Räkna med fler utköp från börsen

Human Care, Boss Media och Xponcard. Listan över årets bud på börsbolag är inte särskilt lång. Än så länge. Men de kraftiga kursfallen gör utköpen billigare och listan kan snart vara betydligt längre. Buden på Tieto Enator och Sigma häromveckan fårmarknaden att vädra morgonluft. Enligt uppgifter till Affärsvärlden räknas det just nu på flera börsbolag, både hos industriella aktörer och hos private equity-bolag.

Även om det har blivit svårare – och dyrare – att låna går det fortfarande att få rimliga villkor. I alla fall till transaktioner som inte är alltför omfattande. Affärer på upp till 10 miljarder kronor kan en nordisk bank själv, eller tillsammans med några kollegor i en så kallad klubb, finansiera över balansräkningen.

Det är i de stora affärerna som problemen uppstår. Då måste en större grupp finansiärer, ibland även internationella banker, försäkringsbolag och fonder, dela på lånen. Att paketera den typen av krediter och sälja dem vidare var tidigare en lukrativ syssla för bankerna, som dessutom då blev av med merparten av risken. Men den vägen är i princip stängd nu.

För bankerna i klubbarna är det andra skäl än just avkastning på det aktuella lånet som gör det värt att ta den högre risken. Bankerna har redan, eller vill ha, en relation med parterna i affären för att kunna sälja andra banktjänster, som valutahandel eller likviditetshantering.

Det är alltså bland de mindre bolagen, med börsvärden under 10 miljarder, som chansen till bud är som störst. Men vilka andra signaler ska man hålla utkik efter? Det typiska uppköpsobjektet har sund verksamhet, hygglig balansräkning och goda kassaflöden. Företag med väldigt svängig och svårbedömd verksamhet, som vissa råvaruföretag, eller bolag vars vinster smälter ihop om konjunkturen skulle dyka, ligger inte närmast till hands.

I vår lista över 25 möjliga uppköpsobjekt finns det också en del andra intressanta trender.

En tydlig gemensam nämnare i de senaste buden är att det är huvudägarna som plockar ut bolagen från börsen, ensamma eller tillsammans med en annan finansiär. Det var fallet i Human Care, Boss Media och även den ursprungliga tanken i Securitas Direct (även om Gustaf Douglas och Melker Schörling hoppade av när budet sedan höjdes).

Så vad finns det för andra bolag med tydlig huvudägare, där värderingen kommit ned ordentligt? Gustaf Douglas och Melker Schörling kanske vill köpa ut Securitas Systems i stället. Aktien har sjunkit 30 procent i år och värderas med sitt börsvärde på 5,6 miljarder ungefär till tolv gånger årets vinst. Ett annat exempel är skodetaljisten Wedins. Tommy Jacobssons Varenne sitter på 20 procent av rösterna. Aktien har fallit 40 procent i år och bolaget är nu värt 224 miljoner kronor. Ett annat exempel är fastighetsbolaget Rezidor, där amerikanska Carlson Companies äger över 40 procent. Börsvärdet är 4,6 miljarder kronor.

På listan finns också en rad bolag där huvudägarna av olika anledningar kan antas vilja sälja ut. I några fall är det andra affärsmöjligheter som lockar. Kapital behövs till nya investeringar, helt enkelt. En klassisk uppköpskandidat i den här kategorin är Höganäs, där det sägs att både Ulf G Lindén och Industrivärden vill ut. Q-Meds storägare, Bengt Ågerup, har talat öppet om att bolaget kan få nya ägare. USA-partnern Medicis är en möjlighet.

I branscher i omstrukturering finns det bolag med goda marknadspositioner som kan antas vara attraktiva pusselbitar för industriella köpare. Swedish Match sitter till exempel på en guldposition när det gäller snus.

Net Entertainment är ett annat sådant bolag. Bolaget, som tillverkar system för onlinespel, har en vass teknik som innebär att spelarna inte behöver ladda ned tung mjukvara utan kan använda sin internetbrowser när de ska spela. Storägaren, Straumur-Burdaras, lär inte sakna alternativa investeringsmöjligheter. Dessutom har Net Entertainment en blygsam värdering jämfört med de multiplar som budgivarna betalade för konkurrenten Boss Media. Efter budhöjningen värderas Boss Media till 25 gånger årets vinst, att jämföra med 12 för Net Entertainment. Ändå har den sistnämnda aktien klättrat 30 procent efter budet på Boss Media.

Klädföretaget Björn Borg är i en liknande situation. Bolaget har en bra marknadsposition. Och schweiziska Maus Frères betalade ett p/e på närmare 30 för Gant, inom samma sektor.

Ytterligare en grupp bolag som är självskrivna på listan är sådana där det nyligen har skett spännande ägandeförändringar. Hakon Invests intåg i Hemtex satte genast igång fantasin. Hakon sitter på en stor påse pengar som ska investeras i detaljhandel. Och Hemtex-aktien har fallit 50 procent sedan toppen i somras.

Investors uppflaggning i medicinteknikbolaget Elekta är ett liknande exempel. Nu har det visserligen sagts att det är tradingavdelningen på Investor som ligger bakom posten. Men det utesluter ju inte att Investor, som efter Scaniatransaktionen får kassan påfylld med 18 miljarder och är i stort sett obelånat, kan vara intresserat.

Orc Software, framgångsrikt mjukvaruföretag i finansbranschen, är ett tredje exempel. Det är ovisst hur OMX nya ägare Nasdaq ser på sitt 25-procentiga ägande i Orc. Catella, som står nära andra storägare i bolaget, har köpt på sig aktier under senvintern. Orc uppfyller också kriterierna sund verksamhet och goda kassaflöden, även om kreditfrossan kan göra kunder som banker och fondkommissionärer mindre benägna att investera.

Att det finns en rad attraktiva utköpsobjekt på börsen står klart. Frågan är vilka som kommer att lägga buden. Och hur mycket de är villiga att betala. Många industriella aktörer är stadda vid kassa efter de goda åren. Även private equity-bolagen räknar sannolikt på att köpa börsbolag, så kallade public-to-private-transaktioner.

PE-bolagen sitter på mycket kapital. Samtidigt har tendensen att de gör transaktioner med varandra avtagit. Med lägre priser är det inte längre lika lockande att sälja ut innehav. Ratos vd Arne Karlsson sade vid bolagets kapitalmarknadsdag för några veckor sedan att det nu finns börsbolag som det går att räkna hem inklusive budpremie.

– Det har jag aldrig sagt tidigare, sade han.

Budpremierna ligger ofta kring 30 procent. Många av de senaste buden har dock höjts innan de accepterats av de övriga ägarna. I fallet Boss Media blev premien till slut över 70 procent, räknat på snittkursen de senaste tio dagarna före budet. Det har visat sig att minnet hos aktieägarna är gott. En premie på 30 procent upplevs inte som särskilt generös för en aktie som i somras stod 40 eller 50 procent över kursen vid budtillfället. Men ju längre tiden går, och ju mer börsen sjunker, desto mer avlägsna blir nivåerna från i somras. Räkna med fler bud framöver.