Nu är goda börsråd dyra

Sedan 1994, då Affärsvärlden började granska nyintroduktioner, har börsintroduktioner genomförts för hela 134 miljarder kronor. Det är ett betydande belopp som tecknats av privatpersoner och institutioner, även om det bör påpekas att Scania och Telia står för cirka 70 procent av summan härovan.

Affärsvärlden har tidigare berättat (Afv 37 /2000) att majoriteten av introduktionerna har gått sämre än index. Många placerare har sett sina aktier falla i värde. Fondkommissionärerna har däremot tjänat mycket pengar under årens lopp på att hjälpa till med att ta bolag till börsen. Och arvodena har inte minskat. Det har snarare blivit en tumregel att sju till tio procent av emissionsbeloppet, åtminstone vid mindre introduktioner, tillfaller rådgivarna.

Stora emissioner

Vid större börsintroduktioner gäller andra belopp. När Telia kom till börsen pressade staten ner priset rejält. Ungefär en och en halv procent tillföll rådgivarna.

Räknat i kronor rörde det sig ändå om betydande belopp – över en miljard. AU – System betalade förvisso mer än tio procent av nyemissionen till rådgivarna, men eftersom det ingick stora utförsäljningar bland annat från Ericsson blev det totala priset inte särskilt högt. Ericsson är en tillräckligt stark förhandlare för att kunna pressa priset.

Ett företag som fick betala mycket pengar för att börsintroduceras, trots den stora volymen, var bioteknikbolaget Pyrosequencing som kom till börsen i början av sommaren. Emissionsvolymen var på drygt en miljard kronor där emissionen kostade 73 miljoner kronor. Merparten av detta tillföll rådgivarna.

Varumärkets betydelse

De mindre fondkommissionärerna medverkar i allt färre emissioner. Detta leder till att de större mäklarhusen dominerar något som allt mer kan liknas vid en oligopolmarknad. De kan ta bra betalt för introduktionerna. Av de 14 nyintroduktioner som genomförts under år 2000 fram till augusti

i år har 85 procent skett genom Alfred Berg, Carnegie eller Handelsbanken. En internetkonsult som skall in på börsen vill hellre bli förknippad med Carnegie än med Föreningssparbanken. Mäklarhusets varumärke blir allt viktigare för företagen som söker sig till börsen. Detta bekräftas av Staffan Helgesson som är VD på Startupfactory, ett företag som har som affärsidé att investera i bolag i ett tidigt skede för att därefter lotsa dem till börsen:

“Det är värt att gå med de erkännande firmorna, eftersom det ger en kvalitetsstämpel”, säger han.

Högre arvoden

Arvodena har ökat de senaste åren enligt flera bedömare som Affärsvärlden talat med. Börsaspiranterna är helt enkelt beredda att betala mer för att kunna komma ut på marknaden. En av anledningarna till att bolagen använder sig av de större mäklarfirmorna är att de vill åt fondkommissionärernas kontakt- och kundnät. De kan bli användbara om företagen i ett senare skede behöver göra ytterligare en nyemission. Startupfactory kommer förmodligen att börsintroducera ett par bolag inom de närmsta åren, men Staffan Helgesson är kritisk till de höga priserna: “Vi kommer inte att betala så mycket pengar när vi skall ta ett bolag till börsen. Det är helt och hållet en förhandlingsfråga. Sitter man på något bra kan det vara värt att vara tuff tillbaka”.

Utländska konkurrenter

Frågan är om de höga priserna öppnar fältet för de stora internationella bankerna. De börjar redan få in en fot på marknaden och har de senaste åren medverkat i ett par introduktioner. Ofta sker det genom att de samarbetar med någon av de svenska fondkommissionärerna.

Samarbetena kommer säkert att utvecklas, men de internationella aktörerna saknar en kundbas i Sverige för att kunna genomföra introduktioner på egen hand. En möjlighet är naturligtvis att köpa ett av de större svenska mäklarhusen för att på så sätt kunna få vara med och tjäna pengar på de lönsamma introduktionerna.

Kräver reklamturné

Ty introduktionerna är verkligen lönsamma. När ett företag skall börsintroduceras är det en hel del saker som måste göras: prospektet skall tryckas, mäklarfirman skall sätta ett pris på bolaget, revisorer och jurister skall granska prospektet, en reklamturné bland potentiella investerare skall genomföras, fondkommissionären skall sälja in aktierna till sina kunder och så vidare. Ändå uppskattar Affärsvärlden att mellan 60 och 70 procent av det arvode som mäklarfirmorna erhåller är ren vinst. Då har vi räknat in de fasta kostnaderna som fondkommissionärerna har, exempelvis hyror och löner. Det går därmed att konstatera att de lysande resultat som flera av mäklarfirmorna redovisat i år till stor del beror på nyintroduktionerna. Enligt Helgesson finns “det en gräns för hur mycket man kan betala för att genomföra en introduktion”. Det gäller tydligen inte för alla.