Rekrytera nu

När statliga Casino Cosmopol slår upp portarna på Kungsgatan i Stockholm i början av nästa år kommer nyfikna och spelsugna att mötas i foajén av personal som har rekryterats

av Proffice. Bemanningsföretaget vann år 2000 upphandlingen av rekrytering för Svenska Spels räkning i Malmö, Sundsvall och Stockholm.

Det faktum att ett bemanningsföretag tar hand om statens rekrytering är ett tecken i tiden. Rekrytering har gått från att i början av 1990-talet ha varit förbehållen högprofilanställningar till att numera omfatta även massrekryterare som bemanningsföretag.

Bemanningsföretagen har till och med blivit något av arbetsförmedlingens högra hand efter monopolets fall 1992. Sedan dess har bemanningsbranschen vuxit med 60 procent per år.

Känsliga företag

Expansionsutrymmet finns – andelen tillfälligt anställda är lågt i Sverige jämfört med andra länder. I USA och flera europeiska länder sysselsätter bemanningsbranschen över 2 procent av den totala arbetskraften medan andelen inte ens är en procent här.

Fram till år 2000 var branschens största problem att hitta tillräckligt kvalificerad personal.

Men förra året visade det sig tydligt hur konjunkturkänsliga bemanningsföretagen är. Den spruckna IT-bubblan och Ericssons problem fick även det övriga näringslivet att bli försiktiga med att köpa tjänster. Särskilt de bemanningsföretag som var viktade mot kontor och industri led. Med långa kontrakt, fler entreprenader och bemanning av högre tjänster sitter visserligen branschen säkrare än tidigare, men den största delen av verksamheten består trots allt fortfarande i att förse näringslivet med arbetskraft efter behov.

Optimismen har återvänt

Även om hösten 2001, inklusive den förstämning som terrorattacken i USA förde med sig, var en svart höst för bemanningsbranschen, är det fel att tala om en kris. Både Adecco och Manpower redovisar i sina koncernbokslut stora intäktsfall under förra årets sista kvartal, men ett positivt resultat för helåret. Proffice, som har drabbats hårt av nedgången i industrin, klarade slutet av året bra, främst till följd av god tillväxt i Norge.

Nu talar dessutom allt fler ekonomiska bedömare om en vändning i konjunkturen. Läget i USA har ljusnat rejält på bara några månader, vilket har bidragit till att optimismen har återvänt till stora delar av det svenska näringslivet. Men i bemanningsbranschen törs företagen ännu inte riktigt tro på bättre tider utan planerar fortsatta nedskärningar. Det kan visa sig vara ett misstag – det kommer att bli allt svårare att få tag på folk ju längre in på det nya året vi kommer.

Och hur är det egentligen med den omtalade svenska lågkonjunkturen? Sett till tidningsrubriker och en del konjunkturbedömare gick svensk ekonomi under fjolåret igenom sin svåraste period sedan krisen i början av 1990-talet. Vissa vidhåller dessutom att det här ska bli ännu ett kärvt år. Tro dem inte! För mycket gick betydligt bättre än väntat under fjolåret, inte minst när det gäller arbetsmarknaden.

Visst finns det branscher som haft det kärvt under 2001. Dit hör exempelvis telekom- och IT-sektorn och delar av verkstadsindustrin. Även mediebranschen hade problem; något som troligen var en starkt bidragande orsak till alla de svarta rubriker i tidningar och etermedia som kom att prägla 2001.

Också bemanningsbranschen fick delvis epitet krisbransch. Inte i första hand för att den som helhet gick så dåligt utan mer för att många för första gången på närmare tio år fick känna på nackdelen av att vara ”sysselsättningens gummiband” – nämligen att gummibandet slackar i bland.

Fler anställda

Men när fjolåret summeras visar det sig att den totala sysselsättningen faktiskt steg med drygt 80 000 personer, eller 1,9 procent, den tredje största sysselsättningsökningen under de senaste 25 åren. Låt vara att en del av sysselsättningsökningen gjordes med lånta fjädrar i form av ökade sjukskrivningar. Något som givetvis är samhällsekonomiskt förkastligt men ur ett rekryterings- eller bemanningsföretags perspektiv snarast borde kunna läggas på pluskontot eftersom det medför att efterfrågan ökar på deras typ av tjänster.

Ett annat utmärkande drag för arbetsmarknaden 2001 var att allt fler blev fast anställda. Den tidigare så snabba ökningen av tillfälligt anställda saktade av och sjönk till och med mot slutet av året. Ett skäl var säkerligen att folk föredrog den fasta anställningens relativa trygghet när krisrapporterna började dugga allt tätare. Ett annat att det i första hand är de tillfälligt anställda som får stryka på foten när det kärvar.

Nu börjar det dock alltmer se ut som att konjunkturen ska vända uppåt. Läget i USA har stabiliserats och drar därmed upp det ekonomiska förtroendet även i omvärlden. Och det behöver väl knappast nämnas att svensk industri står väl rustad för en uppgång, inte minst på grund av den svaga kronan.

Risk för huggsexa

Det börjar också komma tecken på att den svenska arbetsmarknaden tagit ny fart redan under början av 2002. I förra veckan kom statistik som visade att antalet nyanmälda platser i januari visade den näst högsta ökningstakten på tio år. Den ”välbehövliga andhämtningspausen” på arbetsmarknaden som AMS-chefen, Anders L Johansson i höstas kallade konjunkturavmattning, ser därmed ut att gå om intet. Med en arbetslöshet i utgångsläget på runt 4 procent är hans oro för att en snabb ekonomisk tillväxt snabbt ska tömma arbetskraftsreserverna befogad. För om obalanser på arbetsmarknaden hjälpligt kunde döljas när konjunkturen var svag så lär de återkomma med förnyad kraft inom en snar framtid. Och då talar vi om månader och inte om år. Så snart kommer det kanske återigen att råda huggsexa om allt färre anställningsbara. Den som har is i magen och vågar vara ute i tid med nyanställningar har troligen en hel del att vinna.

En ytterligare faktor att ta i beaktande, i alla fall när det gäller tillfällig personalförsörjning, är de många sjukskrivningarna. Troligen kommer de inte att minska i ett bättre ekonomiskt klimat. Sjukskrivningarna ökar under högkonjunktur. Att den ekonomiska avmattningen skulle bota folkhälsan var förresten statsminister Göran Perssons föga imponerande hållning i denna viktiga fråga. Och visst har sjukskrivningar och konjunktur ett mycket starkt samband. Hur orsakssambandet i realiteten ser ut är tyvärr inte klarlagt.

Branschen gör fel

Nu är det inte så att alla branscher kommer att tälja guld i konjunkturuppgången. Telekomsektorn väntas få ännu ett kärvt år och frågan är vilket rekryteringsbehov som finns i stora delar av konsultbranschen efter fjolårets skrala utveckling. Det är också främst inom dessa sektorer som varslen stigit och fortsätter att ligga på en relativt hög nivå även under inledningen av 2002.

De svenska bemanningsföretagen tycks däremot inte tro på någon vidare ljusning för branschen, i alla fall inte enligt Konjunkturinstitutets enkätundersökning (Konjunkturbarometern). Det under sommaren och hösten så branta fallet i orderingången väntas i bästa fall stabiliseras i början av 2002. Företagen fortsätter också med personalnedskärningar i stor skala. Lite annorlunda tongångar mot fjolårets eftergift till facken med garantilöner på 90 procent.

Nu är bemanningsföretagen själva inte bäst på att bedöma läget i den egna branschen. Flertalet missade grovt nedgången i fjol. Därför bör de heller inte betraktas som sanningssägare när det gäller vändningen uppåt. Affärsvärlden frågar sig helt enkelt om inte delar av branschen gör fel om de går vidare med att sparka personal. Risken är att deras hårt tillkämpade renommé som ansvarsfulla och därmed attraktiva arbetsgivare minskar i takt med nedskärningarna. Det här kan visa sig svårt att återskapa om det väl en gång gått förlorat, och andra arbetsgivare står på kö för att anställa attraktiv personal.

Mot detta ska givetvis ställas faran för nya konjunkturbakslag. USA, där den ekonomiska nedgången har varit betydligt värre och där arbetslösheten stigit från rekordlåga 3,9 procent i oktober 2000 till 5,6 procent i januari, får bistå med ytterligare ett tecken i tiden: För 16 månader sedan började bemanningsföretagen i USA att skära ner på antalet anställda och detta har fortsatt i snabb takt. Men enligt siffrorna för januari 2002 tycks bantningsprocessen i det närmaste ha avstannat, trots att de flesta räknar med fortsatt stigande total arbetslöshet. Det visar, om inget annat, i alla fall att eländet har ett slut.