Omfamna trenderna – det lönar sig

Undertecknad är medskyldig. Det senaste halvåret har vi översvämmats av analyser och beskrivningar om svensk regeringsförklaring, Brexit, Italien, handelskrig, biltullar och allt som rör president Donald Trump.

Sedan förra hösten har diskussionen allt oftare centrerats mot en (ofrånkomlig) konjunkturell avmattning och olika scenarioanalyser om hur allvarlig den kan bli. Och hur centralbankerna kommer att agera beroende på de ekonomiska utfallen.

Man beskriver ofta träden i detalj men glömmer ibland att beskriva hur skogen ser ut från ett helikopterperspektiv. Låt mig därför påminna om – och i viss mån repetera – fyra trender som kommer att ha vittgående konsekvenser för de finansiella marknaderna i allmänhet och ekonomier i stort i synnerhet.

Två långa trender är av ekonomisk natur. En mer än tjugoårig period av fallande räntor och en tioårig period av centralbanksköp av obligationer. Bägge dessa trender har drivit upp priserna på de stora tillgångsklasserna; obligationer, aktier och fastigheter, vilket jag tidigare skrivit om i denna spalt. Det är redan här viktigt att påpeka att risken för mycket högre räntor är liten beroende på framtidsutsikterna, även om det inte kan uteslutas. Det centrala är dock att utrymmet för lägre räntor är väldigt begränsat då ECB, Bank of Japan och vår egen Riksbank fortfarande har noll- eller minusräntor. Undantaget är USA som mäktat med att höja räntan 7-8 gånger under den senaste konjunkturuppgången. Där finns det faktiskt penningpolitisk ammunition i vapenskåpet – något som flera andra centralbanker saknar. De flesta bedömare tror i dag på fortsatt försiktiga räntehöjningar från de stora centralbankerna under innevarande år.

Vad avser obligationsköpen – som tillsammans uppgår till någonstans runt 11 000 miljarder dollar sedan Lehman-kraschen och den efterföljande finanskrisen – har den amerikanska centralbanken redan avslutat programmet och börjat krympa ned sin balansräkning. Övriga centralbanker har aviserat minskningar eller så väntar man på att de ska avsluta köpen. Tror man, som jag, att dessa två trender haft en avsevärd (positiv) påverkan på de finansiella marknaderna under de senaste 10–20 åren är det också rimligt att anta att det får följder när trenderna upphör.

Sedan har vi de demografiska effekterna som följer av en allt större, äldre befolkning. Vi pratar om Baby Boom-generationen (eller Köttberget som Per Nuder döpte fenomenet till) som nu är på väg att lämna arbetsmarknaden med högre försörjningsbörda för de kvarvarande som följd. Detta är i mångt och mycket ett globalt fenomen. Vissa länder, till exempel Japan, kommer att drabbas av en allt större andel äldre människor samtidigt som den totala befolkningen minskar snabbt. Födelsetal och migrationsflöden kan förändra bilden – till det bättre eller sämre. I Sverige är det åldersgruppen 80+ som kommer att öka snabbast. Så småningom kommer de att kosta staten pengar. Ekonomier och politik kommer att förändras.

Slutligen, den sista, men på sikt kanske den trend som kommer att påverka mest, är förändringarna inom klimat och miljö. Investeringsbeteenden kommer att förändras. Produktion omdanas. Transporter och färdmedel kommer att utvecklas åt nya håll. Nya regelverk kommer att införas. Konsumtionen kommer att förändras, kanske framför allt hos de yngre generationer som får ta de största konsekvenserna av ett allt varmare och mer volatilt klimat. Omställningen mot, och försöken att bromsa, klimatförändringarna kommer att påverka allt. Överallt.

Vi lever i nuet och det är lätt att fastna i aktualiteter. Trender som upplevs som status quo är lätta att ta för givna och då lever man farligt när de avstannar. Andra trender kan tas för temporära förskjutningar och då riskerar man att agera alltför sent. I bägge fallen lever man farligt. Jag har pekat på några trender som jag är övertygad om kommer ha stor inverkan på framtiden. Det finns fler. Omfamna dem gärna. Det lönar sig.

Analyschef på Swedbank som medverkar i Affärsvärlden med en krönika var fjärde vecka.

Drönarproblematik

I går kväll såg jag ett cykelbud sladda igenom snömodden med en pizzaleverans. En drönare kommer att ta hand om det i framtiden. En artikel i The Economist beskriver problemen med drönarutvecklingen. De kommer tjäna samhället väl – men samtidigt vara farliga i händerna på fel personer. Tekniken går inte att stoppa. Lagstiftarna får inte dröja med att adressera problemen.