Red Valör: Siffrorna och verkligheten

Detta är en krigsförklaring. Valör har tröttnat – ruttnat, somyngste brorsonen förmodligen skulle uttrycka det – påberäkningsmissbruket i näringsliv och förvaltning. När du läserdetta sitter mängder av analytiker, utredare, förvaltare,controllers, business developers och gud vet vad för slags andrastackare som fjättrade vid sina ekonomiska kalkyler.Vad är det för fel på det, då?, hör Signaturen dig invända.Självfallet måste viktiga beslut grundas på en sund, hårdfaktabas.Må så vara. Det är inte den sunda användningen av statistik somValör vänder sig emot. Det är avarterna som ska bekämpas. Medkraft, skulle statsministern kanske ha tillagt.Kanske har även du noterat att frågan Har du räknat på det där?ställs allt oftare. Var på din vakt när du får den själv. Densom ställer den kan vara en mätmaniker, alltså enberäkningsmissbrukare.

Det är inget snack om saken. I takt med att datorer ochkalkylprogram blir mer kraftfulla och användarvänliga harberäkningsmissbruket spridit sig långt ut i näringskedjan. Detsunda förnuftet har tvingats till en snöplig reträtt. Men detska vi ändra på. Av flera skäl.För det första gör självaste möjligheten att räkna på saker attfel saker uppmärksammas. Svaga medarbetare frestas tänka itermer av vad som är mätbart i stället för vad som är relevant.Signaturen har i sin allra närmaste bekantskapskrets en personsom använt kalkylprogram för att räkna ut vilken bil familjenskulle köpa. Några veckor efter köpet kunde han (föga förvånandeen finansanalytiker) meddela att bilen rullade nöjaktigt men atthan hellre, nu när han verkligen tänkte efter, skulle velat haen blå. Hur fasen han nu skulle ha kunnat räkna på det.En annan bekant – en verkställande direktör i tjänsteindustrin -fick för bara några veckor sedan en föredragning av sinförsäljningschef som stolt meddelade att säljarnas aktiviteternu följdes upp in i minsta detalj: antal kundbesök, antalutskick till presumtiva affärspartners, antal telefonsamtal -faktiskt allting som gick att klämma in i uppföljningssystemet.Försäljningschefen hade nu planerat att gå vidare med att sättalönerna efter prestation, vilket bland annat skulle leda till enrejäl lönesänkning för firmans mest rutinerade försäljare ochkraftiga höjningar för några mindre erfarna personer. Det ärmånne onödigt att påpeka att en sådan manöver hade lett till attseniorsäljaren i fråga hoppat av, vilket efter ett par sömnlösanätter för VD och försäljningschef skulle ha sänkt bolagetsomsättning med så där en tjugo procent.

För det andra. Allt som är viktigt går inte att räkna på. Valörhar i tidigare krönikor diskuterat aktiemarknadens värderingarav IT- och andra tillväxtföretag. Får du egentligen in någon avförklaringen till de orimliga värderingarna i en kalkylmodell?Nä, just det. För hur mäter man till exempel aktiemarknadensförtroende eller IT-investerarnas stollighet? Visst kan man medhjälp av en kalkyl förklara – med åtta decimaler, om så önskas -hur huvudlösa aktiemarknadens förväntningar ter sig. Men du kaninte ha ditt resultat till så mycket. H&M var en riktigt,riktigt dyr aktie även för tjugo år sedan. Om man säger så.För det tredje. Beräkningarna tar tid. Hur många timmar slösasinte bort årligen på kalkyler som ser bra ut ipresentationsmaterialet? Hur många timmar slösas inte på attfylla i siffror inför företagsrapporter som inte säger ett jotaom hur verksamheten egentligen går? Hur många timmar kastassedan inte bort på försök till tolkningar av sådana siffror närrapporten väl publicerats? Ja, jösses. Bingolotto förcivilekonomer. Kalkyler, beräkningar och statistikredovisningar skaanvändas med förnuft! Annars riskerar vi att den ekonomiska kalkylen tarplats i historiearkivet invid blodiglar, avlatsbrev,hälsotalismaner och små, mystiska djungeltamburiner.Så med andra ord: Nästa gång någon frågar dig om du räknat pådet där, varför inte svara jovisst, men jag har slagit mig lösoch tänkt litet också.

BILDTEXT: Personalen på kundtjänst och försäljningschefen upplever iblandsamma sak på olika sätt.