Riksbanken sänker vid nästa möte

Att Riksbanken inte sänkte räntan var väntat och något som i stort sett alla ekonomiska bedömare hade räknat med.

Men skälen till att inte sänka räntan väcker frågor och ökar förvirringen om vad riksbanken egentligen håller på med för närvarande.

Att inte sänka räntan trots att man räknar med fortsatt låg inflation de kommande åren väcker framför allt frågor om vilket mål riksbanken egentligen jobbar efter.

Enligt dagens inflationsrapport landar den underliggande inflationen (UND1X*) så lågt som 1,7 på två års sikt. Det borde ha föranlett en räntesänkning om riksbanken följt sina tidigare beslutsregler om att sänka om inflationen ligger under två procent på den sikten.

Tillfälligt målbyte?
Ändå väljer riksbanksdirektionen att avvakta. Något som föranleder en del kritik.

Istället tycks det som att man för tillfället har bytt mål och tittar på UND1X exklusive energipriser eftersom den landar på exakt de två procenten.

Detta hattande med olika inflationsmål ökar i sin tur osäkerheten om riksbankens agerande och riskerar på sikt att underminera förtroendet.

Ett enkelt sätt att hantera problemet hade varit att räkna fram en inflationsbana (mätt som UND1X) som landade på två procent på två års sikt. För inflationsbedömningar på den här sikten är knappast någon exakt vetenskap utan snarare en bedömningsfråga så det hade i praktiken varit en enkel sak att göra.

Och knappast mer ohederligt än att man låter bli att sänka räntan sett till den inflationsutveckling som presenteras.

Riksbankens före detta inflationsanalytiker, Olle Holmgren, numera på SEB, delar delvis denna kritik och är lite förvånad över riksbankens agerande.

Flera skäl till sänkning
– Om Riksbanken trodde på det man presenterade i inflationsrapporten så borde man ha sänkt räntan, särskilt som inflationsprognosen på två års sikt ligger så lågt som 1,7 procent. Det hade varit naturligt sett till hur man har agerat tidigare, säger Olle Holmgren.

Men det finns även andra skäl till att riksbanken borde ha sänkt räntan.

För även om riksbanken tycker sig se en vändning i den svenska ekonomin så finns det mycket få bevis för att något sådant omslag verkligen har skett.

Att den amerikanska och de asiatiska ekonomierna växer har ännu inte gett några större utslag i den svenska konjunkturstatistiken. Tvärtom ser det kärvt ut i såväl industrin som byggsektorn och arbetslösheten stiger i snabb takt.

Trots detta är det hushållens konsumtion som fortsätter att dra svensk ekonomi. De kunde verkligen ha behövt den stimulans som en räntesänkning skulle ge. En räntesänkning skulle också innebära lättnader för ett pressat näringslivet och för den allt starkare kronan.

Undertecknad tror därför att riksbanken kommer att sänka räntan vid nästa penningpolitiska möte den 4-5 december.

* UND1X = Konsumentprisindex exklusive effekter av räntor och förändringar i indirekta skatter och avgifter.