Regeringen måste spara 20 miljarder

Det går att få både lägre räntor och starkare krona, trots ett nej i folkomröstningen. Det enda som krävs är politiskt mod - och besparingar på 20 miljarder kronor.

På måndag släpper regeringen höstbudgeten. Då har regeringen, med finansminister Bosse Ringholm i spetsen för den ekonomiska politiken, chansen att minimera skadorna av misslyckandet i folkomröstningen. Vad marknaden efterfrågar är en budget som tar hänsyn till verkligheten.

Att döma av det som hittills läckt ut från budgeten ser det klent ut på den fronten. Mycket talar för att regeringen tar till redovisningsfiffel för att klara utgiftstaket i år, precis som den har gjort tidigare.

Men det är ändå en tidsfråga innan regeringen måste ta i med hårdhandskarna. De närmaste åren, 2004 och 2005, kommer utgiftstaket att överskridas om ingenting görs. Att fiffla med periodiseringar och annat kommer inte längre att fungera.

8 miljarder fattas
Enligt ekonomistyrningsverket (ESV) kommer utgiftstaket att överskridas med 8 miljarder under 2004. Med andra ord fattas 8 miljarder i besparingar om statsminister Göran Persson vill leva upp till ryktet som en kamrer att lita på.

Men inte ens det räcker. För att få ett grundmurat förtroende på de finansiella marknaderna krävs dessutom, enligt ESV, en buffert i budgeten på omkring 1,5 procent av de totala statliga utgifterna. Det skulle innebära en besparing i statsbudgeten på omkring 12 miljarder, utöver det som krävs för att klara utgiftstaket.

Skulle regeringen välja att strunta i utgiftstaket skapar det nya problem. Marknaden kommer att ifrågasätta Perssons vilja att begränsa statsutgifterna och hans beslutsamhet att hålla vänstern och miljöpartiet på behörigt avstånd från den centrala politiken. Priset blir högt: Kronan tappar i värde och räntorna stiger.

Regeringen borde i stället välja en offensiv strategi. Det betyder att den redan nu borde ta ett ordentligt tag i de offentliga utgifterna. Belöningen skulle bli såväl lägre räntor som en starkare krona, något som sänker kostnaderna för såväl statens lån som hushållens utlandssemestrar.

Om regeringen visar att den vågar ta i med hårdhandskarna när det gäller statsbudgeten finns det egentligen inga skäl kvar till att Sverige ska dras med en okynnesränta. Framför allt sedan det visat sig att Tyskland och Frankrike har betydligt svårare att genomföra de reformer som Sverige genomförde under 1990-talet, bland annat när det gäller pensionssystemet.

En starkare krona
Stabila statsfinanser betyder dessutom att den svenska kronan värderas till mer rimliga nivåer. Givet de i utgångsläget stora överskotten i utrikeshandeln så talar det mesta för att den svenska kronan i så fall får en ordentlig revansch under det närmaste halvåret. Det är något som de flesta ekonomiska bedömare har med i sina kalkyler.

Med en starkare krona i ryggen är det dessutom lättare för riksbanken att sänka räntan.
Med nuvarande regeringsunderlag är det en fråga om politiskt mod. En möjlighet som Persson har är att driva igenom planen till våren. Då med aktivt – eller tyst – stöd från de borgerliga partierna.Överst på Perssons lista

Affärsvärldens rekommendationer till Göran Persson.

– Spara ytterligare 20 miljarder.
– Byt ut v och mp som samarbetspartners.
– Ta tag i sjukskrivningsproblemen.
– Sänk de skadligaste skatterna.
– Acceptera större löneskillnader.
– Tillåt arbetskraftsinvandring.
– Rensa i regelverken för företagare.
– Tillåt mer konkurrens i tjänstesektorn.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.