maktbegreppet är mer laddat än på länge, och inte i någon smickrande bemärkelse.

Företagsskandaler, storbolagsbubblor och rejäla kollapser har blottlagt maktmissbruk i sin värsta form. Antalet direktörer och ledningsgrupper som använt sin makt till att berika sig själva medan deras bolag fallit som korthus är många. Liksom de styrelseledamöter som inte insett att makten förpliktigar, och att den som besitter den inte får tveka att utöva den för att hindra en bolagskollaps eller en rejäl felrekrytering till vd-posten.

– Makt är en oerhört viktig tillgång, men man måste hantera den med stort ansvar, säger Bo Ekman, konsult och författare till boken “Himmel och helvete – om företagande, makt och ledarskap”.

– På engelska använder man uttrycket “power”, vilket också betyder kraft. Och det är i den bemärkelsen vi egentligen behöver makten. Att begreppet är illa åtgånget just nu är allvarligt, men inte hopplöst. För att reparera den skada som skett måste näringslivet börja tala om sina värderingar på riktigt. Förtroende är A och O för makten, och det är inget som skapas på en riggad bolagsstämma utan sånt som måste förtjänas varje dag.

När Affärsvärlden nu presenterar årets maktspecial är det därför inte bara de 100 personer som besitter makten i svenskt näringsliv. Det är också de som i kraft av sina positioner ska förtjäna och förvalta den, helt enkelt dem vi ska hålla ögonen på.

Två megatrender som diskuterats mycket de senaste åren har i allra högsta grad bidragit till “omritningen”. Den första är globaliseringen som oförtrutet fortsätter sätta de yttre ramarna.

Svensk tradition får ge vika för trycket om att de globala finansmarknaderna ska ha likartade regler och ett konkret exempel är den rösträttsdiskussion som ständigt är aktuell i EU och som utgör ett veritabelt hot mot till exempel familjen Wallenbergs maktposition. Den andra är att det “ansiktslösa kapitalet”, pensionsfonder och institutioner, har fått en allt större betydelse.

För 20 år sedan kunde vi knappt namnet på den som var chef för SPP (numera Alecta), idag är han ett av listans tio-i-toppnamn.

På listan trängs politiker, forskare, styrelseproffs och grå eminenser – både manliga och kvinnliga. Men i en tid då kvinnopaniken genomsyrar det mesta kan vi garantera att listan är helt rensad från allt vad politisk korrekthet och kvotering heter. De kvinnliga namn som återfinns på den behöver ni inte fundera över, tro oss – de är makthavare. Och för den som undrar varför Annika Bolin, vald till landets mäktigaste affärskvinna av Veckans Affärer, inte platsar på listan kan vi bara konstatera att det i sammanhanget inte ens räckt om hon varit vd för hela SEB. Lars Thunell är det, och han når ändå inte högre än till plats 64.

Om vår undersökning är vetenskaplig? Så gott det går (se “så-gjorde-vi”-ruta här intill). Orättvis? Säkert, om man frågar dem som hade velat se sig själva eller sina kompisar högre på listan. Men så här går snacket. Bland oss. Bland alla er vi träffar, både formellt och informellt. Bland makthavarna själva.

Välkomna in i maktens innersta boning.