Prisras på klassiska antikviteter

Det brittiska kostymdramat Downton Abbey om aristokratfamiljen Crawley har klassats som en av de populäraste serierna någonsin. De stämningsfulla slottsinteriörerna fyllda med antikviteter har fascinerat miljontals tittare världen över och väckt historieintresset hos yngre generationer.

Och nyligen drog en ny säsong av Antikrundan i gång i SVT. Programmet sägs ibland ha bidragit till ett uppsving för antika föremål. Med tanke på exponeringen i populärkultur och media kunde man tro att antikbranschen är inne i en guldålder. Men så är det inte. Tvärtom, faktiskt. Flera svenska antikhandlare i mellanprissegmentet har de senaste tio åren plågats av en kraftig prisnedgång på klassiska antikviteter, det vill säga föremål från förra sekelskiftet och tidigare.

– Det radikala prisfallet har berört hela sortimentet. En gustaviansk matsalsgrupp kan i dag kosta 25 000 kronor jämfört med 50 000 kronor för några år sedan, säger Carl-Henric Malmgren på Fåfängans Antik i Göteborg.

Den minskade efterfrågan leder till att somliga antikhandlare har svårt att överleva samtidigt som återväxten i branschen är dålig. Det finns visserligen en inbiten skara samlare som går till antikbutikerna och köper exklusiva föremål för mycket pengar. Däremot har det blivit mer sällsynt att andra än riktiga entusiaster inreder sitt hem med antikviteter som bärande inslag.

Anledningarna till den minskade efterfrågan är flera. En återkommande förklaring är platsbrist i hemmen. Den yngre generationen bor mindre och har helt enkelt inte utrymme för ett barockskåp i vardagsrummet. Samtidigt har umgängesformerna förändrats; ganska få förväntar sig i dag kinesiskt porslin och kristallglas när de blir bortbjudna och många köper hellre en ny och mjuk soffa än en gustaviansk dito att ha framför tv:n.

Nätauktionernas framväxt är en annan utmaning för antikhandlarna: Varför köpa ett föremål i den lokala butiken om det går att få billigare på nätet? En annan förklaring som lyfts fram ibland är att de yngre generationerna är mer historielösa och inte vill leva i hem som påminner om ett museum, enligt Carl-Henric Malmgren. Men den viktigaste orsaken är förmodligen också den enklaste:

– Jag tror att vi ibland letar för komplicerade förklaringar. Det handlar helt enkelt om smak och just nu är intresset för att samla på klassiska antikviteter i princip ute, säger han.

I dag är det vanligare med ett fåtal antikviteter i ett hem vilka fungerar som accenter och dekorationer. På sociala medier är nytillverkade Svenskt Tenn-objekt de främsta sociala statusmarkörerna hos yngre, välutbildade människor.

– Det finns ingen riktig poäng med att köpa antikviteter om man upplever att man inte får bekräftelse för det, säger Carl-Henric Malmgren.

Maria Kangärde, inredningsstylist på mäklarbyrån Eklund Stockholm New York, säger att många av de objekt firman får in är möblerade med designklassiker från 1900-talet, av exempelvis Hans Wegner, Poul Kjaerholm och Charlotte Perriand. Samtidigt är äldre antika föremål, i synnerhet möbler, mer sällsynta.

– De antikviteter som förekommer i hemmen är ofta mindre föremål som ljusstakar, kandelabrar, speglar och lampor, säger hon.

Under efterkrigstiden fram till 1990-talet var det populärt att inreda med antikviteter. Ofta tillägnades vissa rum – som det i dag förlegade ”finrummet” – en specifik stilriktning, exempelvis gustaviansk eller rokoko. I dag är normen att blanda 1900-tals- och samtidsdesign med antika föremål – om de alls finns där.

Erik Edelstam är ordförande i Sveriges Konst- och Antikhandlarförening och driver Edelstams Antik i Stockholm. Butiken riktar in sig på det högre prissegmentet, där det ännu finns efterfrågan.

– Många vill ha en modern bas och sedan unika antikviteter i bra skick som sticker ut. En gustaviansk spegel har strama former, vilket formgivningsmässigt passar ihop med dagens mer avskalade stil.

Enligt Edelstam har mellansegmentet en vikande prisbild. Där efterfrågas framför allt mindre föremål med en praktisk användning, som ljusstakar.

– Jag tror att det kommer att finnas färre antikhandlare framöver än vad som har funnits historiskt. Däremot tror jag att de som lyckas anpassa sitt sortiment och hur föremålen presenteras, så att det passar dagens kunder, har alla möjligheter att bli framgångsrika.

Även Carl-Henric Malmgren ser trots allt ljust på framtiden. Han tror att många snart kommer inse värdet av att köpa antika ­möbler i stället för att åka till ett varuhus. Till exempel är medvetenheten kring återbruk stark hos många yngre köpare.

– Beslutet att köpa ett föremål behöver ges ett mervärde, precis som trenden med ekovaror. Det är i det segmentet vi måste se oss i framtiden och inte bara som en renodlad del i detaljhandeln.

Carl-Henric Malmgren: Fem klassiska antikviteter som fortfarande säljer

1 Gustavianska Gripsholmsfåtöljer är bekväma och lätta att möblera.

2 Kristallglasserviser i kända modeller, exempelvis Odelberg, Kent eller Elvira Madigan.

3 Porslinsserviser som Flora Danica eller Musselmalet från Kunglig Dansk.

4 Silverbestickuppsättningar i äkta silver, till exempel svenska klassikern Rosenholm av Jakob Ängman eller Konge av Georg Jensen.

5 Större speglar och fina spegellampetter, gärna av kända spegel­makare från 1700- och tidigt 1800-tal. De är lättplacerade även i ett modernt, minimalistiskt hem.