Portarna öppnas för nya arbetare

Året har börjat mycket starkt på arbetsmarknaden och en sysselsättningsuppgång som vi inte sett sedan högkonjunkturen 1999-2000 ligger i korten. För under årets första månad har antalet nyanmälda lediga platser ökat med ungefär 40 procent jämfört med början av 2005. Trenden som startade redan förra sommaren med en allt bättre arbetsmarknad har därmed stärkts. Och det som imponerar mest är bredden i uppgången. Räkna trots detta inte med någon snabb nedgång av den öppna arbetslösheten för det här betyder i sin tur att allt fler kommer att söka sig ut på arbetsmarknaden.
Däremot går det tungt att fylla platserna med regeringens plusjobb och and-ra nyaviserade arbetsmarknadsåtgärder. Dock återfinns cirka 12 000 personer i friårs-åtgärder. Friåret är den enda av regeringens nya arbetsmarknadsåtgärder som kan betecknas som en “succé” – om man med detta avser hur många av de anvisade platserna som fyllts.
Antalet nyanmälda lediga platser i AMS-statistiken börjar nu närma sig de nivåer där de låg kring början av 1999. Ett år då det skapades 86 000 nya jobb i Sverige, de flesta av dem inom privat sektor. Nu kan det vara dags för ett ordentligt sysselsättningslyft igen och det är i den privata sektorn som de flesta jobben tillkommer.

Inom it-sektorn fortsätter arbetsmarknaden att vara stark och hittills i år är det en 90-procentig uppgång i antalet nyanmälda lediga platser. Den här statistiken bekräftar den bild av en bred ekonomisk återhämning för it-konsulterna som bland annat har synts i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer sedan en tid tillbaka. En annan vinnarsektor är byggindustrin och här är problemet snarast att bristen på personal börjar bli besvärande. Cirka en tredjedel av företagen anger svårigheterna att hitta kvalificerad personal som det största hindret för ytterligare expansion. Industrin fortsätter däremot att utvecklas trögt även om det finns små tecken på en ljusning även här, men frågan är om det räcker för att industrin som helhet ska landa på plus i sysselsättningstermer.
Men det är inte de här sektorerna som ska lyfta den totala sysselsättningen. I stället är det uppgången i de breda tjänstesektorerna som är det mest glädjande. Efterfrågan på servicetjänster inom hotell- och restaurang och detaljhandel liksom lite mer kvalificerade tjänster till företag ökar snabbt. Just företagstjänsterna har annars utvecklats mycket trögt sedan konjunkturnedgången 2001.

En starkare sysselsättning inom privat sektor betyder i förlängningen mer pengar till den offentliga sektorn. Så det skulle knappast vara överraskande om även kommuner och landsting ökar sin efterfrågan på ny personal ju längre in på det nya året vi kommer. Det är två andra sektorer som varit återhållsamma och snarast skurit ner på personalsidan under de senaste åren.
Dessutom tillkommer personer i olika typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Visserligen går det trögare än väntat att fylla de nya platserna i form av plusjobb, lärlingsplatser, prova-på-platser och utbildningsvikariat. Trots det fortsätter antalet personer i åtgärder att öka, plus
4 500 personer jämfört med samma period i fjol. Främst på grund av att AMS lyckats fylla upp de flesta av friårsplatserna.
Konjunkturinstitutet, som varit mest optimistiskt när det gäller sysselsättningsökningen i Sverige de kommande åren, har räknat med att 100 000 nya jobb ska skapas under 2006 och 2007. Helt plötsligt ser den siffran ut att kunna vara en kraftig underskattning av den möjliga utvecklingen. Utan ett kraftigt konjunkturellt bakslag på det internationella planet är uppemot 100 000 nya arbetstillfällen möjligt att nå redan i år.

Regeringens mål för den öppna arbetslösheten kommer däremot inte att nås. Det finns 200 000 personer utanför arbetskraften, bland annat i utbildning, och som bara väntar på att träda in så snart arbetsmarknaden visar tydliga tecken på att vända. Och för AMS är det kanske dags att damma av de gamla dokumenten från år 2000 när de aviserade en satsning, bort från bulkåtgärder och mot mer kvalificerade utbildningssatsningar. Det skulle betyda ytterligare tillskott till arbetskraften om arbetsmarknadsåtgärderna också börjar skäras ner.