Red valör: Möte med riksförvaltarna

Erik Åsbrink aviserade i förra veckan ökade krav pågenomlysningen av fondförvaltare. Det applåderar Valör, menfrågar sig samtidigt: Hur skulle det se ut om riksförvaltarennagelfors på samma sätt? Här finns nog ytterligare uppgifter förden informationsintresserade Åsbrink.

En diskret skylt på glashusfasaden indikerar att Valör kommiträtt: Förvaltningsfirman Persson, Åsbrink, Östros och Partners,tre trappor, står det. Den betonghyade sekreteraren föserSignaturen in i konferensrummet just som firmans tre grundarekorkar upp mineralvattensbuteljerna. Intervjuleenden avfyras ochrikoschetterar mellan de beigt vävtapetserade väggarna, i detatt sekreteraren mödosamt vänder och släpar sig ut.- Berätta om er affärsidé!- Vi producerar, marknadsför och distribuerar landsförvaltning,säger den satte, blekblonde entusiastiskt. Just nu har vi ettstort uppdrag: Sverige. Totalförvaltning på öppet mandat, frånvaggan till graven.- Rimliga avgifter, tillfogar den hårlöse,glasögde. – Hur ser era avgifter ut egentligen? Den hårlöse,glasögde svarar:- Vi tar ut avgifter efter vad vi presterar i avkastning. Densom under vår förvaltning av landet lyckas väl, betalar mer änden som under vår förvaltning lyckas mindre väl. Den som lyckassämre än vårt jämförelsemått lagomindex (även kallatexistensmedium) kan till och med få tillbaka en del av denavgift som betalas in. Grundprincipen är proportionellakällavgifter på avkastningen med viss progressivitet. Lyckas manriktigt väl är vår success fee 57 procent påmarginalavkastningen. Trots allt är det ju vårt arbete somasfalterat marken för allt värdeskapande i det förvaltade landet.

– Är det allt? – Ja, i princip. Med några undantag.- Vilka är undantagen? Den sälformade, mörkhårige tar på sig enupplysande min:- Vi har meromsättningsavgifter, värnavgifter på särskilt högaavkastningar, vi har punktavgifter, arbetsgivaravgifter ochnågra avgifter till, till exempel fastighetsavgifter. Närfastigheter har ett värde därför att vi förvaltar nationen, villvi så klart ha vår del av det skapade mervärdet. Ochförmögenhetsavgifter. Om våra klienter, trots alla avgifter,lyckas lägga pengar på hög, vill vi naturligtvis ha en del idetta värdeskapande också. Ett av bisyftena medavgiftsstrukturen är att fördela avkastningen något jämnare övervårt klientel. Rättvisa, helt enkelt. Det är därför våraklienter själva får uppge vilken avkastning de anser sig ha fåttunder året i en avkastningsdeklaration – förvärvskällsorteradför miljöns skull – som sedan får ligga till grund för alltkällavgiftsuttag.- Har ni någonsin själva gått ut och redovisat det totalaavgiftsuttaget på individnivå, jag menar ett utdrag där nisummerat alla avgifter, inklusive de halvdoldameromsättningsavgifterna?- För att kunna räkna ut det måste vi investera i stora datoreroch kloka räknepersoner och i så fall höja avgifternaytterligare. Och då skulle det verkligen se illa ut när viredovisade dem.- Det hävdas att ni redan har Europas högsta avgiftsnivå.- Det beror på hur man räknar. Vi hävdar att vår förvaltning ärden bästa som finns i världen och att den därför måste kostalitet mer. Man jämför inte kostnaden för en Rolls-Royce medkostnaden för en Skoda utan att justera för kvalitetsupplevelsen.- De finansiella förvaltarna kan alltid bedömas efter sinavkastning, som i regel visar att de inte levererat någonprodukt alls, eftersom de inte slagit index. Men hur kan manbedöma er produkt?- Det kan man inte. Det är det som är det fina. Våra kunder vetinte vad de betalar och kan aldrig gissa vad de får i gengäld.Men ändå tvingas de köpa våra lösningar på mandatperiodskontrakt.Snacka om kanonkoncept!