Miljarder i sikte

Det är inte bara storsjukhusen som har obduktionsrum. Det finns ett i Healthcaps smakfullt inredda kontor på Strandvägen i Stockholm också.

-?Vi kallar det obduktionsrummet på grund av bordet här inne, säger Björn Odlander, en av de två grundarna till Health­cap, och sveper med handen över den ljusa mattslipade glasytan.

Han är vd för rådgivningsfirman Odlander, Fredrikson & Co och därmed talesman för ett 40-tal fonder och bolag som de senaste tio åren satsat pengar och kompetens inom medicinsk och bioteknisk forskning. Han har, liksom flera av sina partnerkolleger, en bakgrund inom medicin.

Odlander och den andre grundaren Peder Fredrikson, numer bosatt i Schweiz, kan känna sig nöjda i dag när snart tio år gått sedan starten.

Fonden började sälja av bolag för några år sedan och därför är det först nu det går att utvärdera utfallet på allvar. Affärsvärldens granskning visar att placerarnas investeringar i Healthcaps fonder har varit lysande. Avkastningen sedan starten 1996 är hög, sex gånger insatsen samtidigt som börsen som helhet gett två gånger insatsen. Samtidigt har Healthcaps samlade bolag fler läkemedelskandidater i kliniska studier än Astra Zeneca.

När Healthcap startade sin första fond sattes livslängden till tio år, vilket innebär att den nu håller på att stänga.

-?Det är förvånansvärt få bolag som försvunnit. Färre än ett av tio har lagts ned. Det är oftast fel att lägga ned. Det finns värden kvar, konstaterar Björn Odlander.

Odlanders gäng har satsat pengar i 78 bolag under de här åren. Många har sålts vidare, några har lagts ned, andra har slagit sig samman. Genom åren har 19 olika bolag satts på börser runt om i världen, nu senast var det läkemedelsbolaget Orexo (9 november) och Berlinföretaget Jerini (1 november) som nyintroducerades på börserna i Stockholm respektive Frankfurt. Just nu har fonderna 40 olika medicinska bolag i portföljen.

Totalt har de fyra stora fonderna kanaliserat investeringar på
6 343 miljoner kronor vilket gör Healthcap till den enskilt största maktfaktorn inte bara i svenskt utan också i nordiskt perspektiv för medicinbolag i utveckling. Antalet anställda som jobbar i de olika “egna” portföljbolagen landar på 5 000 personer.

Björn Odlander drar sig inte för att säga att Healthcap sannolikt är den största fondfamiljen i sitt slag i Europa och tillägger, att det “finns ingen annan firma i världen som har bredare kompetens än vi”.

Den svenska entreprenör och forskare som vill utveckla sin upptäckt och sätta den på bolag har kort sagt svårt att runda Healthcap. Fondens arméer av professorer och forskare i styrelser och som rådgivare åt olika bolag har sina tentakler ute inom snart sagt alla sjukdomsområden. De återfinns inom de stora folksjukdomarna som cancer, astma och aids samt inom smärtlindring, likväl som inom ovanliga ärftliga sjukdomar och nya forskningsområden, som genom- och stamcellsforskning.

De samarbetar med storheter som professorerna och stamcellsforskarna Mathias Uhlén och Jonas Frisén. Lägg sedan till att en lång rad större läkemedelsföretag har placerat pengar hos Odlander och att Sandvikräven, industrialisten och börsstyrelseproffset P-O Eriksson är ordförande i rådgivningsbolaget och bilden av en dold maktfaktor är komplett.

Till det viktigaste i Odlanders jobb hör att besluta om investeringar bland de förslag, flera i veckan, som landar på det stora och överraskande röriga niomannaskrivbordet i det gemensamma partnerrummet. Urvalet grundar sig dels på formella kriterier, dels på känslan:

-?Det är mycket magkänsla i det här jobbet. Och det blir mer och mer magkänsla ju större den samlade erfarenhetsbasen blir. Ju mer minor man har gått på och ju fler framgångar man har desto mer utvecklas magkänslan. Det handlar också om personkemi, vi ska dela gemensamma värderingar och vi ska kunna jobba ihop.

Att skaffa sig en överblick över medicin-konglomeratet är inte lätt ens för de nio medägarna i Odlander, Fredrikson & Co, som är det bolag som sköter alla investeringar och som ordnar fram medicinsk, industriell och finansiell kompetens till bolagsstyrelser och ledningar. De nio, varav fem är läkare, har därför utvecklat ett system där de sitter i olika företagsstyrelser, ofta två och två, och sedan berättar det viktigaste för varandra. Det kan handla om medicinska genombrott, om mässor, om kapitalbehov och om nyckelpersoner som slutat.

-?Vi har våra Holy Tuesdays när vi har partnerlunch tillsammans här på kontoret. Och vi har kvartalsmöten där vi åker och låser in oss i två dagar, nu senast i augusti var det i Skåne. Där lägger vi upp strategierna och granskar de senaste trenderna. Dessutom bjuder vi in alla chefer i våra portföljbolag till nätverksmöten en gång om året.

Rådgivning med det här upplägget är en lönande affär. Förra året drog ledningsföretaget in över 130 miljoner kronor i arvoden från bolag de investerar i, vilket betyder ungefär två procent av det satsade kapitalet. Ungefär en tredjedel går till 22 anställdas löner och vinster till delägarna som slussas till två utländska ägarbolag:

-?Rådgivningsbolaget gjorde en vinst på 37 miljoner kronor efter skatt som delades mellan att återinvesteras i fonderna och att delas ut till oss ägare.

Är det värt så mycket för forskare och investerare att få hjälp att hitta varandra via en adress på Strandvägen i Stockholm? Svaret beror förstås på hur portföljerna har utvecklats. Affärsvärldens granskning visar att satsningarna varit lyckosamma. Enligt räkenskaperna för den första fonden, ett kommanditbolag, satsade ett 30-tal investerare 1996 och 1997 456 miljoner kronor. Sedan dess har de olika andelsägarna fått tillbaka 1 330 miljoner kronor när bland annat utvecklingsbolaget Maxim såldes på börstoppen år 2000 och rynkutslätarföretaget Q-Med såldes ut över börsen åren 2003 och 2004.

Men då finns fortfarande mer än hälften av det ursprungliga andelskapitalet kvar, totalt 260 miljoner kronor, enligt den senaste årsrapporten. Om man för enkelhetens skull antar att dessa pengar ger lika god utdelning som de redan realiserade delarna så betyder det ytterligare 1 632 miljoner kronor tillbaka. Totalt tre miljarder alltså, eller mer än sex gånger insatsen. Inte illa på åtta år. Under samma tid har börsen stigit med precis två gånger insatsen.

Det går att finna stöd för påståendet att den slutliga utfallet blir ännu mycket bättre. Fjolårets aktieförsäljningar gav nämligen rekordvinster. Fonden sålde aktier för 401 miljoner kronor, att jämföra med anskaffningsvärdet som låg på 31 miljoner kronor. 13 gånger pengarna, alltså. Björn Odlander själv vill inte kommentera de kommande vinstförväntningarna utan konstaterar bara att investerarna så här långt har fått tillbaka insatsen flera gånger om.

En del minor har inte gått att undvika. Ett exempel är Uppsalaföretaget Melacure Therapeutics som i fjol gick omkull. Det 20-procentiga innehavet i bolaget var värderat till 17 miljoner kronor. Inte mycket till förlust för Healthcap alltså men ägarna, bland dem Wallenberggruppen och Healthcap, stod inför att satsa ytterligare ett par hundra miljoner kronor och det gick inte att skaka fram.

Ett viktigt investeringskriterium, som är kopplat till avkastningen på kapital, är att fondens investeringar ska täcka viktiga medicinska behov. Även här har HC lyckats över alla förväntningar.

-?Det har blivit av en omfattning som jag inte kunde föreställa mig för tio år sedan. Det har gått mycket mycket bättre. Att sitta här och säga att vi har tagit 13 läkemedel till marknaden som sålde för 600 miljoner dollar (4,8 miljarder kronor) förra året tycker jag är fascinerande. Det har ju skett “out of thin air”, säger Björn Odlander.

Störst av de 13 nya medicinerna är det schweiziska läkemedelsbolaget Actelions lungmedicin Tracleer som sålde för 300 miljoner dollar förra året. Som god tvåa landar svenska Q-Med vars hudutslätare Restylane säljer för nära 90 miljoner dollar i år. Båda bolagen har det gemensamt att Healthcap har sålt i stort sett alla aktier.

Gissningar om hur stor försäljningen kan bli framöver vill Björn Odlander helst inte gå in på. Han vill inte sitta och hissa förväntningarna säger han. Men om tio år då? Tillräckligt långt fram i tiden för att alla ska ha glömt vad han svarar.

-?Det finns god chans att det är mer än tio gånger så mycket. Fristående aktieanalytiker uppskattar potentialen på bara ett fåtal av de befintliga läkemedlen och projekten till mer än detta.

Minst 50 miljarder kronor årligen alltså. Och då är ändå inte de flesta av de medicintekniska produkterna och de nya medicinernas potential inräknad, de som befinner sig i djurförsöksstadier eller i tidig klinisk fas.

-?Förhoppningsvis har vi fyllt på med nya produkter så att det blir en exponentiell tillväxttakt.

De förutsättningarna kan mycket väl finnas. Den som väljer att se Healthcap som ett konglomerat av forskningsföretag finner att de tillsammans har ungefär dubbelt så många läkemedelskandidater i kliniska studier (fas I, fas II och fas III) som till exempel Astra Zeneca, 60 mot 34 (i mars i år) enligt branschtidningar. Dubbelt så stora Pfizer, där gamla Pharmacia ingår, har ett 90-tal.

-?Om du jämför USA och Europa så finns det fler bioteknikbolag i Europa än i USA men de är mycket mer underkapitaliserade. Samtidigt jobbar det mycket färre människor inom bioteknikindustrin i Europa än i USA. Det beror på att det finns massor av idéer som saknar pengar. Sverige är nummer fyra i Europa i antal bolag men har flest i världen om vi räknar per capita. Så såddkapital, som regeringen ska gå in med nu, är bara larv. Det som behövs är expansionskapital.

Healthcap har nu kommit så långt att den första fonden ska avvecklas nästa år och nya öppnas. Ryktet har gått och nya investerare knackar på och vill vara med i nästa runda. Snart fyra år efter den senaste tremiljarders-fonden bör det vara dags för en ny femte miljardfond att se dagens ljus.

Men även om andelsägarnas avkastning varit god har investeringar i Healthcaps börsnoteringar inte alltid varit lika lyckosamma. Fonden dras med ett rykte om att skumma mjölken av grädden och sedan servera en på samma gång dyr och urvattnad soppa till småsparare vid börsintroduktioner. Ett exempel är Pyrosequencing där kursen kollapsade. Björn Odlander avvisar argumentet om att hans företag skulle ägna sig åt skinna de senaste tillkomna investerarna och menar tvärtom att den genomsnittliga nyintroduktionen från Healthcap har stigit 50 procent ett år efter utförsäljningen:

– De som säger att det här är ett pyramidspel måste jag bemöta genom att säga att vår idé är att ta fram bolag som folk ska tjäna pengar på. Vi kan inte hålla på med pyramidspel. Vi måste ta fram bolag som ger långsktigt värde. Vi räknar ju med att hålla på med det här i tio eller 20 år till och då kan vi inte hålla på och presentera bolag som inte är långsiktigt bärkraftiga, säger Björn Odlander.

______________________

BJÖRN ODLANDER OM…

… de viktigaste trenderna inom läkemedelsindustrin?
– Behandling av infektioner där de stora läkemedelsföretagen inte har hängt med och där fler och fler bakterier blir resistenta. En annan intressant trend är små, nischinriktade sjukdomstillstånd, alltså precis tvärtom mot vad de stora bolagen gör. Där ser vi möjligheter att hitta unika behandlingsformer för mindre patientgrupper. Där finns det stora behov.

… börsfiaskot Pyrosequencing som börsnoterades 2000, och som numer ingår i Biotage:
– Pyrosequencingteknologin står inför sitt kommersiella genombrott just nu. Det amerikanska bolaget 454 betalar till exempel licensintäkter. 454 använder tekniken för gensekvensering och gör att uppgifter som tog flera år bara för några år sedan nu går på några dagar.

… noteringen av Orexo häromveckan:
– Vi hade varit gladare om priset hade satts högre men våra förväntningar på Orexo är att det ska bli värt många gånger börsvärdet i dag. Det viktigaste målet, att få in pengar till bolaget, är uppnått. Vi använder inte börsintroduktioner för att sälja våra aktier utan för att få in kapital så
att bolagens tillväxt kan fortsätta.