Råvaror, rederi och kemi fixar börsguldet till Norge

Är börskaoset tröstlöst? Inte alls. Det finns en rad svenska bolag som visat musklerna det senaste året. Ännu fler blir raketerna om vi lyfter blicken över gränsen och inkluderar de övriga nordiska börserna.

Inte helt förvånande är det Oslobörsen som har gått starkast det senaste året, upp 4 procent. Även inledningen av 2008 har varit “tillfredsstillende” hos vår västra granne, i alla fall i jämförelse med resten av Norden. Oslobörsen är bara ned 6 procent i år.

Det är inte bara oljans förtjänst att Norge gått bra. Golden Ocean Group, ett Bermudabaserat torrlastrederi, har exempelvis stigit 170 procent de senaste tolv månaderna. Bolaget knoppades av från Jon Fredriksens Frontline i slutet av 2004 och redarmagnaten rattar även Golden Ocean från ordförandeposten. Fraktpriserna på torrlast har gynnats av Kinas import av råvaror, inte minst järnmalm. Hur det ser ut framåt är dock mer osäkert. Raterna är volatila och kan påverkas i negativ riktning av den ekonomiska avmattningen i USA. Priset på bränsle, bunkerolja, stiger också.

Den mest remarkabla uppgången är dock gödselbolaget Yaras (se även Börstrenden på sid 54-55). Bolaget, som har ett marknadsvärde på 118 miljarder norska kronor, har stigit med 120 procent. Den kraftiga uppgången på världsmarknadspriserna för spannmål gör det ekonomiskt lönsamt för bönderna att gödsla enligt konstens alla regler. Då slår kineserna till med exportstopp för gödsel, vilket lett till gödselbrist på världsmarknaden. Och när alla vill ha gödsel, ja då är priset av mindre betydelse. Yaras senaste rapport visade på en tillväxt på 54 procent och en nettomarginal på 14 procent, upp 5,5 procentenheter jämfört med första kvartalet året innan.

I det norska topplaget finns givetvis en hel del oljerelaterade aktier också, som Statoil Hydro. Trean Seadrill har en gynnsam position, bolagets borriggar är mycket eftertraktade.

Det nordiska silvret kniper Finland, men det är nästan målfoto mot Danmark. Helsingforsbörsen har backat med 12 procent senaste året, mot 14 för Köpenhamnsbörsen. I topp hos vår östra granne finns en rad bolag som gynnas av råvaruhaussen. Starkast har Outotec gått. Outotec hette tidigare Outokumpu Technology och säljer teknik till gruvindustrin och den metallbearbetande industrin.

Rapporten för första kvartalet nådde visserligen inte upp till analytikernas förväntningar och brist på såväl komponenter som personal riskerar att stöka till det. Men orderingången är stark och bolaget räknar med att växa minst 25 procent i år. Storebror Outokumpu finns också med i topplaget.

Näst bäst har dock Nokian Tyre gått. Bolaget sägs ha tillverkat det första vinterdäcket, på 30-talet, och har i dag en klart bättre tillväxt och marginal än konkurrenterna. (Och bättre kursutveckling än Nokia, som det tidigare var en del av.)

Det är inte minst den ryska verksamheten som går strålande. I Ryssland står en västeuropeisk bil högst på önskelistan hos den växande medelklassen, och helst av allt vill man ha en stadsjeep. Och däcken till en sådan kostar två, tre gånger så mycket som till en vanlig bil men är inte dyrare att tillverka.

I Köpenhamn är det åter ett torrlastrederi som ligger högst. D/S Norden är ett av Danmarks äldsta rederier, det grundades redan 1871. Bolaget har omkring 125 tank- och torrlastfartyg och liksom i Golden Oceans fall är det den ökade efterfrågan på torrlast till Asien en viktig drivkraft.

God tvåa är Vestas, som tillverkar vindkraftverk. Aktien har stigit 44 procent de senaste tolv månaderna, även om det har varit lite trögare hittills i år. Bolaget hade en mycket stark spurt under 2007, vilket också var fallet året innan. Trots att bolaget reviderade upp prognosen för 2007 slog rapporterna analytikernas förväntningar. Men är den här tillväxten verkligen hållbar?

Citigroup har bland annat varnat för komponentbrist. Å andra sidan öppnar denna för att de vindkrafttillverkare som faktiskt kan leverera, kan få riktigt bra betalt. Frågan är alltså om Vestas lyckats säkra tillräckligt med insatsvaror eller om det blir underleverantörer, bland dem finns SKF, som lägger band på bolaget. Om bolagets långtidsprognos över marknaden, och sin egen andel av densamma, är korrekt kan försäljningen år 2020 ligga i krokarna 50 miljarder dollar. I år räknar bolaget med en tillväxt på drygt 25 procent till 5,7 miljarder euro.

En placerare i Vestas får emellertid inte vara höjdrädd. Värderingen är 28 gånger årets prognostiserade vinst (enligt SME Direkt) och 21 gånger nästa års vinst. Den 20 maj kommer rapporten för första kvartalet i år.

På jumboplatsen: Stockholmsbörsen. Vi har tappat 25 procent av börsvärdet på ett år. Men hittills i år är det inte riktigt så illa. Nedgången på drygt 10 procent placerar oss på andra plats, efter Norge som har tappat 6 procent. I det kortare perspektivet är det Helsingforsbörsen som är jumbon, index är ned nästan 20 procent.

Den aktie som gått starkast är Oriflame, sminkbolaget som är både snabbt och uthålligt. Lyckade produktlanseringar, rekryteringskampanjer och fler kataloger är några av förklaringarna till framgångarna. Värderingen ligger nu kring 20 gånger årets väntade vinst. Inte mycket utrymme för besvikelse där, med andra ord.

Värt att notera är att familjen Stenbeck har tre bolag i det svenska topplaget: operatörerna Millicom och Tele2 samt medieföretaget MTG. Det är inget dåligt resultat för Cristina Stenbeck. Även familjen Lundin är överrepresenterad, sett till sfärens tyngd på börsen. Vostok Gas, där innehavet i ryska Gazprom ligger, har gått väldigt bra och samma sak gäller Lundin Petroleum. Hos Wallenbergs är det faktiskt bara ett bolag som ligger på plus, jämfört med startkursen för ett år sedan. Det är ABB som stigit 33 procent. Industrivärden har inget bolag i toppen och inte Lundbergs heller.

Hur går då den nordiska kampen framöver? Vilka blir vinnarna och förlorarna?

– Det finns ett antal nordiska bolag som gynnas av de trender som är heta nu: dollarn, råvaruboomen, ökad konsumtion i öst, infrastruktur och miljötänkandet. Det är svårt att veta hur det blir framöver, men supertrender har en tendens att hålla i sig, säger Martin Ingelgård, förvaltare av SEB:s Nordenfond.

Varningslampor är redan tända för torrlastrederierna. Och även om bristen på spannmål håller uppe priset på grödor kan situationen för Yara snabbt ändras om det kinesiska exportstoppet för gödsel hävs.

Eller som Martin Ingelgård säger:

– Sådant som är råvarurelaterat är ofta lite brandfarligt.