”Riksbanken vill skrämma facket”

Det säger analytiker som Nyhetsbyrån Direkt talat med.

Räntebanan som Riksbanken beslutade om i sin penningpolitiska rapport i början av juli innebär två höjningar innan årsskiftet.

– Det har funnits lite diskussion på marknaden om att Riksbankens räntebana var för att skrämma löntagarorganisationer, sade Sven-Arne Svensson, chefekonom på Erik Penser Fondkommission, vid en pressträff i samband med tisdagens konjunkturprognos.

Han “räknar inte med att de river upp” och hänvisar, bland annat, till uttalande från IF Metall.

Förbundsordföranden Stefan Löfven sade, i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt under politikerveckan i Almedalen, en knapp vecka efter räntebanans publicering att den höga inflationen är “väldigt oroväckande” och att IF Metall måste väga in sitt ansvar för att hålla den nere.

– Det beslutet ska vi fatta i september, vi är inte riktigt klara med den analysen, men i den analysen måste ingå uppgiften för oss att bidra till att hålla nere inflationen. Det är en viktig uppgift för oss, sade han om det kommande beslutet om eventuell uppsägning av det sista avtalsåret.

Henrik Mitelman, chefanalytiker på SEB Merchant Banking, betonar att “för Riksbankens vidkommande så är det inflationsförväntningar som är av största betydelse just nu”.

Han har dock inte själv tidigare stött på resonemanget att räntebanan skulle vara ett sätt att hålla lönekraven i schack.

– Jag tror däremot att Riksbanken gärna adresserar riskerna att löntagarorganisationerna skulle välja att faktiskt omförhandla sina avtal på grund av hög inflation, säger Henrik Mitelman.

Risken är helt enkelt att “lite för hög inflation i dag” skulle få bestående effekter, genom kompensationskrav från arbetstagarna.

– Utifrån ett Riksbanksperspektiv skulle det vara en mardröm om löntagarorganisationerna skulle gå en sådan väg. Jag tror säkert att en del av Riksbanken är oroad för att löntagarna skulle gå en sådan väg, fortsätter Henrik Mitelman.

Han syftar på de av Riksbankschefen Stefan Ingves anförda hökarna.

– Det kan vara en delförklaring till att de skulle presentera en sådan räntebana, säger Henrik Mitelman.

På Swedbank konstaterar Knut Hallberg att andrahandseffekter kan spilla över i löneökningar, att enhetsarbetskostnader är ett av de viktigaste inflationsmåtten, och att det är något som Riksbanken “absolut är medvetna om”. Men Knut Hallberg tror absolut inte att huvudsyftet bakom räntebanan var att påverka löntagarorganisationerna:

– Så pass taktiska tror jag inte att de avser vara. De försöker inte påverka arbetsmarknadens parter genom att höja reporäntebanan, säger Knut Hallberg.

Spekulationer i den riktningen är dock inget som förvånar honom. Det går “inte att inte att sticka under stol att det finns med som en parameter”, säger han om löneavtalen.

Finansminister Anders Borg lämnade på torsdagen lugnande besked om riskerna för att inflationstakten kommer att pressa upp löneutvecklingen.

– Jag har faktiskt stort förtroende för svensk fackföreningsrörelse… Jag är övertygad om att fackförbund och arbetsgivare kommer att agera ansvarsfullt, sade Anders Borg.

nullnullnullnull