Ödesåret närmar sig

Efter flera år som sämst i klassen handlas den brittisk-svenska läkemedels­jätten Astra Zenecas aktie numer med en premiumvärdering. Vinsterna för nästa år betalas till nära 19 gånger pengarna, vilket är betydligt högre än vad konkurrenter som brittiska Glaxo Smith Kline och de amerikanska Merck och Pfizer når upp till med p/e-tal på 14–16. Astra Zenecas högre värdering ter sig märklig givet bolagets utveckling de senaste åren.

Koncernens omsättning dalade under åren 2010 till 2014 med en fjärdedel och under de kommande åren väntas försäljningen fortsätta falla. Vinsten har halverats under perioden.

Fortfarande är bolagets främsta sysselsättning att krama ut miljarder ur mediciner som Crestor, en kolesterolsänkare vars patent löper ut nästa år, samt magsårs­medicinen Nexium respektive depressionshämmaren Seroquel, vars patent löpte ut under 2014 respektive 2012.

Premiumvärderingen förklaras av att ledningen, med vd Pascal Soriot och styrelseord­förande Leif Johansson i spetsen, har lovat att bolaget ska växa igen med början 2017. Då väntas tillräckligt många nya läkemedel ha fått ett sådant momentum att de kan ersätta storsäljare där patenträttigheterna löpt ut.

Astra Zeneca har gjort en detaljerad tioårsplan fram till 2023. För att ekvationen ska gå ihop krävs en årlig snittillväxt på 9 procent efter 2017. Det handlar alltså om att bolaget ska nå uthålliga tillväxttal som Astra Zeneca inte har kunnat uppvisa på flera decennier – inte sedan magsårsmedicinen Losecs första tid under 1990-talet. Det är det här framtidsscenariot som investerare nu prisar in. Nyckel­frågan är då om de nya medicinerna verkligen har potential att få den framträdande roll som bolagsledningen hoppas på.

I labben finns flera substanser som kan utvecklas till storsäljare. Störst förhoppningar ställer ledningen till de olika cancermediciner som Astra Zeneca och dotterbolaget Medimmune har utvecklat eller köpt rättig­heterna till. I fokus ligger nya typer av mediciner som aktiverar kroppens immunsystem så att det tar död på tumörer.

Det är lätt att förstå varför Astra Zeneca vill vara med. De nya immunterapeutiska cancermedicinerna säljs i USA för cirka 100 000 kronor i månaden per patient. I Sverige pågår prisförhandlingar just nu.

Ett problem för Astra Zeneca är att flera andra läkemedels­företag ligger långt före inom det här området, vilket erfarenhetsmässigt brukar korka igen marknaden för nytillkomna aktörer. Eftersom Astra Zeneca i bästa fall kan sägas vara fyra på bollen bland storföretagen så har bolaget riktat in forskningen på det forskningsområde som just nu är hetast och samtidigt mindre exploaterat – kombinationsbehandlingar där forskarna gör en cocktail av två eller tre immunterapeutiska mediciner som var och en angriper cancercellerna från olika håll. Affärsriskerna är som alltid stora. En cocktail av mediciner leder till fler biverkningar och de nya medicinerna kan tidigast generera intäkter om 3–5 år och då finns alltid risken att bolaget blir omsprunget.

Astra Zeneca-aktien, som föll tillbaka efter konkurrenten Pfizers bud förra våren på 515 kronor per aktie, har sedan dess fortsatt att stiga. Toppnivån nåddes i april i år på nivåer kring 640 kronor, men kursen har därefter rasat, delvis till följd av den allmänna börsoron, till cirka 550 kronor.

Uppgången efter att budet föll är delvis ett branschfenomen då läkemedelssektorn har hamnat i investerarnas strålkastarljus. Värderingen av Astra Zeneca-aktien är dock ansträngd för ett bolag med fallande försäljning. Sälj och köp tillbaka på nivåer under 489 kronor.