Misstag av Ingves attta häng på Bernanke

Att det blir en räntehöjning från Riksbanken vid den här veckans möte är i princip säkert. För det talar framför allt den starka makrostatistik som flutit in under sommaren. Men det som blir extra intressant är hur Riksbanken låter sig påverkas av den pågående amerikanska finansiella krisen och vilka effekter det får för deras ränteprognos för de kommande åren.

Under sommaren har den svenska ekonomin fortsatt att övertyga. Detaljhandeln har slagit försäljningsrekord och arbetslösheten har sjunkit kraftigt när i stort sett hela näringslivet skriker efter arbetskraft. Dessutom fortsätter industrin att gå på högvarv och kapacitetsutnyttjandet nådde fantastiska 91,7 procent under andra kvartalet, troligen en av de högsta siffror som uppmätts under hela efterkrigstiden.

Men det är knappast det som man tänker på i första hand när sommaren ska summeras. I stället är det den finansiella turbulensen med rötterna i den amerikanska bostadssektorn som kommit att prägla den ekonomiska rapporteringen. Och även om såväl den amerikanska centralbankschefen Ben Bernanke som president George W Bush lovat att ta till åtgärder för att förhindra att de realekonomiska effekterna blir alltför stora, så är bostadskrisen knappast över. Det kommer att ta år att värka ut bostadskrisen ur det ekonomiska systemet, något som inte minst det svenska exemplet från tidigt 1990-tal är ett tydligt exempel på.

Hur kommer då detta att påverka den svenska Riksbanken?

Det första som kan konstateras när man följer vad Riksbanken talat och skrivit om under det här året är det närmast extrema fokus den haft på amerikansk ekonomi. Riksbanksledamöterna har ofta tagit upp en kommande amerikansk ekonomisk nedgång i tal och skrifter, och det har bland annat hänvisats till de osäkra utsikterna för USA:s ekonomi när försiktiga ränteprognoser har lagts.

Jag anar en stor påverkan från den speciella ekonomiska rådgivaren Kenneth Rogoff, en amerikansk professor som länge har varit skeptisk till utvecklingen i amerikansk ekonomi. Nu har alla fått vatten på sin kvarn och bedömningen av hur utvecklingen i amerikansk ekonomi fortgår kommer i hög grad att påverka Riksbankens räntebeslut och ränteprognos. Troligen kommer Riksbanken att justera ner sin tillväxtprognos för den globala ekonomin ganska ordentligt.

Å andra sidan kan Riksbanken inte blunda för styrkan i svensk ekonomi och det inflationstryck som är på väg att byggas upp. Allt fler företag rapporterar om förestående prishöjningar och det är i hemmamarknadsorienterade branscher som pristrycket är som störst. Bristen på personal börjar också bli mer eller mindre akut i flera sektorer. Att Sverige kommer att påverkas av en amerikansk konjunkturnedgång är givet men den ekonomiska effekten kommer med fördröjning. Det värsta scenariot är att inflationen hinner dra i väg och tvingar Riksbanken till snabba räntehöjningar just när nedgången drabbar oss.

Utan den finansiella turbulensen är det mycket som hade talat för en höjning med 0,5 procentenheter på fredag. Nu kommer Riksbanken att fega ur och nöja sig med 0,25 procentenheter. Det intressantaste blir därför vilket framtida räntescenario man kommer att signalera. Med ett fortsatt stort fokus på USA:s ekonomi är det troligt att man spelar ner behovet av framtida räntehöjningar. Det vore ett misstag.

PEKKA KÄÄNTÄ