På bänken i banken

När en ny vice riksbankschef tillträder ställer marknaden med automatik sin kanske viktigaste fråga: Är vederbörande hök eller duva? Hårdför inflationsbekämpare med räntevapnet i högsta hugg eller mer mjukisbetonad?

Den som försöker placera in Kristina Persson, riksbanksdirektionens nytillskott (hon tillträdde i maj) på den skalan går bet. Penningpolitik är inte hennes starka sida, varför man får förmoda att hon framöver kommer att ansluta sig till majoriteten när de fem vice cheferna och riksbankschefen Urban Bäckström framöver fattar beslut om räntan. Bankledningens interna arbetsuppdelning ser därmed inte ut att ändras. I ett A-lag ingår Bäckström och hans högra hand, Lars Heikensten. De båda jobbar som galjonsfigurer och sköter inte minst kommunikationen med den viktiga finansmarknaden.

B-laget

I B-laget återfinns de övriga fyra cheferna med interna arbetsuppgifter eller med jobbet att kommunicera med den svenska allmänheten, en roll som tycks passa bland annat Villy Bergström, och nu också Kristina Persson. Den här arbetsfördelningen uppskattades däremot aldrig av Kristina Perssons företrädare, Kerstin Hessius, som har vittnat om att hon hade det tråkigt på jobbet.

Ett skäl till tristessen är att riksbanksledningen har för lite att göra. Riksbankschefen Urban Bäckström har tidigare sagt att det räcker med en eller två personer för att sköta ledningen av riksbanken. Det märks bland annat på Perssons långa inskolningsperiod. Trots att Persson fick jobbet i januari så bestämmer banken inte förrän i augusti vilka sysslor hon ska ha. Att det ska ta så lång tid att definiera arbetsuppgifterna är minst sagt uppseendeväckande.

»Jag har ägnat den mesta tiden – det är ju inte så många veckor det varit frågan om, jag har ju ägnat mig åt att flytta också – att prata med människor, att gå runt i huset och lära känna avdelningscheferna. Jag gör det fortfarande. Inskolningen kommer att pågå ett tag«, säger Kristina Persson.

Om Kristina Persson kommer att sägas att hon är en politisk utnämning, hon har varit parlamentsledamot för socialdemokraterna både i riksdagen och i EU-parlamentet, och hon är inte skolad i penningpolitiskt tänkande. Ovanan märks i samtal med Affärsvärlden där hon kallar den tillverkande delen av ekonomin för »den verkliga«. Det skulle kunna uppfattas som att hon ser den finansiella ekonomin (banker, finansväsende med mera), som mer eller mindre på låtsas.

»Jag har lång erfarenhet som ekonom och mycket kunskap från arbete i den verkliga ekonomin och det tror jag är värdefullt«, säger Kristina Persson, som gärna betecknar sig själv som en ekonom med intresse för mer strukturella frågor, långsiktiga skeenden och sammanhang.

Om tillsättningen är politisk, vilket finns all anledning att anta, är det oroande med tanke på att syftet med den nya riksbankslagen var att riksbanken skulle vara självständig. Hon har tagit intryck av kritiken, något som märks när hon försöker tona ned sin roll som politiker och betonar att hon endast suttit en kortare tid i riksdagen. Däremot kan hon säkert kompensera sina bristande penningpolitiska kunskaper med andra egenskaper. Även kollegan Villy Bergström saknade till exempel penningpolitisk erfarenhet vid sitt tillträde.

EMU-frågor

Inom ett område verkar det som att Kristina Perssons röst kommer att låta tala om sig ordentligt. Hon är varm EMU-förespråkare och talar för en stark politisk federation. Det vore därför naturligt att det blir hon som tar sig an integrationsfrågorna i banken. Att den svenska opinionen fortfarande visar ett stort misstroende mot en mer långtgående europeisk integration lär inte stoppa henne. Som landshövding i Jämtland var hon van att driva Europafrågorna mot en stark opinion.

»Ska Europa betyda något och kunna fatta beslut av någon betydelse krävs en integration som fortsätter att utvecklas. Den gemensamma valutan är en väg åt det hållet, men det räcker inte. Det måste finnas en gemensam politik. Det finns bara två val, antingen fortsätter man på vägen mot ett allt starkare samarbete och då kommer det också att finnas överstatliga inslag, eller så finns det risk för en upplösning«, säger Kristina Persson.