Riksbanken enig om räntesänkning

Riksbankens direktionsledamöter var eniga i beslutet att sänka reporäntan med 50 punkter till 4,25 procent, vid den samordnade aktionen med flera andra centralbanker den 8 oktober. Det framgår av protokollet från mötet som publicerades på onsdagen.

Ledamöterna bedömde att en sänkning av reporäntan i dagsläget skulle mildra konsekvenser av den finansiella krisen på den reala ekonomin.

“Även om utvecklingen i Sverige till viss del skiljer sig från den i andra länder, är en sänkning motiverad även här. Att sänkningen samordnas med andra centralbanker stärker förtroendet och ökar möjligheterna att den får positiva effekter”, står det i protokollet.

Direktionen gör bedömningen, mot bakgrund av de senaste veckornas förvärrade finansiella kris och den statistik som inkommit, att inflationstrycket kommer att bli lägre. Effekterna på den reala ekonomin går via flera kanaler. Dyrare och mer restriktiva finansieringsmöjligheter för företag och hushåll dämpar konsumtion och investeringar.

“Ökad osäkerhet om den framtida utvecklingen tillsammans med förmögenhetseffekter gör att hushåll och företag blir mer återhållsamma. Det är sannolikt att prognoserna för såväl inflation som BNP kommer att revideras ned”, står det i protokollet.

Riksbanken bedömde att det statistikutfall som inkommit för augusti, detaljhandel, industriproduktion och orderingång, utvecklats ungefär i linje med bankens bedömning i september. Inköpschefsindex och konjunkturbarometern har dock sjunkit snabbt, och det finns tydliga tecken på en försvagning på arbetsmarknaden.

Riksbanken konstaterade vidare att det skett en betydande åtstramning utöver penningpolitiken de senaste veckorna.

“Interbankräntorna har stigit med cirka 30 punkter utöver reporäntan sedan mötet i september samtidigt som de penningpolitiska förväntningarna har sjunkit. Den korta basis-spreaden (3-månader) har fördubblats sedan mötet i september. Det har också kommit vissa tecken på kreditåtstramning i de svenska bankerna”, framgår det av protokollet.

Samtidigt har inflationsutsikterna dämpats sedan i september. En svagare konjunktur och lägre priser på olja och andra råvaror bedöms ha en dämpande effekt på inflationen framöver, även om försvagningen av kronan har en viss motverkande effekt.

Riksbanken konstaterade vidare att Konjunkturinstitutets mätningar visar att hushållens inflationsförväntningar har sjunkit markant sedan i juli, men Prosperas mätning visade att inflationsförväntningarna låg kvar på ungefär samma nivå som i juni.

Riksbanken bedömde vidare att den globala finanskrisen kommer att fördjupa även den internationella konjunkturnedgången, med sjunkande inflationstryck som följd.

Mattias Persson, chef för avdelningen för finansiell stabilitet, inledde mötet med en redogörelse om utvecklingen på de finansiella marknaderna den senaste tiden, och han sammanfattade sin redogörelse med att säga att “oron på de finansiella marknaderna både i Sverige och globalt (har) förvärrats den allra senaste tiden”.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från AMF
Annons från Envar Holding AB