Nu knakar det i Reinfeldts fuskbygge
Framtidsfrågorna på frammarsch, plånboksfrågorna bakåt. Mindre materialism, mer av bekymrad existentialism. Så ungefär löd SOM-institutets rön, när data över väljarkårens prioriterade frågor presenterades förra veckan. Skolan toppade, föga förvånande givet segregationen samt fallet i olika kunskapsmätningar. Alliansregeringen lyckades aldrig matcha sin höga svansföring på området med goda resultat.
Skolan är per definition en framtidsfråga. Att göra fel eller för lite i dag, kan kosta oerhört mycket i morgon. Två andra sådana frågor är försvaret/säkerhetspolitiken och invandringen/integrationen. Och enligt SOM stiger båda dessa märkbart på väljarnas uppmärksamhetshorisont. En fullt adekvat reaktion på regeringen Reinfeldts oförmåga att skapa långsiktig trovärdighet kring finansiering och strategiska mål.
Krigsmakten sattes på svältkost redan från start. När orosmolnen nu tornar upp sig österut är vår beredskap därför allt annat än god. Medan invandringspolitiken präglas av skenande asylkostnader, växande utanförskap och desperation i de kommunala mottagningsapparaterna. De nyanlända undrar hur vi tänkte egentligen: här finns ju varken jobb eller bostäder.
Här påminner jag om vad spaltkollegan Johan Hakelius skrev i januari: ”Det var Moderaterna som lät Miljöpartiet diktera migrationspolitiken, ungefär lika klokt som att lägga Folkhälsoinstitutet i händerna på Torsten Flinck.”
Den migrationsindustriella mångmiljardrullningen kantas av många olustiga inslag, som fiaskot med etableringslotsar och schackrandet med arbetstillstånd. Expressens Anna Dahlberg skrev nyligen i ärendet att Alliansen har ”förvandlat Sverige till ett paradis för entreprenörer i kriminalitet./…/Alltfler multikriminella har insett var de stora pengarna finns att hämta – nämligen hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket.”
På ett centralt område har politiken varit lyckad: de privatdrivna välfärdsalternativen gillas av både kunder och anställda. Men där har oskickligt skrivna avtal och regelverk äventyrat systemlegitimiteten så till den grad, att direktiven till den nyligen tillsatta vinstbegränsningsutredningen verkar skrivna av Jonas Sjöstedt. Hela sektorn är försatt i investeringslimbo.
Ekonomin, då? Borg/Reinfeldt fick en enorm förtroendeutväxling på hanteringen av finanskrisen 2008 – men även här hopar sig frågetecknen. Det strukturella budgetunderskottet är nu uppe i en procent av BNP över en konjunkturcykel. Och BNP-utvecklingen har varit negativ, mätt per capita. Finansminister Magdalena Anderssons tal om tomma lador var inte utan fog.
Andelen sysselsatta har stått sig bra internationellt. Men ökningen kom i gång redan före regeringsskiftet 2006, under Göran Perssons sista skälvande regeringsmånader. Minskningen av sjukskrivningarna, då? Påbörjades också under Persson. Och sedan 2010 ökar de.
Alliansens byggpolitik var i det närmast icke-existerande, trots en kraftig befolkningsökning. Och när bostadspriserna skenade sattes Riksbanken att bekämpa, ensam och förgäves.
En annan borgerlig underlåtenhetssynd: välfärdens långsiktiga finansiering. Borde inte Anders Borgs finansdepartement aktivt ha försökt säkra långsiktigt hållbara skattebaser i stället för att ta bort dem, som fastighetsskatten?
Fredrik Reinfeldt och Anders Borg bör äras för sin förmåga att ingjuta förtroende och för att de arbetade hårt varje dag för landets bästa. Många av oss fick dessutom rejält förbättrad ekonomi genom skattesänkningar och låga räntor.
Men deras sätt att tackla framtidsfrågorna och de långsiktiga prioriteringarna ter sig alltmer som ett fuskbygge. Kanske var det därför Alliansen förlorade makten? Väljarna är inte sällan mer framsynta än man anar.
En studieresa i jämlikhet
Damp ner på Rhodos häromdagen, ditfraktad av Ryanair. Lågt biljettpris – check. Trångt benutrymme – check. Varierad socio-ekonomisk sammansättning bland passagerarna (såsom jag avläste den) – check.
En underbar påminnelse om vilken skjuts för resandet lågprisflygrevolutionen har inneburit. För alla samhällsklasser. Punktligt var det också.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
