Red Valör: Landet Tre Korvar

Hötorgsskraporna i Stockholms city är sig nästan lika, trots att vi befinner oss i år 2010. Många andra byggnader känns också igen, men modet har uppenbarligen växlat något. Alla vuxna bär blå telearbetaroveraller av den typ som Signaturen såg i Ericssonfabriker i slutet av 1980-talet. Bilarna på gatorna är misstänkt fyrkantiga i designen. Men hur ter sig verkligheten numera för människorna? Valör approcherar en herre i trettiofemårsåldern utanför SEB-huset på Sveavägen.

– Ta på dig overallen! väser mannen. Någon kan se dig!

– Jag har ingen overall, faktiskt, replikerar Valör.

– Så min herre är utlänning?

– Svenskfödd, men inte bosatt här. Jobbar du här inne?

– Just. Jag är controller på LM Enskilda Internbanken. Jobbar med Wireless Export Credits på S7.

– Enskilda Internbanken? Jag minns att den en gång i tiden var självständig.

– Då har du inte varit i gamla Teledala på länge, va? Det var ju redan år 2002 som Wallenbergarna gav upp kontrollen av banken till LM.

– Vad hände sedan, blev det fler strukturaffärer?

– Skojar du? Vi hade ju två trender som luckrade upp hela näringslivet vid den här tiden. För det första: Nästan varenda kotte slutade sin anställning för att bilda .com-bolag. Droppen för SEB var väl när hela vaktmästeriet startade Oddjobs.se, börsintroducerade sig och fick ett börsvärde i närheten av moderbanken. Det här ställde förstås till problem för de etablerade företagen, samtidigt som alla tillgångar i form av personal och affärsidéer onekligen blev mer likvida. För det andra fick Ericsson en allt starkare ställning på börsen. Börsvärdet steg till väders, kort sagt. Vår store ledare var inte sen med att inse vart allt var på väg och lade fast LManifestet, strategin för LM Sverige version 3.0. Sedan var uppköpsvågen ett faktum. Bit för bit köpte vi upp det dyra, nya Sverige mot betalning i dyra egna aktier

– Så hur ser börslistan ut idag, då?

– Det är ju mer internt, om man säger. Publiceras inte så ofta.

– Hur då internt?

– Det är en ranking av respektive avdelnings nettobidrag till LM-landet.

– Säger du att det inte finns några fristående bolag i Sverige? Ingenting?

– Just. Allting är affärsdrivande eller affärsstödjande bolag inom gruppen. Lustigt att du envisas med den där geografiska beteckningen “Sverige” hela tiden.

– Volvo?

– Interntransporter.

– Stora, Modo, SCA?

– Kartonger till mobiltelefonerna, inkontinensskydd för våra pensionärer, papper till koncernmemorandum.

– Framtidsfabriken och de andra internetkonsulterna?

– De flesta jobbar med intranätets senaste versioner. Birgersson håller våra yngre medarbetare vid gott mod mellan skiften. Ungarna älskar hans Napoleonhistorier.

– Den fria pressen, då?

– Förstår inte hur du menar. Snackar vi om Intern-TV4 eller LMTG?

– Hur stort är bolagets inflytande numera då, rent geografiskt?

– Jag antar att du som inte har varit i Europa på sistone inte heller känner till den nya muren.

– Muren?

– Mellan Ericssonland och Nokialand. Det du förmodligen kallar för Finland, var ju när allt kommer omkring i slutet av nittionhundratalet lika drivet av Nokia som vi av oss. Så Ollila gjorde som vi och köpte upp hela landet. Nu fajtas vi om marknadsandelarna ute på hela kontinenten. Muren mellan koncernländerna – virtuell såväl som fysisk – är ju mest till för att freda arbetskraften. Den enda gången koncernerna möts är i Finnkampen när Tre Korvar dänger upp dem i hockey. Vuxna arbetare är så svåra att komma åt, att man tvångsanställer alla icke-anställda som visar sig. De där sex kroppsbyggarna där borta tillhör Personalavdelningstroppen, och de kommer för att rekrytera dig, för resten. Gör bara som de säger till dig, så slipper du kiselgruvorna i Norrland.