Östmarknadermed potential
Ett banksystem som förlitar sig på kortsiktig finansiering från utlandet och en ekonomi med tungt råvaruberoende var knappast ett framgångsrecept under 2008. Det är förklaringen till att aktiemarknaden i Kazakstan var en av de sämsta i världen och KASE-index föll med 66 procent. När riskaptiten återvände till kapitalmarknaderna våren 2009 vände utvecklingen snabbt åt motsatt håll och året slutade med en uppgång på 96 procent.
Än värre var det i Ukraina, där börsen föll med 74 procent under 2008. Men även PFTS-index vände upp i fjol och facit för året blev en uppgång på 90 procent. Det svänger minst sagt kraftigt på dessa börser. Men den stora frågan är självklart vad som förväntas hända framöver.
Affärsvärlden var nyligen med på en presentation hos Evli Bank där Olga Marjasova, som förvaltar Evli New Republics Fund, och analytikern Marek Randma berättade om sin syn på utvecklingen i de forna Sovjetrepublikerna
Men bland de elva forna OSS-länderna är det bara Kazakstan, Ukraina och i viss mån Georgien som kommer i fråga än så länge. Kapitalmarknaderna i Armenien, Azerbajdzjan, Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Kirgizistan, Moldavien och Vitryssland är helt enkelt för små och outvecklade. Länderna är fattiga, BNP per capita uppskattas till exempelvis 6 400 dollar i Ukraina under 2009 och 11 400 dollar i Kazakstan. Motsvarande siffra för Ryssland är 15 200 dollar.
Men mycket talar för att de cirka 140 miljoner människor som bor i regionen får det bättre. Ukraina har världens största reserver av järnmalm och är sjätte störst när det gäller kol. Kazakstan har en hedrande nionde plats när det gäller olja, och dessutom är den av god kvalitet. I landet finns också stora mängder guld, järnmalm, koppar och andra metaller. Det är något som inte minst efterfrågas av grannen Kina. När det blåste snålt på kapitalmarknaden förra våren sträckte Kina ut en hjälpande hand och lånade ut motsvarande 5 miljarder dollar till Kazakstan Development Bank; China National Petroleum lånade ut lika mycket till olje- och gasföretaget Kazmunaigas i utbyte mot framtida oljeleveranser.
Oavsett vad man tycker om det politiska styret och president Nursultan Nazarbajev, som har suttit vid makten sedan 1991, så bedöms den politiska risken vara låg. I Ukraina kan situationen sägas vara den motsatta. För ett par veckor sedan vann oppositionsledaren Viktor Janukovitj andra omgången i presidentvalet mot premiärministern Julia Timosjenko med 3,5 procents marginal. Dramatiken fortsatte efter valet, men talet om valfusk har nu lagt sig. Börsen reagerade inte nämnvärt på valutgången. Index har gått upp med 1 procent sedan valet och är därmed upp drygt 11 procent i år.
Nu återstår för Janukovitj att få ordning på ekonomin. I alla fall tillräckligt för att IMF ska vilja betala ut ytterligare 3,4 miljarder dollar under våren. Det blir då den fjärde utbetalningen på det 16,4 miljarder stora stödpaketet som motsvarar 9 procent av BNP. Förra året var riktigt ruggigt för Ukrainas ekonomi, BNP föll med 15 procent, exporten med 45 och privatkonsumtionen med 12 procent. I bankerna var en fjärdedel av utestående krediter nödlidande. Men nu bedöms det värsta vara över och BNP förväntas växa med 4 procent under 2010 vilket är lika mycket som den förväntade tillväxten i Kazakstan.
Vad finns det då för intressanta aktier? Evli har nyligen börjat öka exponeringen mot banker i Kazakstan som antas ha det värsta bakom sig, andelen nödlidande krediter har stabiliserats och utlåningen väntas växa med 10-15 procent i år. Favoriten är Kazkommertsbank.
Med tanke på att corporate governance fortfarande är i en tidig utvecklingsfas (som Evli lite försiktigt uttrycker det) kan det vara klokt att hålla sig till bolag som är noterade i väst. Ett exempel är kopparproducenten med det trevliga namnet Kazakhmys. Bolaget är noterat i London och det producerar även betydande mängder av metaller som zink, silver och guld plus har egna kraftverk, vilket gör det självförsörjande på el. I London finns även Eurasian Natural Resources, ENRC, som är exportör av järnmalm och en av världens största tillverkare av ferrokrom.
Det kan även vara intressant att titta på Ferrexpo som tillverkar järnmalmspellets av malm från den egna jättegruvan Ferrexpo Poltava Mining i Ukraina.
Överlag är aktiemarknaderna relativt lågt värderade givet tillväxtpotentialen. Ukrainska RTS-index handlas till 13 gånger vinstprognosen för 2010 och nästa år väntas p/e-talet minska till 8. För Kazakstan är motsvarande siffror 10 respektive 8. De låga värderingarna speglar också börsernas sammansättning med en stor andel råvarubolag. Inför 2010 har Evli valt en strategi där råvarubolagen står för 63 procent, runt en fjärdedel finns i banker och fastigheter samt 9 procent i jordbruksrelaterade bolag som ger en exponering mot mjuka råvaror som spannmål.
För den som vill placera i regionen via aktiefonder finns inte mycket att välja på. Förutom ovan nämnda Evli New Republics har vi hittat FIM Ukraine, där placeringsinriktningen framgår av namnet och East Capital Bering Ukraine Fund som investerar i onoterade och noterade bolag, fonden är dock stängd under fyra år.
Ett alternativ för aktiva, riskvilliga placerare är att titta på de indextracker som ABN Amro, numera RBS, lanserade för ett par år sedan. Det handlar om så kallade open end-certfikat som i praktiken fungerar som indexfonder som är noterade på Stockholmsbörsen. Vilka bolag som ingår i indexkorgarna justeras efterhand som marknaderna ändras.
Hur har det då gått sedan starten våren 2007? Inte så bra. Den som har köpt Kazakstan-certifikatet ligger back 31 procent medan förlusten för Ukraina är 71 procent. För den som gick in på botten i oktober 2008 respektive februari 2009 har Kazakstan gett två gånger insatsen medan Ukraina avkastat 150 procent.
Det krävs inga större utläggningar för att förklara att risken är mycket hög. Men det saknas inte drivkrafter för en fortsatt god utveckling framöver. I alla fall inte om man tror på höga råvarupriser och bra tillväxt i Kina. Lägg sedan till att de inhemska ekonomierna har bottnat och låga värderingar. Det ser onekligen ganska spännande ut.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.