Rik – och jagad

Amerikanska stämningar mot börsbolag, personer i ledningar, styrelser och storägare har blivit allt vanligare ju mer börsen har fallit de senaste åren. Men medan det snarare är regel än undantag att agera juridiskt i USA är det få bolag som fått arga aktieägare på halsen i Sverige.

Under nästa år väntas två nya lagar införas som kan ändra på detta. Dels får förvaltare och mäklare ett ökat ansvar för sin rådgivning, dels blir det möjligt att väcka grupptalan där flera parter kan göra gemensam sak juridiskt. Men att kräva ersättning för dåliga aktieaffärer är svårt, framför allt på grund av det komplexa bevisläget.

– Bara det faktum att aktier går ner i värde är inte i sig skadeståndsgrundande. Det måste finnas en vårdslöshet också och då krävs det ett uppsåt, t.ex. att man kommunicerar något man vet inte är korrekt, säger Lars Milberg jurist på Aktiespararna.

Enligt boken Sagan om Adcore tjänade ett 20-tal personer med insiderställning i bolaget 1,3 miljarder kronor på försäljningar av Adcore-aktier. Mest pengar gick till storägaren och styrelseordföranden Christer Jacobsson: 540 miljoner kronor.

Boken, som är en omfattande granskning av Adcores uppgång och fall av journalisten Karl Ågerup, gör gällande att ledningen på förhand var inställda på att sälja aktier i bolaget och gjorde sitt bästa för att hålla kursen uppe på en så hög nivå som möjligt.

– Vi kommer att sätta boken i händerna på våra advokater. De ska få göra en bedömning utifrån den om det finns någon möjlighet att utkräva skadestånd eller annan återvinning från den gamla ledningen, säger Lars Ohlsson på analysföretaget Stockwords och en av initiativtagarna till Adcoreboken.

Lars Ohlsson står bakom ett upprop som hittills samlat 2 200 Adcore-ägare som ska undersöka möjligheten att få ersättning. Samtidigt jagas Adcore av en annan grupp aktieägare, nämligen de 800 småägare som aldrig accepterade Information Highways köp av Connecta våren 2000. Det sammanslagna bolaget blev därefter Adcore. Baserat på dåvarande aktiekurs var budet på Connecta värt hela 7,3 miljarder kronor. Sedan dess har aktiekursen rasat kraftigt och Adcore har försökt att dra sig ur den tvångsinlösen av minoritetens aktier som enligt reglerna ska göras kontant.

Den skiljenämnd som utrett tvångsinlösenfrågan beslutade nyligen att Adcore ska ersätta minoriteten med 253 kronor per aktie, eller totalt drygt 50 miljoner kronor. Det är tio gånger mer än vad Adcore erbjöd sig att betala till minoriteten i början på året.

Adcore lyckades lösa in hälften av de 200 000 oinlösta aktierna under våren genom ett erbjudande till minoriteten på 25 kronor per aktie. Adcore (i dag fastighetsbolaget Klövern) och det i somras avknoppade konsultbolaget Connecta kan få betala ytterligare 25 miljoner kronor för de kvarvarande aktierna i det gamla Connecta.

– Det finns en möjlighet att vi överklagar. Det är många frågetecken i domen som jag tycker att man borde reda ut, säger Ole Oftedahl, vd på Klövern och tidigare vd på Adcore.

Att skiljedomar överklagas är mycket ovanligt. Att de därefter rivs upp är ännu mer ovanligt. Blir det ändå ett överklagande ska det vara inlämnat till tingsrätten senast i mitten på december. Styrelsen i Klövern ska diskutera frågan på ett styrelsemöte den här veckan. Småägarna i gamla Connecta kan därmed få vänta ytterligare på sina pengar.