”Massförstörelsevapen eller nyttoprodukt?”

Nuvarande finanskris beror till mångt och mycket på att derivatmarknadens framväxt under de senaste 20 åren. Det är diverse derivat (ABS:er, CDO:er etc) innehållandes bostadslån till amerikanska låginkomsttagare som tappat kraftigt i värde i takt med att den amerikanska bostadsmarknaden fallit.

Världens mäktigaste ledare har samlats i Washington i helgen där orsakerna till finanskrisen diskuteras liksom möjliga åtgärder för att rädda världsekonomin. Ett hett diskussionsämne lär ha varit hur finansmarknaderna ska regleras för att undvika en kris likt den nuvarande.

Derivatmarknaden bespottas för närvarande. Men samtliga derivat bör inte dras över en och samma kam bara för att derivat som bygger på amerikanska bolån visat sig vara högriskinvesteringar och att varken de som skapat dessa produkter, de som köpt dem eller ratinginstituten riktigt förstått sig på produkterna.

Har flera gånger på sistone sett reklam om försäkringar mot dubbla bokostnader för privatpersoner. En försäkring likt denna kan naturligtvis medföra en oerhör nytta och säkerhet för privatpersoner (för att inte tala om hemförsäkringen).

På liknande sätt kan företag försäkra sig mot valutaförändringar, kreditförluster, stegrade råvarupriser, framtida ränteförändringar, med mera, via derivat. Naturligtvis måste en sådan förlust tas någonstans, den försvinner inte bara för att företaget försäkrat sig mot denna.

Bankinstitut kan dock matcha olika positioner. Det ena företaget vill försäkra kronkursen mot dollarn medan det andra vill göra motsatt affär. Har finansinstitutet även gjort en rimlig riskbedömning av varje position de försäkrat bör de tjäna pengar fastän vissa affärer blir förlustaffärer (det är ju själva tanken med dessa produkter).

Problemet på senare år har varit att aktörer som AIG med flera försäkrat långt mycket fler krediter än vad det borde ha gjort. Många derivat har alltså använts i rent spekulativt syfte. Antagligen har det funnits långt mycket mer pengar att tjäna inom exempelvis försäkringsmarknaden för CDO:er eller utgivandet av ABS:er än att, exempelvis, ta fram produkter för privatpersoner som riskerar förödande ekonomiska konsekvenser om bostadsmarknaden vänder.

Warren Buffett har kallat derivatmarknaden för en tickande bomb och finansiella massförstörelsevapen. Tanken med derivat kan dock inte vara att de ska användas våghalsigt för att tjäna stora pengar under goda år vilket, mer eller mindre, varit vad som hänt under senare år. För mindre företag kan det vara riktigt tufft om exempelvis dollarn eller kopparpriset stiger 20 procent eller om en viktig kund går i konkurs med obetalda fakturor.

Sådana händelser riskerar att få ett företag på obestånd och sådant är det naturligtvis värt att försäkra sig mot. Men då ska den som försäkrar verkligen kunna ta en eventuell smäll, inte bara visa upp luft. Det senare har blivit fallet när subprimebubblan spruckit och exempelvis AIG inte visade sig ha täckning för de åtaganden de försäkrat.

För G20-ledarna som träffats i Washington denna helg kan det vara lätt att spotta på hela derivatmarknaden och kräva kraftiga regleringar av denna på grund av nuvarande kris.

Derivatmarknaden får dock inte enbart ses som en börda för samhället utan har alltså möjlighet att skapa mycket nytta både för privatpersoner och företag. Exempelvis underlättas verksamheten betänkligt för ett mindre exportföretag som kan hedga sig mot valuta-, råvaru- och kreditrisk.

Förhoppningsvis har världens ledare haft detta i åtanke under helgens möte. Det populistiska valet skulle vara att göra stora inskränkningar i derivatmarknaden men en sådan åtgärd skulle alltså även medföra negativa sidoeffekter för samhället. Den svåra balansgången blir att desarmera den globala tickande bomben utan att skapa nya tickande bomber för de enskilda företagen.

nullnullnullnull