”Orealistiska, fantasisiffror, kartellverksamhet”

Att Holmen och andra tillverkare begär prishöjningar på tidningspapper på upp emot 20 procent inför nästa år kritiseras hårt från köparhåll. Den föreslagna nivån har inte någon förankring i tidningsbolagens verklighet, lyder budskapet.

– I grunden är nivån direkt orealistisk, säger Stampen-gruppens vd Tomas Brunegård till Nyhetsbyrån Direkt.

Tomas Brunegård menar att höjningar i den storleksordning som tillverkarena har pratat om i stort sett skulle radera ut marginalerna i tidningsledet, särskilt under nuvarande betingelser. Det finns inte något utrymme att i nästa led höja vare sig annons- eller prenumerationspriser.

– Om vi verkligen får den typen av höjningar beror det på att man lyckats hålla ihop något kartelliknande på leverantörssidan. Eller att leverantörerna på något sätt inte har sett vad som händer i konsumentledet där vi har fallande volymer, fortsätter Tomas Brunegård.

Martin Alsander, chef för Metro i Europa, stämmer in i kritiken.

– De siffror som har nämnts är fantasisiffror och förhandlingsteknik från pappersindustrin, säger han.

Holmens vd Magnus Hall har betecknat förhandlingarna gällande årskontrakten som en ödesfråga. Bolaget avser att driva frågan om prishöjningar på 20 procent “mycket kraftfullt”, sade han till Direkt i en intervju i höstas.

Magnus Hall sade även att det fanns en förståelse bland bolagets kunder om att prishöjningar kommer.

Tomas Brunegård ser inte på saken på riktigt samma sätt. Han säger att han normalt sett inte uttalar sig i frågan om tidningspapperspriset, men menar att det denna gång är på sin plats att göra ett undantag.

– Under mina 13 år har jag aldrig varit med om liknande krav, inte ens vid millennieskiftet då det var brist på papper. Jag tycket att analysen är väldigt grund på leverantörssidan, säger Tomas Brunegård.

SCA upprepade så sent som i onsdags, på bolagets kapitalmarknadsdag, ambitionen om en prishöjning på 20 procent inom tidningspapper, alltså samma nivå som Holmen. Norske Skog har också pratat om just 20 procent. Köparrepresentanterna antyder att agerandet från leverantörshåll är anmärkningsvärt samordnat.

– Jag hoppas att det är en fri marknad och att vi inte har någon kartelliknande hållning från pappersleverantörerna där de har pratat sig samman, ryter Tomas Brunegård.

Han grundar sitt uttalande på två faktum: konsumtionen av tidningspapper faller (efterfrågan var ned 3 procent under årets nio första månader) samtidigt som det finns en trögrörlighet i producentledets kapacitet.

– I en normal marknad bör det leda till överkapacitet och därmed bör priserna falla, slår han fast.

Åtskilliga tidningsbolag världen över har stora lönsamhetsproblem. Särskilt illa är det i USA där till exempel Tribune har ställt in betalningarna.

Om de europeiska tillverkarna driver sina krav för hårt kommer antalet kunder här också bli färre, argumenterar köparrepresentanterna. Martin Alsander på Metro menar att de föreslagna höjningarna skulle vara “förödande” för industrin och han spår att många mindre tidningar skulle slås ut.

– Och det kommer naturligtvis slå tillbaka på pappersindustrin, om inte i år så i nästa års förhandlingar. Så producenterna bör vara väldigt försiktiga och långsiktiga när de går ut och kräver sina prishöjningar, säger Martin Alsander som trots allt säger sig vara beredd på en prishöjning i de kommande förhandlingarna.

Tidningspappersproducenterna brukar framhålla kostnadsstegringen på flera insatsvaror, främst energi och fiber, när prishöjningar ska motiveras. Och i rapporten för det tredje kvartalet skriver Holmen att exporten av tidningspapper från Europa har ökat samtidigt som importen minskat och kapacitet ställts av.

“Det har medfört att kapacitetsutnyttjandet är högt för europeiska producenter”, skriver Holmen i rapporten.

Tomas Brunegård viftar bort argumentet om att producenterna har lagt ned bruk och att kapacitet därmed har försvunnit från den europeiska marknaden.

– Det tillkommer också kapacitet och vi har allt livligare aktörer i Ryssland och även kinesiska aktörer kommer efterhand, säger han.

Exakt hur stor del av volymerna som går via årskontrakt skiljer sig från bolag till bolag och är i många fall inte känt. Den absoluta huvuddelen av Holmens volymer sker via årskontrakt, är den allmänna uppfattningen bland analytiker.

Förhandlingarna brukar starta kring årsskiftet och pågå ett par månader framåt. I mars-april brukar utfallet i förhandlingarna bli kända.

Fotnot: ett 20-tal tidningar ingår i Stampen-gruppen, däribland Göteborgs-Posten, Nerikes Allehanda och Hallandsposten. Stampen omsatte drygt 5 miljarder kronor 2007.