Mitt i dollarfrossan

Den senaste tidens dollardramatik har varit mums för valutahandlarna. Svängningar är bingo för både omsättning och intäkter.

– Ju större rörelse på valutorna, desto större anledning har folk att göra affärer, säger Johan Javeus, valutaanalytiker på SEB.

Banken är störst på valutahandel i Norden och har etablerat sig bland de 20 största inom valutahandel i världen. Det syns. Bankens handlarrum i det gamla kontorshuset intill Kungsträdsgården i Stockholm rymmer inte mindre än 200 anställda som handlar med både valutor och räntor. Arkitektur och sittordning påminner om en arena där gladiatorerna ersatts med valutahandlare.

När Affärsvärlden möter Johan Javeus och hans kollega Anders Söderberg, ansvarig för teknisk valutaanalys, har de just lagt hektiska veckor bakom sig. Dollarn som tidigare i år legat stilla har spräckt ”7:an” och spekulationer om ett fortsatt fall blommar för fullt. SEB:s analytiker hade visserligen räknat med ett fall men att det skulle komma så snabbt kom ändå som en överraskning. Kursfallet har fått handelsvolymerna att skjuta i höjden

Och det handlar inte om några små summor. Ingen annan finansmarknad kommer i närheten av de belopp som omsätts på valutabörserna. Bara i Sverige omsätts det dagligen valutor för 300 miljarder kronor. Det ska jämföras med Stockholmsbörsen med en omsättning på omkring 30 miljarder kronor. Globalt handlas det dagligen valutor för hisnande 1 900 miljarder dollar.

SEB avslöjar inte några siffror men som etta på valutor i Norden lär banken stå för en betydande andel av handeln i Sverige. Tidigare farhågor om att införandet av euron och den därmed förknippade minskningen av antalet valutor skulle ta död på valutaaffärerna har inte besannats.

– Det blev ett litet hack efter euron men volymerna har hela tiden ökat, säger Anders Söderberg.

Färre valutor har samtidigt skärpt konkurrensen mellan bankerna som sysslar med valutahandel. Valutakursen sätts i relation mellan två valutor. Bankens roll blir att ställa köp- och säljkurser som matchar konkurrerande bankers kurser. Ibland kan det handla om skillnader på femte eller sjätte decimalen. För att handeln ska löna sig krävs det alltså stora volymer.

– När jag började handla i slutet på 1980-talet var nästan all valutahandel import- och exportdriven. I dag har bara en liten andel av valutaflödet med producerade varor att göra. De stora volymerna kommer från investerare som exempelvis pensionsfonder, säger Anders Söderberg.

De senaste årens trista utveckling på New York-börsen har även fått många amerikanska daytraders att byta aktier mot valutor. Till skillnad från vad som gäller för aktier kan placeraren när som helst på dygnet kliva i och ur sina positioner. Valutor handlas nämligen dygnet runt. När Tokyo och Singapore stänger tar Frankfurt och London över. När britterna går hem har handeln i New York redan varit öppen några timmar. Sedan följer Sydney och Asien igen.

Just vid överlämnandet mellan marknaderna är aktiviteten som störst. Det gäller särskilt vid 16-tiden (klockan 10 amerikansk tid) då större delen av världens valutaoptioner förfaller.

Av världens cirka 180 valutor är det bara ett fåtal som handlas på allvar.

– Det gör valutamarknaden till världens mest välanalyserade marknad. Det är som om hela världen satt och analyserade bolagen på OMX-listan, säger Johan Javeus.

Att handla med valutor är stressigt. Handlare som inte genererar affärer får svårt att leva upp till uppsatt budget. Bland de 200 ränte- och valutahandlarna i SEB:s handlarrum har få passerat 50-årsstrecket. Tidigare generationer av valutahandlare var oftast självlärda men numer rekryteras enbart akademiker. En stor del av affärerna sker dessutom elektroniskt. Någon större nyrekrytering av valutahandlare är därför knappast att vänta.

Medan kollegorna på aktiesidan lever på bolagsrapporter och vinstprognoser så betyder statistik om exempelvis sysselsättning, BNP-tillväxt och inflation allt för valutahandlaren. Många av valutaexperterna är dessutom mästare på att läsa mellan raderna när centralbankscheferna håller tal.
Valutahandeln skapade som mest rubriker i början av 1990-talet då finansmannen George Soros i stor skala spekulerade mot brittiska pundet. I samma veva utsattes även svenska kronan för massiva attacker. I dag anses risken för en ny spekulationsvåg vara liten.

– Många valutor, inklusive svenska kronan, har gått från fast till rörlig växelkurs. Då finns det inte så många valutor kvar att spekulera emot. Sveriges ekonomi är dessutom en helt annan i dag. Under krisåren hade vi stora skulder utomlands och var väldigt känsliga för att långivarna skulle dra tillbaka sina pengar, säger Johan Javeus.

14 år senare har kronan blivit kvitt sin krisstämpel. Den svenska valutan är nummer åtta bland världens mest handlade valutor. Kronan kan också komma att gynnas när den kinesiska centralbanken gör allvar av sin avsikt att diversifiera sin reservvaluta från dollar till euro och mindre valutor. Någon större kinesisk exponering mot kronan lär det dock inte bli fråga om. En procent av den kinesiska reserven motsvarar nämligen 70 miljarder kronor – ett belopp som den svenska obligationsmarknaden skulle få svårt att svälja.

Apropå Kinas planer på att minska exponeringen mot dollarn så har det också spekulerats om att euron framöver kan komma att ta över som världsvaluta. Precis som en gång i tiden dollarn tog över ledartröjan från brittiska pundet. Sex år efter införandet har euron snabbt avancerat till centralbankernas näst viktigaste reservvaluta efter dollarn. På obligationsmarknaden har den europeiska utmanaren redan blivit störst. Även som faktureringsvaluta har euron vunnit terräng.

Så länge USA förblir världens största ekonomi är det rimligt att dollarn behåller sin dominerande position, lyder experternas resonemang. Ännu är dollarn inblandad i nästan nio av tio valutaffärer. Men man ska aldrig säga aldrig.

– Euron är fortfarande ung. Snabbväxande nya medlemsländer gör att euron kommer att fortsätta att knappa in på dollarn. På lång sikt avgör den ekonomiska utvecklingen, säger Johan Javeus.

Han konstaterar att utvecklingen för den amerikanska ekonomin förblir det största orosmomentet på valutamarknaden. I centrum står USA:s bytesbalansunderskott på nästan 7 procent av BNP. Valutaproffsen oroas över att USA kommer att medverka till en fortsatt försvagning av sin valuta för att just minska underskottet.

En svagare dollar betyder att det blir dyrare att importera för amerikanerna samtidigt som det blir svårare för asiatiska företag att exportera till USA. Effekten blir att underskottet krymper ihop. Det är också förklaringen till marknadens tro på en fortsatt försvagning av dollarn. Men så behöver det inte bli:

– När uppfattningen om åt vilket håll en valuta är på väg blivit allmängods så har merparten av trenden ofta redan varit. Bästa exemplet är 1999 när euron startades. Då var alla analytiker överens om att euron skulle stärkas. Men vad som sedan hände var att euron försvagas under ett par år, säger Anders Söderberg.

____________________________________

Fem frågor till Marcus Nystén, chef global valutahandel på SEB:

Det är strålande tider för valutahandlarna. Men hur betydelsefull är egentligen valutahandeln för SEB-koncernen?
– Tyvärr kan jag inte lämna ut några siffror. Men om du jämför oss med våra nordiska kollegor så är vi en ganska dominerande faktor inte minst inom valutahandel. Vi är den största valutahandlaren i svenska kronor. Samtidigt blir vi allt större på utländska valutor.

Hur kan SEB, som internationellt sett är en liten aktör, placera sig bland de 20 största bankerna i världen inom valutahandel?
– Det är en följdfunktion av att det har funnits stora företag i Sverige med global verksamhet. I det läget har SEB varit en naturlig samarbetspartner för många storbolag, De har behövt en partner för att kunna ge sig ut i den stora världen. För att hänga med våra kunder har vi varit tvungna att expandera.

Priskonkurrensen hårdnar hela tiden. Vinster avgörs på femte eller sjätte decimalen. Hur länge kommer ni att kunna tjäna pengar på valutor?
– Du måste konkurrera med andra medel än med priset. Det har vi gjort. Under de senaste fem åren har vi gått från att vara en transaktionsdriven till att bli en rådgivningsbank. Om du tänker dig 10 till 15 år tillbaka när räntorna var höga i Skandinavien så lånade nordiska företag till lägre ränta utomlands. Få tänkte på valutarisken. Sedan kom devalveringen och många företag blev varse om riskerna de hade tagit. Det visar hur viktig rådgivning är. Priset har ingen betydelse om du sitter på en risk där du kan förlora 20 procent i en devalvering. Det är därför vi satsar på rådgivning och det är våra kunder beredda att betala för.

Men den nordiska konkurrensen är väl ändå tuff?
– Vi på SEB upplever inte att vi konkurrerar med de nordiska spelarna – vi tävlar med stora drakar som JP Morgan, Citibank, UBS och Deutsche Bank. Bland dessa är vi en ganska liten spelare. Men genom att konkurrera med dessa banker sätter vi press på vår egen produktutveckling. Vi är hellre en ”small fish in a large pond” än tvärtom.

I USA har valutahandel även blivit populärt bland privatpersoner. Blir nästa Sverige?
– Vi har på SEB en lång tradition med storkunder och någon gång har ju alla storkunder varit privatpersoner med en idé. Valutahandeln kommer säkert att expandera i och med att man nu allmänt ser på valuta som en egen tillgångsklass.