Några våghalsiga, andra fega

Förra veckan skrev Affärsvärlden om fondernas aktivitet, mätt som omsättningshastighet (se “Några aktiva, andra passiva”). Då handlade det om att vissa fonder köper och säljer tjugo gånger mer än andra.

Men fondförvaltare kan även vara aktiva på ett annat sätt, nämligen hur stor utsträckning de satsar på de aktier de tror mest på. Vissa fondförvaltare följer fegt index och köper bara en aning mer av sina favoritaktier, medan andra är våghalsiga och satsar allt på att de klarar att välja rätt akter.

Denna aktivitet mäts med ett nyckeltal som på svenska heter aktiv risk och på engelska »tracking error«.

Robur aktiva

Affärsvärlden har granskat fondernas årsrapporter för 1997 och hittat 138 aktiefonder som rapporterar sin aktiva risk. De fondföretag vars fonder ofta utmärker sig som våghalsiga är ABB, Aragon, Hagströmer & Qviberg och Föreningssparbankens fondföretag Robur. Deras fonder rapporterar i snitt för 1997 en aktiv risk på över 6 procent.

Mest fega jämfört med index är Folksam, Handelsbanken, Nordbanken, SPP och Wasa. Deras fonder rapporterar i snitt en aktiv risk på under 4 procent för 1997.

För enskilda fonder är spännvidden större, de två tabellerna nedan innehåller extremfallen. De fonder som borde ha lägst aktiv risk är förstås indexfonder — de lovar ju kunderna att exakt följa index, alltså att ha noll i aktiv risk. Hur detta stämmer i verkligheten är oklart, Erik Penser rapporterar inte aktiv risk och Handelsbankens allemansfond Index rapporterar 3,3 procent – högre än till och med Handelsbankens egen Reavinstfond.

De fonder som har högst aktiv risk är några av S-E-Bankens branschfonder, ett par USA-fonder och några breda utlandsfonder. Utlandsfonderna har normalt högre aktiv risk, 6,5 procent i snitt under 1997, än allemansfonder och Sverigefonder, 4,2 procent i snitt. Det kan verka konstigt, rimligen kan förvaltarna mer om svenska aktier än om utländska aktier och borde alltså våga mer på hemmaplan.

Räknar fel

Orsaken till att utlandsfonderna ofta rapporterar högre aktiv risk är dock troligen att fondbolagen gör fel när de beräknar nyckeltalet.

Fondbolagen beräknar nämligen aktiv risk utan att ta hänsyn till att de aktiekurser och växelkurser som ligger till grund för utlandsfondernas andelskurs samt för deras jämförelseindex inte är tagna vid samma tidpunkt.

Det tydligaste exemplet på att beräkningarna är felaktiga gäller flera av USA-fonderna. Många fondbolag tar nämligen föregående börsdags aktiekurser när de beräknar sin USA-fonds andelskurs, men vid beräkningen av fondens aktiva risk jämför de med börsindex samma dag.

Det innebär till exempel att USA-fondens andelskurs på måndagar är baserad på aktiekurserna när New York-börsen stängde på fredagen, medan börsindex på måndagar förstås är beräknat på aktiekurserna vid New York-börsen stängning på måndagar.När det gäller USA-fonderna skulle felet vara rätt att korrigera. Det räcker med att förskjuta andelskurserna en dag, så blir beräkningen korrekt.

Värre är det när det gäller globalfonder. Då beräknar fondbolagen andelskurserna baserat på aktiekurser och växelkurser som tagits vid olika tidpunkter under dagen svensk tid, medan beräkningen av index görs på aktiekurser och växelkurser som tas sent på kvällen svensk tid.

Det är anmärkningsvärt att många fondbolag inte verkar bry sig om att de har felaktig information i sina rapporter. Hagströmer & Qviberg är ensam om att skriva i sin årsrapport att »Tracking error blir högre på grund av att fondens värderingstidpunkt ej överensstämmer med index stängning.«

Fast frågan är vad som är värst: att räkna fel utan att förstå det, eller att rapportera nyckeltal som man vet är felaktigt beräknade?

Som Affärsvärlden tidigare har påpekat (till exempel i »Andelskurser missvisande och orättvisa« i 5/1996) är det till och med så att inte ens avkastningen kan jämföras korrekt vare sig med index eller med andra fonder, så länge andelskurserna är baserade på olika aktie- och växelkurser.

Därför borde man åtminstone kunna kräva att alla fondbolag den sista varje månad beräknar sina andelskurser med samma aktiekurser och växelkurser som fondens jämförelseindex. Först då skulle korrekta jämförelser av både avkastning och aktiv risk bli möjliga.

Övriga artiklar om risk