Nu testas bankernas affärsmodeller

Förra veckans rapporter från de svenska storbankerna hamnar helt i skuggan av måndagens besked om en nyemission i Swedbank. Att något var i görningen antyddes redan i torsdag när Swedbank redovisade sina siffror för tredje kvartalet. Nu står det klart att Swedbank ber sina aktieägare om 12,4 miljarder kronor. Emissionen görs i form av preferensaktier som ger förtur till utdelning framför de vanliga stamaktierna. Villkoren är att två gamla aktier ger rätt att teckna en ny till kurs 48 kronor. Emissionen garanteras av en grupp befintliga aktieägare med Sparbanksstiftelserna och Folksam i täten.

Emissionen motiveras med att styrelsen vill undanröja osäkerheten kring ägarnas förmåga att tillskjuta kapital. Och att skapa en buffert i förhållande till befintligt mål för kapitaltäckningen, som är 8,5-9 procent, enligt regelverket Basel II. Per 30 september var utfallet 8,7 procent. Efter emissionen höjs nivån till 10,5. Det låter betryggande. Men frågan är om inte emissionen är ett sätt för Swedbank att förekomma behovet av mer kapital om situationen i Baltikum förvärras.

I dagsläget har Swedbank gjort reserveringar för kreditförluster motsvarande 0,27 procent av utlåningen. Motsvarande siffra för Baltikum är 0,85 procent. Den tidigare prognosen är att kreditförlusterna i Baltikum kan bli 1,2 procent för nästa år. Men vd Jan Lidén har flaggat för att siffran kan ändras. Nu är det inte bara konjunkturavmattningen som oroar marknaden. Det är i stället devalveringsspöket som skrämmer. Eftersom många balter lånat i euro blir effekten vid en devalvering att de får 20-25 procent större lån samtidigt som värdet på tillgångarna – säkerheten till lånen – minskar. I ett sådant scenario ökar risken för kreditförluster markant (se även artikel på sid 12). Den baltiska bankrörelsen svarar för en tredjedel av Swedbanks rörelseresultat och 16 procent av utlåningen under de första nio månaderna i år.

Själva resultatet för det tredje kvartalet var inte så illa som marknaden befarat, men minskade 15 procent till 3,1 miljarder kronor. Relationen mellan kostnader och intäkter, k/i-talet, på 0,52 är godkänt.

Spekulationerna runt Swedbank i oktober gjorde att den svenska inlåningen minskade med 5 miljarder kronor, motsvarande 2 procent. I samband med rapporten presenterades fler detaljer om den säkerställda kreditexponeringen via Lehman Brothers på motsvarande 9 miljarder kronor. Räntebetalningarna går nu direkt till Swedbank och säkerheterna har gåtts igenom på plats och redovisas hyggligt i rapporten. Engagemanget består av 69 kommersiella fastighetslån, säkerheterna är 52 fastigheter av olika slag utspridda i 19 delstater. Totalt bedöms värdet på säkerheterna väl överstiga skulderna. Lånen tar tid att avveckla men förhoppningsvis blir det utan förluster.

Emissionen lägger lite av ett golv för Swedbankkursen. Men osäkerheten kring utvecklingen i Baltikum kvarstår. Under de närmaste åren visar det sig hur stabil bankens affärsmodell egentligen är. Något som självfallet även gäller för de övriga bankerna.

Även för SEB är utmaningarna stora. Banken nästan halverade vinsten jämfört med tredje kvartalet i fjol. Resultatet stannade på 2 miljarder kronor före skatt, sedan intäkterna minskat med 8 procent och kostnaderna ökat med 7 procent. Vd Annika Falkengrens plan att minska kostnaderna med 1,5-2 miljarder kronor till slutet av 2009 har så här långt resulterat i besparingar på 865 miljoner, vilket är ungefär som väntat. Nu ökar han takten och 500 anställda får lämna banken nästa år. Det svaga resultatet sätter också spår i k/i-talet som ökat 10 punkter till 0,69, det högsta bland de svenska storbankerna.

Investeringsportföljen med räntebärande värdepapper har skrivits ned med 7,6 miljarder kronor sedan förra hösten. Portföljen värderas nu till 130 miljarder kronor, varav 55 miljarder är investerade i bankobligationer och 63 i strukturerade krediter. Skillnaden mot förra lågkonjunkturen stavas Baltikum. Att bredda verksamheten till tillväxtmarknader där lönsamheten är bättre är i grunden en bra idé. Särskilt för SEB som är mer beroende av sina provisionsintäkter än de andra bankerna. En femtedel av bankens rörelseresultat genereras i dag i Baltikum som svarar för 13 procent av utlåningen. Hittills i år är reserveringarna för kreditförluster i regionen 0,85 procent och Annika Falkengren lämnar ingen prognos för nästa år. Men hon påpekar att kreditförlusterna måste stiga till 2,5 procent för att vinsten från Baltikum ska raderas ut.

Situationen i Baltikum har lett till att SEB:s kreditförluster totalt sett har ökat från 0,08 procent för ett år sedan till 0,27 i dag. SEB har en primärkapitalrelation på 8,2 procent. Men efter Swedbanks emission ökar pressen på SEB att stärka sin kapitalbas. Sannolikheten ökar att Investor och övriga Wallenbergsfären får lätta på plånboken framöver. Historiskt har bankens resultat rört sig kraftigare än konkurrenternas. Räkna med att mönstret upprepas.

Handelsbanken är ensam om att redovisa högre resultat jämfört med tredje kvartalet i fjol. Vinsten ökade med 6 procent till 3,8 miljarder kronor. Kostnaderna steg, men inte lika mycket som intäkterna. Det ger ett k/i-tal på imponerande 0,44. Men resultatet hade varit drygt 400 miljoner kronor sämre om inte banken klassificerat om räntebärande värdepapper. Likviditetsportföljen är i dag värd 65 miljarder kronor, varav 30 miljarder är säkerställda obligationer och statsobligationer.

Handelsbanken med sin försiktiga framtoning har historiskt klarat sig bäst i svåra tider. Denna gång är förutsättningarna än bättre. Redan i början av 2007 beslutade bankens vd Pär Boman att förlänga löptiden i finansieringen. Det har betalat sig bra under det senaste årets turbulens. Primärkapitalrelationen, exklusive övergångsregler, är 10 procent. Det är starkt och bådar gott inför svårare tider. Köpet av danska Lokalbanken på Nordsjälland för motsvarande 1 miljard kronor är bevis på att det ibland är klokt att vänta tills priset blir det rätta.

Nordeas vd Christian Clausen kan också tänka sig förvärv framöver. Oavsett hur det blir med den saken har banken nytta av sin storlek och stabilitet framöver. I de siffror som redovisades förra veckan minskade vinsten med 9 procent jämfört med förra året, till motsvarande 8,3 miljarder kronor. Ett starkt räntenetto lyckades inte kompensera för tappet inom andra områden. Resultatprognosen för 2008 justeras nu ned för andra gången. I somras förväntades vinsten öka med 5 procent i år. Nu lutar det åt ett oförändrat resultat. Den förhållandevis stora andelen ränteintäkter är hämmande i starka tider med kan hålla resultatet under armarna när konjunkturen viker. Nordea har lånat ut 71 miljarder kronor i Baltikum, motsvarande 2,7 procent av bankens totala utlåning. Under tredje kvartalet har reserveringarna för kreditförluster i Baltikum stigit till 1,45 procent. Nordea står stark med högt kreditbetyg och en primärkapitalrelation, exklusive övergångsregler, om 7,9 procent.

Det närmaste året lutar det åt att Handelsbanken har möjlighet att flytta fram sina positioner. Nordea fortsätter sin relativt stabila utveckling medan SEB och Swedbank får det tuffare. Men aktiemarknaden har diskonterat mycket bankproblem i nuvarande kurser. I dag är det bara Handelsbanken som handlas med en premie mot eget kapital. Nordea värderas i paritet med eget kapital medan SEB och Swedbank handlas med stor rabatt. Det säger en hel del om marknadens förväntningar på framtida resultatutveckling.