Risk för elkollaps

Risken är nämligen akut för att elen inte ska räcka till i Sverige om det blir en långvarig köldknäpp. Då kommer elbolagen att tvingas koppla bort områden och stadsdelar.

– Det är frågan om vi klarar en längre period med riktigt kallt väder, säger Curt Lindqvist, stabschef på Sydkraft.

Förklaringen är den torra sommaren och hösten som gör att Sverige just nu bara producerar två tredjedelar av den vattenkraft som genererades i fjol. En mängd kraftverk har också lagts ner under senare år, bland dem Barsebäck 1. Samtidigt ökar förbrukningen med en procent om året.

Baskraften räcker, inte minst tack vare import från Danmark. Det som saknas är tillräcklig reserveffekt om det blir kallare än vanligt, som vintern 1987 då det var 15-20 grader kallt i en stor del av Norden under flera veckor. Då vill det till att alla kraftverk går som klockor och att alla överförings-ledningar fungerar perfekt. Reserver, som import och avstängningar hos storförbrukare i industrin, måste också utnyttjas fullt ut.

Kopplar bort kunder
Men inte ens det lär räcka om ett sådant läge uppstår i vinter, utan elbolagen blir tvingade att koppla bort kunder för att inte hela nätet ska bryta ihop. Statliga Svenska Kraftnät kommer då att utnyttja ellagen och beordra nätföretagen att stänga av hela områden växelvis, så kallad roterande bortkoppling.

Hur går det till? Och vad kommer att hända? Ingen vet. Något liknande har inte hänt, utom i Kalifornien.

– Det finns en utförlig planering men det är ju ingenting som man kan berätta om. Det finns individer som inte bör få känna till var någonstans larmen kommer att sluta fungera, säger Lars Ranäng, före detta vd för Göteborg Energi.

Klart är dock, enligt en studie som ÅF Energikonsult gjort åt näringsdepartementet, att bortkopplingen ska ske i steg om 500 megawatt. Totalt kommer 150 000 personer att drabbas. Strömmen kommer att vara borta i två timmar per område. Den samhällsekonomiska kostnaden för driftsavbrott, frysskador med mera beräknas enligt Sydkraft till 50 miljoner kronor per bortkoppling.

En viss vägledning kan fås från vintern 1983, då ett överföringsfel släckte hela Sverige under några timmar. Samhällskostnaden beräknas till en miljard. Men det avbrottet skedde den 27 december när näringslivet gick på lågvarv.

Om en månad
Om det blir akut elbrist nu i vinter lär det bli en måndagmorgon i januari eller februari. Kostnaderna lär hamna väsentligt högre än 1983. Företagen får förstås själva betala, eftersom strömavbrott nästan alltid faller under försäkringsbolagens force majeure-klausuler.

I vilka delar av landet blir det mörkt och kallt? Det vill ingen berätta.

– Det ger rätt lite att stänga av Norrland, där förbrukningen är låg. Vi kommer förstås heller inte att ta storstäderna i första hand, säger Mårten Norgren, informationschef på Svenska Kraftnät.

Drabbar landsbygden
Landsbygd och mindre och mellanstora städer i Sydsverige får ta stöten. Här finns både relativt hög förbrukning och liten produktion.
Bland de bolag som lär lida mest finns oberoende elhandelsbolag som inte säkrat priserna i sin råkraftsförsörjning. När vintern är slut kan flera av dem ha gått i konkurs.

Men det finns också vinnare på den nuvarande bristsituationen. Elproducenterna tjänar kopiöst, som Affärsvärlden tidigare rapporterat. Staten, som drar in över 20 miljarder om året i energiskatter, är vinnare.