Prognosen som talar för räntesänkning

Den ekonomiska tillväxten i Sverige stagnerade under första halvan av 2008 och väntas försvagas ytterligare på kort sikt till följd av effekter av den internationella finanskrisen. Lägre räntor och ytterligare skattesänkningar bidrar dock till att dra upp konsumtionen nästa år när turbulensen avtar, och exporten bör återhämta sig gradvis i takt med att exportmarknaderna tar fart igen.

Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i höstprognosen Economic Outlook som presenterades på tisdagen.

– Med ett minskat resursutnyttjande och lägre råvarupriser har Riksbanken utrymme att fortsätta att sänka styrräntan, skriver OECD, och tillägger att den annonserade finanspolitiska lättnaden 2009 kommer att stödja efterfrågan och är konstruerad så att den med tiden leder till förbättrat utbud.

OECD räknar med att Sveriges BNP blir oförändrad 2009 efter en ökning med 0,8 procent 2008. För 2010 ser OECD en tillväxt på 2,2 procent. I vårprognosen såg OECD en BNP-tillväxt på 2,1 procent både 2008 och 2009.

Inflationstakten, mätt som KPI, väntas uppgå till 3,5 procent i år, 1,5 procent 2009 och 1,1 procent 2010. Arbetslösheten väntas stiga från 6,1 procent 2008 till 7,0 procent 2009 och 7,7 procent 2010.

OECD noterar att det faktum att Sverige uppvisade i princip obefintlig tillväxt under det första halvåret 2008 innebär att produktionsgapet troligen var negativt redan vid halvårsskiftet. Privatkonsumtionen har bromsat in, investeringstillväxten tappade farten och exporttillväxten var fortsatt svag. Och vägledande index och indikatorer på hushållens och företagens stämningsläge tyder på fortsatt försvagning de kommande kvartalen.

Den internationella finansturbulensen har lett till höga och volatila räntenivåer på interbank- och bolånemarknaden, Aktiekurserna har fallit påtagligt sedan årsskiftet. Hushållens förtroende har fallit långt under nivåerna vid förra lågkonjunkturen, indikatorer på företagens förtroende ligger långt under genomsnittliga nivåer och företagen drar ned på produktions-, investerings- och anställningsplaner.

OECD noterar att hushållens nettoförmögenhet i finansiella tillgångar sjönk med 12 procent under det första halvåret och har fortsatt att rasa efter det. Huspriserna har bromsat upp och riskerar att falla, vilket begränsar utrymmet bolånefinansierad konsumtion. Utlåningen till hushåll och företag har bromsat upp i stort sett i samma grad som i euroområdet, men dock betydligt mindre än i USA.

– Fortsatt turbulens väntas leda till en fortsatt sjunkande utlåning, skriver OECD.

Den svenska regeringens annonserade finanspolitiska stimulanser, på nästan 1 procent av BNP, bedöms inte underminera målet om en uthållig finanspolitik. Enligt OECD är också de flesta åtgärderna gynnsamma för tillväxt på längre sikt.

– Den starka finanspolitiska situationen erbjuder utrymme för ytterligare lättnader om utsikterna förvärras, men de bör vara temporära och utformade för att undvika negativa finanspolitiska effekter på längre sikt, skriver OECD.

Enligt OECD bör ytterligare skattesänkningar och räntesänkningar, samt en återgång till mer normala finansiella förhållanden mot slutet av 2009, kunna bidra till en återhämtning för hushållskonsumtionen. En återhämtning för exporten antas dröja till 2010, i linje med en återhämtning för Sveriges exportmarknader.

Företagens investeringar väntas sjunka kraftigt på kort sikt, men en återhämtning väntas i linje med att exporten tar fart igen. Bostadsinvesteringarna antas sjunka till följd av svagare prisutveckling och svagare förtroende liksom en mindre gynnsamma demografisk utveckling. Sysselsättning och arbetskraftsdeltagande väntas sjunka och arbetslösheten väntas överstiga den uppskattade strukturella nivån. Produktiviteten antas förbli svag de kommande kvartalen, men bör återhämta sig när aktiviteten ökar.

OECD varnar för att turbulensen på de globala marknaderna kan leda till att nedgången kan visa sig bli längre och djupare än vad som nu antas. Trots att ett antal åtgärder vidtagits för att stödja de svenska finansmarknaderna kan risken för ytterligare spridningseffekter från den internationella marknaden inte uteslutas.

OECD varnar för att det kan innebära problem att få tillgång till finansiering från utländska marknader, så som har skett på Island, eller genom nedskrivningar av värdet på utländska tillgångar som ägs av svenska finansinstitut. OECD noterar särskilt att vissa svenska institut har exponeringar i Baltikum. Vidare kan en svagare husmarknad påverka finansmarknaden, vilket skulle förstärka stressen.