”Osäkerheten ovanligt stor”
– Vårt beslut i december att reporäntan behövde sänkas rejält var som jag ser det tämligen enkelt. Men samtidigt var det mycket svårt att bedöma den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren och därmed den framtida utvecklingen för reporäntan, sade hon.
En del av svårigheterna består i att bedöma omfattningen och effekterna av olika finanspolitiska stimulanspaket i omvärlden. Den största svårigheten är ändå att bedöma hur länge den finansiella krisen kommer att pågå och vad den ställer för krav på penningpolitiken.
Hon sade att hennes bedömning vid det senaste mötet var att en sänkning med 1,75 procentenheter och en reporänta omkring 2 procent under det kommande året var det närmaste de kunde komma en välavvägd penningpolitik. Men bedömningen, framförallt från 2010 och framåt, såg hon som exceptionellt osäker.
– Kommer den väntade återhämtningen av ekonomin att manifestera sig eller blir nedgången mer långdragen? Den frågan får vi nog alla fortsätta att vrida och vända på, sade hon.
– Nästa beslut om reporäntan är planerat till om en dryg månad. Vi får då som vanligt ta ställning till hur den nya statistik som kommit in påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna och prognosen för reporäntan. Samtidigt följer vi givetvis utvecklingen löpande och är beredda om och när det skulle behövas, sade hon.
Hon konstaterade att den gångna hösten tydligt illustrerar att det med ett penningpolitiskt ramverk med trovärdighet är möjligt att bedriva en flexibel penningpolitik som snabbt kan anpassas när omständigheterna ändrats tvärt.
Att den faktiska inflationen legat långt över målet har inte lagt hinder i vägen för stora och snabba räntesänkningar. Prognoserna för både tillväxt och inflation har justerats ner ordentligt och visat på ett utrymme att sänka räntan för att på ett par års sikt föra tillbaka inflationen till målet. Penningpolitiken är och ska vara framåtblickande.
Hon noterade att deflationstemat börjat tas upp i den internationella debatten. Hennes syn vid det senaste penningpolitiska mötet var att deflationshotet inte ska överdrivas och att det finns stora skillnader jämfört med 1930-talet som man i sammanhanget ofta refererar till.
En viktig skillnad är att centralbanker och regeringar ute i världen genomför kraftfulla åtgärder för att stötta det finansiella systemet och stimulanspaket sjösätts för att mota konjunkturnedgången.
Enligt Riksbankens prognoser kommer inflationstakten att snabbt röra sig nedåt 2009 och det kommer nog att innebära att deflationstemat lever kvar i debatten.
– Men det är då viktigt att komma ihåg varför inflationen sjunker. En stor del av förklaringen är fallande energipriser och fallande räntekostnader, alltså faktorer som är gynnsamma för vår tillväxt, sade hon.
Och det är viktigt att komma ihåg att det faktum att inflationen tillfälligt faller mot 0 eller till och med blir negativ inte ska förväxlas med en långdragen process av fallande priser som påverkar de långsiktiga inflationsförväntningarna.
I det senare fallet kan konsumtion och efterfrågan stoppa upp vilket kan dra ner inflationsförväntningarna ytterligare vilket påverkar efterfrågan och så vidare i en negativ spiral.
Riksbankens och de flesta bedömares prognoser pekar mot att tillväxten återhämtar sig 2010 och att inflationen då ökar. Förväntningar om allmänt fallande priser under en längre tid borde inte frodas i en sådan miljö.
Hon sade också att Riksbanken räknar med att den finansiella krisen ebbar ut under loppet av det år vi just gått in i. Men analysen av vad som hänt och av vad som behöver göras i regleringsväg kommer att fortgå. Även diskussionerna om konsekvenserna för penningpolitiken och det penningpolitiska ramverket kommer att fortsätta.
En fråga som sannolikt kommer att tas upp igen är om och hur centralbanker ska ta hänsyn till utvecklingen av krediter och tillgångsvärden som fastighetspriser. Det har varit ett kontroversiellt ämne i den internationella debatten under senare år, och i ljuset av det som nu skett kommer nog frågan upp till förnyad diskussion, sade hon.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.