Ödesveckor för klimatet

Alla branscher kommer att påverkas mer eller mindre av EU:s nya klimatpaket. Även om Sveriges företag stöder den gröna inriktningen finns en stor oro kring detaljerna i regelverket.

Kostnaderna för Sverige väntas bli högst i EU, enligt kommissionen. Som andel av BNP ligger de på 0,78 procent 2020 jämfört med snittet i EU på 0,45 procent och Danmarks minimala 0,11 procent. Anledningen är att Sverige redan i dag har de lägsta koldioxidutsläppen i förhållande till BNP. Det blir dyrt att pressa fram ytterligare minskningar.

EU slutspurtar nu för att knyta ihop klimatpaketet som ska sänka utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020. Allt avgörs i ett intensivt och komplicerat förhandlingsspel under två veckor. EU:s miljöministrar träffas den 4 december, energiministrarna möts den 8-9 december och den 11-12 december samlas premiärministrar och presidenter till ett toppmöte. Italien, Polen och ett stort antal andra östeuropeiska länder hävdar att de drabbas orättvist hårt och kräver eftergifter i nollsummespelet.

Samtidigt förhandlar man parallellt med Europaparlamentet. Det är viktigt att parlamentarikerna inte känner sig överkörda, eftersom de har medbestämmande och kan sätta käppar i hjulet. Parlamentet röstar den 17 december – förhoppningsvis om samma version av paketet som toppmötet då redan har antagit. Annars spricker EU:s tidtabell, och det blir svårt eller omöjligt att få fram något till FN:s slutförhandlingar i Köpenhamn i december nästa år.

Den i särklass viktigaste byggstenen i paketet är EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Där ingår industri, energibolag och snart flyg, och här ska 60 procent av utsläppssänkningarna ske. Transportsektorn, fastigheter, jordbruk och tjänstesektorn ingår inte i handelssystemet. I stället får varje EU-land egna mål för sänkningar av utsläppen inom dessa områden.

I förhandlingsspelets förvirrande hetta bör svenska företag hålla ögonen på ett antal frågor som är avgörande för konkurrenskraften:

1 Auktionering av utsläppsrätter

Under perioden 2013-2020 ska tilldelningen av utsläppsrätter gradvis gå från att vara gratis till säljas på auktion. Oroliga vd:ar i olika branscher undrar hur snabbt det går och hur dyrt blir det?

Enligt kommissionens ursprungsförslag ska 60 procent av alla utsläppsrätter auktioneras 2013, däribland till hela elsektorn. 2020 ska alla rätter auktioneras, anser kommissionen. Auktioneringens förespråkare säger att just marknadsmekanismen med auktion och sedan handel ökar effektiviteten.

Svenskt Näringsliv tycker att fokus är för stort på att pungslå industrin genom auktioner. Benchmarking vore bättre. Då utgår man från den effektivaste tekniken inom varje produktionsslag, och sänker sedan successivt taket för utsläppen.

2 Skydd vid kolläckage

Energislukande branscher är oroliga för att konkurrensen mot omvärlden blir ohållbar. Miljön gör inga vinster om europeiska företag måste lägga ned produktion i EU på grund av konkurrens från till exempel asiatiska länder där utsläppsbegränsningarna är mindre eller inga alls. Då minskar inte utsläppen, de bara “läcker” ut ur EU. Anläggningar som utsätts för sådan konkurrens ska kunna få upp till 100 procent utsläppsrätter gratis.

Frågan nu är om hotade branscher ska pekas ut redan innan man har sett om det blir ett internationellt avtal 2009. I dagsläget är kriterierna generella och oklara, vilket hämmar investeringarna. Svensk masugnsbaserad stålindustri är med säkerhet en bransch som skulle skyddas, men hur blir det med kemi, skog, raffinaderi, cement och kalk?

– Svensk cementindustri är inte som europeisk. Man kan tro att cement säljs nära produktionsorten, men Slite har faktiskt hälften av produktionen på export utanför Europa till USA och Afrika, säger Birgitta Resvik, klimatansvarig hos Svenskt Näringsliv.

Motargumentet är att det blir svårt att få icke-europeiska länder att ställa tuffa krav på energiintensiva branscher om EU undantar dem redan nu. Tysk industri driver på om skydd och Berlins inställning blir avgörande.

3 Flexibilitet i systemet

En viktig säkerhetsventil i handeln med utsläppsrätter är om företag kan tillgodoräkna sig effekter av att de betalar för billigare sänkningar av koldioxidutsläpp i andra länder. Det är också viktigt för den del av näringslivet som inte ska ingå i systemet med handel med utsläppsrätter (alltså transporter, fastigheter, jordbruk och tjänster). Där får Sverige ett tufft beting som innebär att utsläppen av koldioxid ska minska med 17 procent till 2020, räknat från 2005. En mycket tung del kommer att hamna på svenska transporter.

Förhandlingarna avgör hur stora andelar av utsläppen som får utföras i fattiga länder och i andra EU-länder. Inom den icke-handlande delen gäller köpslåendet om huruvida man får sälja rätter och spara dem mellan år. Svenska regeringen vill ha stor flexibilitet och är beredd att acceptera rätt tuffa sanktioner vid överträdelser. Att följa regler brukar vara en stark svensk gren.

4 Eu:s nya åtaganden?

Om det blir ett internationellt klimatavtal lovar EU att höja målet för hur mycket utsläppen ska minska, från 20 procent till 30 procent till 2020. Hur mycket ska EU redan nu slå fast nivåer och mekanik? Svenskt Näringsliv fruktar att EU nu sätter alltför många bindande mål och delmål på vägen, som uppdelningen mellan handelssystemet och den icke-handlande delen.

I förhandlingarna ingår också många andra viktiga mindre frågor, som definitioner av förnybara energikällor och satsningar på koldioxidlagring. Utsläppsregler för bilar har även hakats på klimatförhandlingarna. De blir alla ingredienser i två veckors mångdimensionellt schackspel.