Mindre extrapengar från sextontaggarna

Med lite drygt hälften av bokslutet i ryggen kan aktieägarna pusta ut. Osäkerheten i konjunkturläget till trots, börsbolagen har inte dragit slutsatsen att de behöver samla mer kapital i ladorna. Det extremt starka 2007 har lett till att merparten av de bolag som lämnat besked om vårens utdelningar har höjt den ordinarie utdelningen.

Däremot är det tunnare med extrautdelningar i år än i fjol, vilket gör att totalsiffran för de 27 storbolag som hittills har rapporterat faller från 150 miljarder i fjol till 100 miljarder i år.

Lars Söderfjell, aktiestrateg på mäklarfirman ABG Sundal Collier, tycker inte att nedgången är konstig.

– För ett år sedan var den svenska börsen överkapitaliserad. I dag är det inte så, många gjorde stora utskiftningar i fjol. Men balansräkningarna är fortfarande generellt i bra skick och det ska de vara, så här på toppen av konjunkturcykeln, säger han.

Höganäs är den största skrällen hittills. Bolaget delar ut 522 miljoner kronor extra till sina ägare, vilket ger en direktavkastning på över 20 procent för aktien. Med tanke på bolagets cykliska verksamhet och USA-exponering var den generösa utdelningen oväntad. Även SKF och Scania finns bland de bolag som skickar ut stora summor.

Även om utdelningsnivån faller gör börsraset att direktavkastningen håller sig på en fortsatt hög nivå. Sammantaget ligger direktavkastningen för de stora bolag som hittills rapporterat på 5,4 procent. Det överstiger fortfarande långräntan, en obligation med tio års löptid ligger på 3,9 procents ränta.

Men samtidigt har direktavkastningens möjlighet att agera kudde på börsen blivit mindre i och med att volatiliteten har ökat avsevärt.

– I ett läge där vinsterna faller ger direktavkastningen litet skydd på nedsidan. Kurserna faller mera. Den yield bolagen ger i dag, det är bara en dagsrörelse i vissa av de här bolagen, säger Lars Söderfjell.

Det finns förväntningar om betydande belopp från flera bolag som ännu inte kommit med bokslut. I skrivande stund har exempelvis inte JM kommit. Där talar analytiker om möjlighet till inlösen värd 1 miljard kronor. Även när det gäller ABB är förväntningarna stora på extrapengar, liksom hos Tele 2.

Även Handelsbanken är i fokus i det här sammanhanget, banken är överkapitaliserad efter försäljningen av SPP. Ägaren Industrivärden har också, som en följd av massiva köp av Volvoaktier, nått en skuldsättning som vida överstiger den historiska nivån.

Ett sätt att plocka ned skuldsättningen är extra generösa utdelningar från portföljbolagen. (Handelsbankens bokslut kommer den 27 februari och Industrivärdens den 13:e.) Handelsbanken har tidigare haft en strategi att återköpa egna aktier, snarare än att skifta ut pengarna i form av extrautdelningar.

Den senaste tiden har flera bolag fått kritik för sina återköp, Boliden och Astra Zeneca exempelvis. Bolagen har köpt egna aktier för miljarder när kursen stått på toppen, och sedan har aktiekurserna fallit kraftigt. Lars Söderfjell spår att återköpen minskar framöver.

– Jag tror att bolagen håller igen med återköp, att de bli lite mindre aggressiva. Särskilt i en värld med svagare konjunktur, där det blir svårare att refinansiera sin balansräkning, säger han.

Att minska återköpen har inte samma psykologiska signalvärde som att dra ned utdelningen. Det är en gammal sanning på aktiemarknaden: när den ordinarie utdelningen sänks är det verkligen fara å färde.

Å andra sidan baseras utdelningarna på vinster som ligger långt över den historiska trenden, en vinstnivå som nu ifrågasätts inte minst av aktiemarknaden.