Obalanserat börsbygge

De svenska börsbolagen har genomfört mängder av företagsköp och fusioner under senare delen av 1990-talet. Nu börjar baksidan skönjas. En stor del av förvärven har kostat alldeles för mycket pengar, värden som nu speglas i allt större goodwill.

Affärsvärlden har därför ställt samman balansräkningarna för ca 200 börsbolag under åren 1998 till 2001. Genomgången visar att börsbolagens totala balansräkning har förändrats markant i sin sammansättning de senaste tre åren. Den tillgång som ökat solklart mest under perioden är goodwill – totalt har den gemensamma goodwillposten vuxit med 136 procent.

Företagsköpen har till stor del finansierats med egna aktier. Det innebär förvisso att det egna kapitalet har ökat – med 36 procent under perioden – men inte alls i samma takt som goodwillen. I förhållande till det egna kapitalet har goodwillvärdet växt från 22 till 37 procent. Sett i förhållande till balansomslutningen har goodwillposten ökat från 8 till 13 procent. Det betyder att börsbolagen har köpt bolag istället för att som på 80-talet investera i anläggningar och förlita sig på egen växtkraft.

Bättre vinstmarginal krävs

Balansomslutningen har under perioden vuxit med 41 procent. Det kan sättas i relation till börsbolagens sammanlagda omsättning, som under samma tid inte har ökat med mer 34 procent (från 1 183 miljarder kronor till 1 587 miljarder kronor). Det betyder att bolagen måste förbättra vinstmarginalerna för att nå samma lönsamhet som för några år sedan.

Börsbolagens finansiella ställning har försämrats. Så gott som samtliga nyckeltal har försvagats under de senaste tre åren. Soliditeten har minskat från 36,2 procent till 34,9 procent på tre år, samtidigt som skuldsättningsgraden har ökat något. Det har skett trots att konjunkturen under dessa år har varit stark, vilket rimligen borde ha lett till ökad soliditet och inte som nu en minskad. Det innebär att börsens gemensamma balansräkning inte riktigt har orkat växa med bibehållen finansiell balans de senaste tre åren.

Ur bolagens synvinkel betyder det att de dras med en tyngre skuldbörda till aktieägarna och bankerna som ska förräntas. En förklaring till den sjunkande soliditeten är bolagens återköpsprogram av egna aktier och de rekordstora utdelningarna som skett de senaste åren. En annan förklaring till försvagningen av soliditeten kan vara en trend mot ökad belåning. Särskilt de kortfristiga skulderna har ökat rejält under de senaste tre åren och det är rimligt att tro att bakom posten ligger en hel del räntebärande skulder.

Goodwillfaran

De större balansräkningarna innebär att bolagen måste leverera högre vinster för att kunna finansiera sina skulder till banken och aktieägarna. Så länge de förvärvade bolagen ger samma avkastning på det egna kapitalet som den egna verksamheten innebär det inga problem. Men den dagen som företagsförvärven slutar att leverera de förväntade resultaten är det dags att omvärdera värdet av goodwillen. Det kan komma att göra riktigt ont.

Det har både ABB och Gambro fått uppleva. Det är bolag vars balansräkningar vuxit kraftigt genom dåliga förvärv. Det har i sin tur lett till stora goodwillposter. Det är tillgångar som nu på goda grunder kan ifrågasättas. Flera av Gambros kliniker går dåligt, och ABB:s förvärv av amerikanska Combustion Engineering är ett uppenbart misslyckande.

I somras infördes nya goodwillregler i USA som innebär att goodwill ska värderas med jämna mellanrum istället för att som nu skrivas av linjärt. Svenska företag som är noterade på någon av de amerikanska börserna följer redan dessa regler, enligt gällande amerikanska noteringsavtal. De svenska och europeiska redovisningsreglerna förväntas gå mot en anpassning inom kort.

Anledning till eftertanke

Den växande goodwillposten betyder inte att de undersökta bolagen generellt sett är luftslott. Men det finns anledning till eftertanke. Företagsköpen har lett till aktieutspädning för de tidigare ägarna.

Aktiemarknaden har velat se tillväxt de sista åren och inte brytt sig så mycket om räntabilitetsmått. Marknaden har också med undantag av fjolåret fått se företagen göra högre vinster. Men i förhållande till det som aktieägarna har satsat i företagen har avkastningen och lönsamheten minskat.