Näsa för det äkta

Fenomenet förfalskade viner hamnade i rampljuset på allvar 8 mars 2012 när FBI knackade på hemma hos Rudy Kurniawan i Arcadia, Kalifornien, för att göra ­husrannsakan. Kurniawan var även känd som ”Dr Conti” på grund av sin förkärlek för den burgundiska topproducenten Domaine de la Romanée-Conti, och han hade gjort sig känd under början av 2000-talet som vinsamlare och organisatör av spektakulära vinauktioner.

Bland annat genomfördes två auktioner i USA under 2006 som gav Kurniawan en nettointäkt på knappt 11 miljoner dollar, där exempelvis åtta magnumbuteljer av 1947 Château Lafleur bjöds ut till försäljning.

Misstankarna att allt inte stod rätt till väcktes i april 2007 när Kurniawan lämnade in ett antal magnumbuteljer med 1982 Château Le Pin till försäljning hos auktionsfirman Christie’s i Los Angeles. När vinfirman fick nys om auktionen kontaktade man Christie’s och berättade att man misstänkte att buteljerna inte var äkta, vilket fick Christie’s att dra tillbaka dem. Det framkom även att Château Lafleur endast producerat fem magnumbuteljer av årgången 1947, ­vilket var en klar indikation på att åtminstone några av de buteljer som såldes av Kurniawan 2006 inte kunde vara äkta.

Husrannsakan hemma hos Rudy Kurniawan gav också resultat – FBI hittade korkar, stämplar, etiketter och annan utrustning som använts för att förvandla billiga amerikanska viner till sällsynta årgångar av Bordeaux- och Bourgogne­viner. Sedermera dömdes Rudy Kurniawan till tio års fängelse.

Det finns dock farhågor om att de viner som han – och eventuellt andra – förfalskat under årens lopp fortfarande finns i omlopp på den internationella auktionsmarknaden. En som är medveten om detta är Sören Nylund, värderingsansvarig för System­bolagets dryckesauktioner.

– Det är lite svårt att få grepp om hur mycket det egentligen handlar om, det spekuleras om att allt från 20 procent till 70 procent av vinet på Fine Wine-marknaden skulle vara förfalskat. Men det är definitivt så att det finns förfalskade viner i omlopp, säger han.

– Man kommer fram till lite olika siffror beroende på hur man räknar. Den globala vinmarknaden beräknas nu uppgå till över 2 700 miljarder kronor. Andrahandsmarknaden är svårare att beräkna, men upp­skattas till mellan 50 och drygt 100 miljarder kronor. Av den består auktionshandeln av kanske runt 3 miljarder.

Systembolaget har genomfört dryckesauktioner sedan 2004, och i dag hålls åtta auktioner per år, fyra under våren och fyra under hösten. Fram till 2011 handlade det om traditionella slagauktioner, men 2012 gick Systembolaget över till att enbart hålla online-auktioner. Från och med 2017 sker detta i samarbete med Bukowskis, och det är alltså Sören Nylund och hans kollegor som har ansvaret för att granska de viner som lämnas in till försäljning.

– Vi är väldigt noggranna när vi gör detta. Vi tittar självklart på all dokumentation som finns kring vinerna, som inköpskvitton och uppgifter om hur vinet lagrats. Men vi granskar också själva buteljerna, etikett­erna, korkarna och hur vinet i flaskan ser ut, allt för att säkerställa att det inte finns några frågetecken. Och är vi det minsta misstänksamma så kan vi avvisa objektet, vilket faktiskt också händer ibland, säger Sören Nylund.

Behovet av noggrannhet understryks av att det är ganska stora belopp som omsätts på vinauktionerna. Intresset har ökat kraftigt under årens lopp och den första vinauktionen 2017 innehöll 800 utrop som sammanlagt inbringade drygt 6 miljoner kronor. Och vid tidigare auktioner har enskilda objekt sålts för sexsiffriga belopp.

– Den dyraste flaska jag har sett var en butelj 60-årig whisky från Macallan som gick för 240 000 kronor inklusive avgifter. På vinsidan är rekordet för en enskild flaska 120 000 kronor, det var en Romanée-Conti från 1990. Vid den auktionen gick fem flaskor Domaine de la Romanée-Conti från 1990 i enskilda poster på 120 000 kronor vardera. Det var samma köpare på alla.

Det är alltså knappast någon överraskning att marknaden för vinauktioner lockar mindre nogräknade aktörer att försöka ta genvägar, men Sören Nylund vill ändå tona ner risken för att någon auktionsköpare i Sverige skulle råka bli ägare till ett för­falskat vin.

– Med de rutiner som vi har vid granskningen av inkomna objekt är jag ganska säker på att risken är väldigt liten för att köpa några förfalskningar. Det finns en större medvetenhet, och numera är metoderna att märka flaskorna fler och säkrare, så att man kan följa varje enskild flaskas gång. Då är risken större att man blir lurad av oseriösa vinproducenter. Vi har ju sett ett antal vinskandaler under åren, bland annat i Montalcino och även i Bordeaux, där vissa egendomar av ren girighet har valt att späda ut ursprungsbetecknade viner med billigare produkter från andra områden. De förfalskningarna är mycket svårare att upptäcka.

Inför vinauktionen

För den som överväger att ropa in några buteljer på nästa vinauktion har Sören Nylund flera handfasta tips:

Var påläst och bilda dig en uppfattning om vilka viner du gillar och vill köpa.

När du hittat ditt favoritvin, köp gärna en hel låda. Då kan du dricka hälften själv och sedan sälja resten när värdet förhoppningsvis ökat.

Bestäm en tydlig gräns för hur mycket du vill betala, så att du inte rycks med vid budgivningen.

Inse att vin är en långsiktig investering och inte något som ger snabba klipp.