Ny giroaffär väntar

Sedan konkurrensverket stoppat affären mellan Svenska Girot och Postgirot är det åter en öppen fråga vad som ska hända med strukturen på betalmarknaden. Konkurrensverket har inte låtit sig imponeras av talet om skalfördelar vid en sammanslagning av girosystemen, utan har helt enkelt tolkat affären som ett sätt för storbankerna att köpa ut en konkurrent och skaffa sig monopol på betalmarknaden.

Eftersom Posten i det uppkomna läget utnyttjat sin avtalsenliga rätt att dra sig ur affären innebär det att Postgirot på nytt är till salu. Att hitta en köpare lär inte bli särskilt svårt; intresset sägs ha varit stort redan under förra rundan, men Posten kommer knappast att få lika bra betalt. Bankkonsortiet bakom Svenska Girot – Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordbanken (Nordea) och SEB – var beredda att betala fyra miljarder kronor för Postgirot. Det skulle förvåna om någon annan köpare kan räkna hem ett pris på den nivån.

Det finns ett par saker som gör Postgirot attraktivt för köparna. Det ena är den stora marknadsandelen (58 procent av giromarknaden) och den väldiga kontostocken (över 900.000 privatpersoner och mer än 400.000 företag). Det kan locka en köpare som vill komma över en kundbas, kanske ett försäkringsbolag eller en utländsk bank.

Men Postgirot kan också vara lockande för en köpare som i första hand är intresserad av själva betalningsverksamheten, där elektroniken med tiden alltmer tar över. Det har till exempel ryktats om att ett amerikansk kortföretag visat intresse för girot.

På nytt väcks också åter kravet på att Postgirot bör få bilda kärnan i en »Sveriges Folkbank«. Enligt ett förslag från fackligt håll skulle det kunna ske tillsammans med statliga SBAB och Folksam, som har egna planer på en bank.

Pappersbaserade system

Efter misslyckandet med giroaffären får bankerna fortsätta att på egen hand utveckla Bankgirot. Det finns dessutom ytterligare ett strukturgrepp som fortfarande övervägs. Nordbanken och Föreningssparbanken har av ursprungligen historiska skäl låtit Postgirot administrera de egna girotjänsterna till privatpersoner. Med tanke på att båda bankerna är delägare i Privatgirot ligger det nära till hands för dem att istället överväga en samordning med detta företag när nu inte Svenska Girot blev av.

Poängen är att det genomgående rör sig om huvudsakligen pappersbaserade girosystem.Bankerna har varnat för att det är just precis inom detta område som behovet av rationalisering kommer att vara störst, eftersom de pappersbaserade betalningssystemen trendmässigt förlorar i betydelse när elektroniken tar över. Därmed riskerar de att bli dyra att administrera. Fortsatta investeringar är givetvis lättare att bära med större volym.

Kostnadsnackdel

Konkurrensverkets beslut har åtminstone tills vidare satt stopp för diskussionen om att slå ihop de svenska girosystemen till ett enda. En fråga hänger fortfarande i luften. Det är den varning som utfärdas av finansmarknadsutredningens betänkande från i fjol. Utredningen, som leddes av förre riksbankschefen Bengt Dennis, misstänker att det finns ett strukturellt problem med de svenska girosystemen, som är ganska små internationellt sett.

Är bedömningen riktig kan det här finnas en svensk kostnadsnackdel. Tvärtemot konkurrensverket lutar utredningen åt slutsatsen att värdet av en enhetlig infrastruktur för girobetalningar är större än värdet av att behålla två separata konkurrerande system.

Men om en sammanslagning av girosystemen skulle kunna bli aktuell igen måste det nog ske i andra former. Konkurrensverkets hållning verkar vara att om betalningssystemet är ett så kallat naturligt monopol, måste det omgärdas av ett offentligrättsligt regelverk. Dit är nog steget långt.