Miljonregn över fondförvaltarna

2001 var ännu ett uselt år för de svenska fondspararna. Förvaltarna klarade sig betydligt bättre. Flera fick lönehöjning, chefen för Nordeas kapitalförvaltning med närmare 50 procent, trots att hälften av bankens fonder gick sämre än index.

Tillsammans förlorade de svenska fondspararna 150 miljarder kronor under 2001. Och än värre har det som bekant gått hittills i år. Trots förlusterna har fondspararna betalat in miljardbelopp i förvaltningsavgifter till fondbolagen.

En genomgång som tidningen Sparöversikt gjorde nyligen visade att de stora fondbolagen misslyckats ordentligt med sin förvaltning de senaste åren. 70 procent av de 50 största fonderna gick sämre än sina jämförelseindex på både tre och fem års sikt.

Det fick handelsminister Leif Pagrotsky att rikta skarp kritik mot fondernas prestationer.

“Man kan lika gärna använda en apa”, konstaterade han.

Det hade nog blivit något billigare. De svenska fondcheferna lyfter nämligen höga löner, visar en genomgång av deklarationerna som Ekonomi24 gjort.

Mest betalt ifjol fick Roburs VD Anders Ek, 5,7 Mkr. Detta trots att hela 80 procent av Roburs fonder gick sämre än index ifjol. Han lovade då bot och bättring men första kvartalet i år bommade 90 procent av fonderna.

Ingemar Syhrén, som bland annat förvaltar Roburs Sverigefond fick däremot ett lönelyft på 37 procent till 1,7 Mkr. Hans fond gick dock plus förra året.

Mest påökt fick Inga-Lill Carlberg, chef för Nordeas Kapitalförvaltning som höjde lönen från 2,8 til 4,1 Mkr, en ökning med nästan 50 procent. Ifjol gick hälften av Nordeas fonder sämre än jämförelseindex och första kvartalet i år bommade nio av tio fonder målet. En sammanställning som DI gjorde tidigare i år visade att en sparare som 2001 satte in 100 000 i Nordeas Betafond fick betala 1529 kronor i avgifter och fick i gengäld en förlust på 11 816 kronor.

Staffan Grefbäck jobbade under större delen av fjolåret för Nordea men började 1 oktober på Alecta. Även han fick ordentligt mer i plånboken, närmare bestämt 42 procent till 5,9 Mkr vilket placerar honom på andra plats i löneligan. Hans chef Lars Otterbeck tjänade 5 Mkr år 2000 men hans deklaration för 2001 är ännu inte offentlig.

Hans kollega på AMF Pension, Christer Elmehagen, tjänade 3,2 Mkr, en ökning med 24 procent. “Bättre än genomsnittet på en svag marknad”, är hans eget omdöme om året i årsberättelsen.

På Handelsbanken gick tre av fyra fonder sämre än index 2001. Chefen Joachim Spetz tjänade 2,9 Mkr, en tredjedel mindre än året innan.

Peter Schols som förvaltar bankens Nordenfond fick 58 procent mer betalt, 2,4 Mkr. Hans fond föll med 17 procent.

Teknologifondförvaltaren Thor Udenaes på SEB tjänade 2,7 Mkr, 38 procent mer än förra året trots att hans fond backade med 35 procent.

I botten av löneligan hittar vi småbolagen Lannebo och Didner & Gerge. Bägge fondbolagens fonder gick betydligt bättre än både index och konkurrenterna under 2001. Trots detta tog de ut i sammanhanget beskedliga löner ur bolaget, där de dock är delägare.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Curasight