Olaglig älgjaktsförsäljning på fjället

”Septemberjakten i år är tyvärr fullt. Oktober finns kvar. Dock i slutet av den perioden. Jag vet inte när snön kommer så jag skulle hellre rekommendera er att komma till oss nästa år. Ett sådant arrangemang kostar med helpension från 8000 kr/person och dygn exkl moms”.

RennäringPremium

Hemliga uppgörelser

En medlem i Tåssåsens sameby som bedriver ett turistföretag svarar i september 2020 på ett mejl från ett par älgjägare från södra Sverige som vill ha offert på en tredagar lång älgjakt ”med en avskjutning, gärna tjur”.

De två jägarna från södra Sverige erbjuds alltså ett jaktpaket på statens marker om totalt 60 000 kronor inklusive moms.

Att sälja älgjakt på statens marker är dock förbjudet enligt länsstyrelsen i Jämtland. I ett mejl till Affärsvärlden skriver myndigheten:

”Det är vi, staten, som upplåter vår jakträtt till jägare (…)” och ”Nej, samebymedlem får inte underupplåta jakten (paragraf 31 i rennäringslagen), dvs får inte sälja den vidare.”

På länsstyrelsen i Jämtland är man fullt medveten om att dessa älgjaktpaket säljs – och för dyra pengar.

Frågan är varför ingenting görs.

”De säljer inte älgjakten. Utan de säljer det som är runt omkring”, säger enhetschefen Bitti Jonasson.

Länsstyrelsens argument är alltså att samebymedlemmar säljer mat, husrum och guidning, men inte själva älgjakten.

Men om det vore på det sättet borde väl alla – även icke samebymedlemmar – kunna sälja den här typen av exklusiva jaktpaket på statens marker – renbetesfjällen. Men så är inte fallet.

Exklusiv ”rätt” till fåtal

Rennäringslagen säger att ”En medlem i sameby får jaga och fiska på utmark inom de delar av byns betesområde som hör till renbetesfjällen eller lappmarkerna, när renskötsel är tillåten där.” I Jämtland innebär det att samebymedlemmar redan har en exklusiv rätt att jaga älg på statens marker.

Men länsstyrelsen i Jämtland ger också ut så kallade jaktgästbevis som samebymedlemmar har rätt att lösa ut för 500 kronor styck.

Att sälja dessa jaktgästbevis till jaktturister för tusentals kronor vore ett brott mot rennäringslagen.

”Vi utfärdar jaktgästbevis. De kostar 500 kronor. Samebyn meddelar vilka som ska jaga med dem. Vi får namn, epostadresser, vi skickar ett meddelande till gästjägarna och bekräftar att de fått ett jaktgästbevis hos samebyn. Samebyn säljer sedan boende och guidning. Och hur de priserna ser ut, det är inte vår roll att bedöma det, säger Jämtlands landshövding Marita Ljung.

Samtidigt medger länsstyrelsen att detta ger vissa företagare – som också råkar vara samebymedlemmar – en exklusiv ”rätt” att sälja älgjaktpaket för tusentals kronor per dygn på statens marker. Icke samebymedlemmar – vilket inkluderar mellan 90 och 95% av alla samer – har inte den möjligheten.

”På renbetesfjällen ja, så är det ju”, säger Bitti Jonasson.

”Vi delar inte uppfattningen att det förekommer olagligheter kring upplåtelse av älgjakten. Vi utfärdar jaktgästbevisen som är personliga och därför är det svårt att missbruka dem”, säger Bitti Jonasson.

Samtidigt talar ovan nämnda turistföretags marknadsföring för att det just är älgjakten som säljs. Enligt information på bolagets hemsida (som togs bort några dagar efter det att Affärsvärlden ställde frågor om verksamheten) säljer bolaget ”exklusiv älgjakt”:

”Varje höst erbjuder vi exklusiva jaktpaket för älgjägare. Paketet omfattar boende med helpension, jaktkort samt erfaren guide med löshund. Jakten sker både på fjäll och i skog i orörd terräng (…)”

I ett mejl skriver turistföretagets företrädare att han inte har tid att svara på frågor för närvarande, men att de ”för övrigt slutat erbjuda ’Exklusiva jaktarrangemang’”:

”Hemsidan är tyvärr inte uppdaterad på länge.”

Områden stängs av för småviltsjägare

Småviltsjägare i Jämtland som Affärsvärlden talat med har hört länsstyrelsens argumentation tidigare, nämligen att gästjägarna betalar för mat, boende och guidning och inte själva älgjakten.

Och de anser att argumentationen är ”skitsnack”.

I ett mejl daterat oktober 2020 skriver en upprörd jämtlänning och småviltsjägare till dåvarande landshövdingen Jöran Hägglund och biträdande enhetschefen på länsstyrelsens naturvårdsenhet, Göran Gabling:

”En intressant fråga är hur det kan kosta 10 000 kr/person och dag att köpa ett paket med älgjakt hos till exempel Tåssåsen?” och ”det gästerna bland annat betalar för är älgjakt vilket strider mot rennäringslagen. Detta skulle vara intressant att pröva juridiskt i domstol.”

Samtidigt skulle samma jägare sannolikt inte vara lika upprörd om det inte vore för de senaste årens omfattande ”avlysningar”, vilket betyder att områden stängs för småviltsjägare som är icke samebymedlemmar.

Länsstyrelsen avlyser områden efter begäran från samebyarna. Och när samebyarna begär att områden ska stängas av för småviltjägare – för att deras egen älgjakt inte ska störas – handlar det också om att deras älgjaktgäster får jaga ifred.

”Staten tar suboptimerade beslut”

Enligt rennäringslagen får småviltsjakt på renbetesfjället endast upplåtas om det sker utan avsevärd olägenhet för renskötseln eller besvärande intrång i samebyarnas egen jakt. Men enligt samma lagstiftning ska småviltsjakt upplåtas om motsatsen föreligger. Det vill säga om det inte innebär avsevärd olägenhet eller besvärande intrång.

Detta är alltså grundreglerna.

Jordbruksverket har publicerat föreskrifter för hur dessa upplåtelser och avlysningar ska gå till.

Enligt föreskrifterna får jakträtt inte upplåtas ”för område närmare än 1 000 meter från arbetshage för renskötsel eller slaktplats under tid när anläggningarna används eller område där renar samlas ihop, flyttas eller drivs”.

Jakträtt får inte heller upplåtas ”för område närmare än 500 meter från ansamling av minst 25 renar inom ett område om 100 x 100 meter eller mindre”.

Länsstyrelsen får dock ”i upplåtelsen förbehålla sig rätten att avlysa särskilt område från den upplåtna jakten för att förhindra störningar i renskötseln”.

Här talas det alltså om ett ”särskilt område”. Frågan är vad Jordbruksverket menar med det. Hur stort kan ett ”särskilt område” vara?

Uppenbart är att länsstyrelsen i Jämtland tolkar ”särskilt område” som ett mycket stort område. Några 1 000 meter från arbetshage eller 500 meter från ansamling av minst 25 renar, handlar det definitivt inte om.

Istället rör det sig om hundratusentals hektar.

Elva samebyar i Jämtlands län förfogar över 1,1 miljoner hektar, eller 11 000 kvadratkilometer fjällmark – arealen av de jaktområden som kan, alternativt skall, upplåtas.

Det motsvarar tre Gotland eller åtta Öland. Dessa elva samebyar har totalt 120 personer som är registrerade som gruppledare, vilket innebär att de har renskötsel som arbete.

Under jaktsäsongerna 2020 och 2021 avlystes stora arealer under september och oktober av olika anledningar – samebymedlemmarnas egen älgjakt, rendrivning, betesro, sarvslakt, renskiljning, förvinterbetesområden och så vidare.

”Småviltsjakten kan orimligen utgöra ’avsevärd olägenhet’ på dessa stora arealer”

Till saken hör att områden många gånger avlystes med mycket kort varsel – ibland bara några dagar.

Och avlysningarna fortsätter under 2022. Vi kan ta ovan nämnda Tåssåsens samebyområde som exempel. Den samebyn förfogar över 120 000 hektar mark, vilket är nästan lika stort som Ölands yta om totalt 134 200 hektar.

I ett nytt beslut inför jaktsäsongen 22/23 är den avlysta arealen med anledning av samebyns egen älgjakt cirka 100 000 hektar. Det lämnar 20 000 hektar till icke samebymedlemmar.

”Bestämmelsen ger länsstyrelsen en rätt att avlysa jakten inom ett särskilt område. Länsstyrelsen ska bedöma om jakten ska avlysas. Det kan, beroende på skäl, leda till att stora områden avlyses”, skriver länsstyrelsen i ett mejl till Affärsvärlden.

Men i ett brev till en S-politiker från Jämtland som sitter i riksdagen men även i insynsrådet och som träffar länsstyrelsen regelbundet, skriver två småviltsjägare att de stora avlysningarna knappast kan ha stöd i lagstiftningen.

”Småviltsjakten kan orimligen utgöra ’avsevärd olägenhet’ på dessa stora arealer. Vi anser därför att avlysningarna varit olagliga”.

Gun Fahlander, ordförande för Svenska Jägareförbundet, ser en koppling till Girjasdomen, Högsta Domstolens beslut som gav samebyerna betydligt utökade rättigheter.

”Vi märkte av det här sommaren 2020, samma år som Girjasdomen kom. Avlysningarna blev ofantligt mycket fler och större.”

Kommunpolitikern Can Savran (C), som också är småviltjägare, ser med oro på hur motsättningarna och intressekonflikterna har eskalerat de senaste åren – och han skyller på staten.

”Min uppfattning är att staten – med ett kollektivt dåligt samvete över hur man behandlat samerna historiskt – nu tar en radda suboptimerade beslut. Allt ifrån små beslut som att avlysa småviltsjakten, till att införa en ny lag – konsultationsordningen – som bara riskerar att förvärra situationen. Och allt däremellan. Som kommunalråd är jag väldigt bekymrad över vart vi är på väg.”

Kritiker menar att länsstyrelsens beslut är rättsosäkra, bland annat eftersom myndigheten saknar expertis och inte kan värdera rennäringsföretagarnas uppgifter. Men också för att det uppfattas som icke politiskt korrekt att kritiskt granska samebyarnas uppgifter.

”Jag håller med om det. Det finns en hel del att göra där. Jag har full respekt för att samebymedlemmar – som är företagare – värnar sina intressen. Men länsstyrelsen – som är staten – måste ta rättssäkra beslut.”

Läs också: 

Hemliga uppgörelser: Bolag ger miljoner till samebyar för att slippa bråk

Arrangör av fjällmaraton: “Om samebyarna säger nej, då säger myndigheten nej”