Nyhetsspridaren

I mitten på december fick Kinneviks tillförordnade vd Joakim Andersson ett telefonsamtal av norrmannen Christen Ager-Hanssen, känd för att ha varit Qvibergs rådgivare i rättsprocesserna som följde efter HQ Banks krasch.

Samtalet följdes av ett möte i London och bara några veckor efter julhelgen gick Cristina Stenbeck och Kinnevik med på att sälja gratistidningen Metro Sverige till ­Custos, där Christen Ager-Hanssen är vd. Styrelseordförande är Mats Qviberg.

Custos ägs till 40 procent av Qviberg. Resterande del ägs indirekt av Ager-Hanssen och hans barndomsvän Lars Jacob Bø, till vardags senior partner på konsultfirman Bain & Co i Oslo.

– Jag har det här bolaget tillsammans med Mats. Jag vill inte framstå som en större ­aktieägare än Mats, det har jag inget behov av. Mats är mediemogulen, säger Christen Ager-Hanssen.

– Medier är ett områden jag velat gå in i de senaste tre åren. Nu när tillgångspriserna fallit börjar det bli riktigt intressant. Metro är dessutom Kinneviks starkaste varumärke genom tiderna, säger Christen Ager-Hanssen.

Han säger sig vara mycket nöjd över att Cristina Stenbeck valde att sälja till Custos. Det var inte självklart, för enligt Ager-Hanssen la även Pelle Törnberg, mångårig vd för Metro, ett bud på bolaget. Uppgifterna tillbakavisas dock av Pelle Törnberg.

– Tyvärr måste jag paja din story. Det stämmer inte. Jag lade inte något bud. Det är möjligt att uppgifterna baseras på alternativa fakta, säger han till Affärsvärlden.

Custos betalade 50 miljoner kronor för Metro. Samma belopp som Jan Stenbeck pytsade in när tidningen startades år 1995. Cirkeln är sluten.

Kinnevik köpte ut Metro International från börsen 2012 och betalade då 850 miljoner kronor. Koncernen är i dag upptagen till 327 miljoner kronor i Kinneviks böcker, 50 av dem är hänförliga till Metro Sverige och det är det pris som Custos nu har betalat.

Förklaringen till den låga värderingen ­ligger i att kärnverksamheten drabbats hårt av konkurrensen. Metros tidigare Sverige-vd Andreas Ohlson döpte skämtsamt år 2014 till ”annus anus”. Den svenska verksam­heten gjorde då en förlust på 10 miljoner kronor. Åren därefter har varit fortsatt tuffa. Den främsta förklaringen är att papperstidningar i kollektivtrafiken har ersatts av smarta mobiler. Men nu ska verksam­heten alltså ­utgöra bas för ett nytt medie­bolag. I det ingår även affärssajten Realtid som Custos köpte 25 procent av för 4 miljoner kronor i december förra året.

Det är många som frågar sig vad Mats Qviberg och Christen Ager-Hanssen vill med sina medieförvärv. Det är väl känt att de inte är nöjda med den mediala rapportering som gjordes kring HQ Bank i samband med att banken blev av med sitt tillstånd. I slutet på förra året gav Ager-Hanssen ut boken HQ Gate tillsammans med dåvarande DI-journalisten Jenny Hedelin. Författarna går hårt åt flera journalister, framför allt på Svenska Dagbladet.

Men Christen Ager-Hanssen säger att mediebolaget inte ska driva opinion. Det får de heller inte, enligt avtalet med SL.

– Vi ska vara det hetaste digitala mediehuset i Sverige, men inte genom att driva en papperstidning, säger Christen Ager-Hanssen.

Christen Ager-Hanssen poängterar att varken Mats Qviberg eller han kommer att blanda sig in i det redaktionella arbetet.

– Jag vill ha seriösa nyhetssajter och vi kommer inte peta i chefredaktörens arbete eller artiklar. Vår roll är att tillsätta chefer. Vi har jättebra och väldigt kompetenta chef­redaktörer på både Realtid och Metro.

HQ Gate skildrar också rättsprocessen kring HQ Bank. Det är en partsinlaga till stor del baserad på åklagarens eget förundersökningsmaterial.

Kommer den typen av material att ha en arena på Realtid?

– Kanske, men det skulle vara en separat vertikal, säger Ager-Hanssen.

Samtidigt har man redan kunnat se en del material på Realtid som har kopplingar till Mats Qviberg och hans affärer. Det ­handlar om granskningar av den USA-baserade hedgefond som finansmannen Jon Jonsson under ett antal år drev med kapital från en rad kända svenska investerare, ­där­ibland Qviberg. Den dokumentation som distribuerades till fondens investerare dök upp på ­Realtid när hedgefonden presterade allt sämre. I rapporteringen hette det att Jon Jonsson gynnats på bekostnad av sina investerare. Och att fonden skulle ­avvecklas.

Enligt en källa som står nära hedgefonden innebar den omfattande negativa ­publiciteten att investerarna försökte tvinga Jon Jonsson till en finansiell förlikning. ­Målet var att han skulle återbetala en del av förtjänsterna. Huruvida en förlikning har nåtts har ­Affärsvärlden inte kunnat ­fastställa

– Det är nonsens, vi blandar inte oss i nyhetsinnehållet över huvud taget, säger Christen Ager-Hanssen.

– Investmentbolagets Öresund har haft en investering i Jon Jonssons fond, det har inget med oss att göra, tillägger han.

Affärsvärlden har utan framgång sökt Jon Jonsson.

Vad Metro omsätter och tjänar är svårt att läsa ut ur årsredovisningarna. I förvärvet av Metro Sverige ingår förutom papperstidningen, modesajten Metromode, rekryteringssajten Metrojobb och Studentkortet med en halv miljon studenter i databasen. Verksamheterna överlappar varandra och intäkterna har tagits upp i olika bolag i koncernen. Den nya ägaren väljer i stället att se framåt och levererar årets prognos: Metro med övriga verksamheter väntas omsätta 375 miljoner kronor år 2017. Resultatet blir 10 miljoner kronor. Det betyder att ­Custos betalt motsvarande fem årsvinster.

– Det var billigt, säger Christen Ager-Hanssen.

Delar man upp verksamheterna i enheter skulle bolaget vara ännu mer värt, hävdar han.

– Metrojobbs intäkter ökar med 30 procent och bolaget tjänar 50 miljoner kronor i år.

Med andra ord täcker rörelsevinsten från rekryteringssajten hela förvärvspriset. Om bolaget skulle värderas med samma multipel som den danska konkurrenten Jobb­index, i dag värt 1,7 miljarder kronor, så skulle Metrojobbs värde uppgå till hela 300 miljoner kronor.

Varför sålde Kinnevik till ett sådant vrakpris?

Christen Ager-Hanssen hävdar att Stenbecksfärens investmentbolag är inne i en konsolideringsfas där ett fyrtiotal innehav ska ner till ett dussintal.

– Om du ska köpa bolag, köp från ett stort bolag. Kinnevik i dag är bara investment bankers med en bankers-kultur. De har fort­farande en entreprenörsanda, men den finns bara i portföljbolagen, säger han.

Joakim Andersson, tillförordnad vd på Kinnevik, bekräftar bilden av att Kinnevik är i en fas där verksamheten renodlas.

– Vi är på resa, där vi ska fokusera resurserna på ett färre antal bolag. Men vi har inte uttalat antalet, säger han.

Vad gäller försäljningen av Metro Sverige, så är det inte tal om någon tilläggsköpeskilling vid sidan av likviden på 50 miljoner kronor.

– Det är ett belopp som nåddes efter ­förhandlingar och som bägge parter var nöjda med.

Christen Ager-Hanssens beskrivning att Kinneviks affärskultur utgörs av mestadels bankers är något han inte vill kommentera.

– Det är deras ord, det får stå för dem, ­säger Andersson.

Enligt Christen Ager-Hanssen lade Schibsted också bud på rekryteringssajten Metrojobb, men säljaren ville sälja allt i en klump.

Kinneviks Joakim Andersson vill varken bekräfta eller dementera uppgiften.

Affärsvärlden har utan framgång sökt Schibsteds Sverige-chef Raoul Grünthal.

Om det köpet hade gått igenom skulle det ha inneburit en comeback för Schibsted i Metro. År 2008 betalade det norska medie­huset 350 miljoner kronor för 35 procent av Metro. En andel de sålde 2015 för knappt 23 miljoner kronor. Det tydliggör de bekymmer som Metro har haft de senaste åren.

Custos vd anser att köpet av Metro har missförståtts av bedömare.

– Printintäkterna minskar med 20 procent om året, men digitalt växer intäkterna med 30 procent. Många tror att det bara handlar om nyheter och tidningen, men det är den digitala satsningen vi ville åt. Framtiden ­ligger inte i tryckt media. Vi har en halv miljon följare på sociala medier.

Planen är att jobba med ett antal olika vertikaler, på samma sätt som Schibsted gör.

– Schibsted är Europas största begagnadhandlare, ingen annan säljer fler begagnade bilar. Men de flesta förknippar Schibsted med Aftonbladet och Svenska Dagbladet och inte att de finansierar nyheterna med radannonser.

Genom köpet av Metro har Custos tillgång till vertikalerna allmännyheter, mode och skönhet, rekrytering och studenter. Den investering som Custos gjorde i affärssajten Realtid i december 2016 gör att de även har näringslivsnyheter. Custos köpte då 25 procent av bolaget för 4 miljoner kronor. Båda mediebolagen kommer att satsa på rörligt material. Han ger exempel på hur det kan tänkas se ut med Realtid.

– Det kan bli att man har livesändningar i åtta timmar där man läser nyheterna som kommer under dagen. Folk kan ha på det i bakgrunden som radion, fast med bild. Ingen orkar läsa, men man kan ändå snappa upp nyheterna.

Men att bygga Sveriges största digitala mediehus är ingen enkel uppgift. Och det lär definitivt inte bli billigt, menar de medie­analytiker som Affärsvärlden har varit i kontakt med. Rasmus Engberg, medieanalytiker på Handelsbanken, säger att konkurrensen inom digital nyhetsförmedling är stor och bedömer att Metro just nu ligger flera steg efter de stora spelarna, särskilt om ambitionen är att bli ett ledande digitalt mediehus.

– De måste ha betydligt mer content. Det finns en anledning till varför alla går in på Aftonbladets sajt på lunchrasten. Jag har ­ytterst sällan besökt Metros hemsida, det säger väl något. De måste hitta en nisch och ta upp kampen inom det, säger han.

– Om Realtid ska satsa på rörligt, så finns ju till exempel EFN (samarbetspartner till Affärsvärlden) och DI-tv. Så det är inte tomt där heller.

Simon Madeling är vd för Think Agency, en strategibyrå inom onlinevideo, och ­tidigare kommersiell produktchef för tv på Schibsted. Han tror att det finns möjligheter för några nya aktörer att ta en position inom rörligt, men det kostar.

– Många bygger tv-satsningar med går­dagens tv-logik, fast i mindre skala, och tror att det ska räcka. Alla har förstått att digital rörlig bild är här för att stanna, men man måste fatta varför rörligt växer. Förutom förståelse för affären måste man också växa med kvalitet, vilket är svårare än vad det kan verka, menar han.

– Det är utmanande att få skala i sin affär samtidigt som man gör något som är värdeskapande för målgruppen.

Christen Ager-Hanssen blickar samtidigt framåt mot nya medieaffärer. Enligt upp­gifter till Affärsvärlden har Mats Qviberg bland annat tittat på att köpa den västsvenska mediejätten Stampen, som nyligen ­avslutat en rekonstruktion. Custos mål är att bygga ett stort mediehus. Vad det blir av det är inte klart. Men kapital finns. Liksom intresse från andra investerare.

– Vi kan mycket väl tänka oss att ta in partner. Det finns flera intresserade och man kan alltid resa kapital. Det finns även internationellt kapital som vill in. Stockholm har ju blivit Europas Silicon Valley, så många vill satsa på det digitala här.

På kortare sikt är planen att använda de resurser man förvärvat. Realtid ska flytta till Metros lokaler på Regeringsgatan i Stockholm. Om satsningarna inte kan finansieras med kassaflöde så kan dessutom nyemissioner vara aktuella.

– Vi kommer satsa det kapital som behövs, säger han.