Riskfyllt med ”mjuka” råvaror

I måndags tog jordbruksminister Eskil Erlandsson första spadtaget vid bygget av en etanolproduktionsanläggning utanför Norrköping. Projektet drivs av Lantmännen och kommer att kosta en miljard kronor. Det är ett av många tecken på hur aktuellt det är med biobränslen just nu, i Sverige och över hela världen. En annan sådan indikation var George Bushs tal om tillståndet i nationen i januari där han tillkännagav en storsatsning på etanolbränslen.

– Dagen efter det talet nådde majspriset en toppnotering, säger Bengt Jonsson, agronom på Jordbruksverkets avdelning för marknadsanalys.

Majs är en av de grödor som används mest i biobränsleproduktion även om man i till exempel Brasilien i första hand utnyttjar sockerrör. I Europa, där många fler fordon går på diesel, är det vanligare med biodiesel som till stor del framställs av sojabönor. Priserna har stigit snabbt de senaste åren, och det har lockat fonder och andra finansiella placerare till sektorn.

Specialiserade mäklarhus med inriktning på varor som kaffe och fläskkött (“pork bellies”) har funnits sedan början av 1990-talet. Men det nya är att flera stora investmentbanker nu också etablerat tradingavdelningar med fokus på jordbruksråvaror, som också benämns “soft commodities” eller mjuka råvaror.

Strategin bygger – som mycket annat på finansmarknaden – på insikten eller tron att utvecklingen i Kina och Indien ritar om den ekonomiska världskartan. Resonemanget lyder så här: Kina behöver inte bara metaller. Landet behöver också spannmål för att tillhandahålla foder åt alla de slaktdjur som går åt när kineserna tar till sig en mer västerländsk diet.

Frågan är då om det är vettigt för vanliga placerare att gå in i marknaden, till exempel via fonder som investerar i jordbruksmark eller direkt på råvarubörserna. En betydande skepsis är på sin plats. Likviditeten är sämre än på olje- och metallbörserna. Det kan göra det svårt att dra sig ur investeringen om man så skulle önska. Dessutom finns en avgörande skillnad mot placeringar i industriella råvaror: de mjuka råvarorna är ju förnybara.

Visserligen finns en strukturellt ökad efterfrågan på biobränslen. I fjol gick, för första gången, mer amerikansk majs åt till etanolproduktion än som exporterades. Det håller uppe priserna. En annan faktor är fraktkostnaderna. 20 procent av kostnaden för ett parti transoceaniskt spannmål utgörs av frakten. De torrlastfartyg som används är samma tonnage som går åt till kol- och malmtransporter. Sjöfartskonjunkturen lär alltså bidra till att hålla uppe priserna.

Men det byggs fartyg för fullt på världens varv just nu. På lite sikt talar även andra argument för att jordbrukspriserna kommer att gå ned. Utbudet kan nämligen ganska lätt ökas. I Brasilien ligger enorma arealer för fäfot och kan snabbt tas i anspråk för sockerrörsproduktion. När det gäller etanol och biodiesel är marknaden också beroende av statliga subventioner. Dessa styrs av politiska beslut, som lätt kan ändras. Det kan exempelvis ske om man börjar göra livscykelanalyser av etanolets miljöeffekter (det går ju åt mycket bränsle för att skörda, transportera och raffinera råvaran).

Och det är faktiskt så att prisrallyt under 2006-2007 till största delen beror på urgamla säsongsmönster.

– Skälet till att prisuppgången blivit så kraftig är att vi har haft stora skördebakslag under 2006, säger Bengt Jonsson på Jordbruksverket.

– Torkan i Australien har gjort att skörden blivit hälften av den normala och Indien, som är en stor producent, har fått importera vete. Brasilien har också haft små skördar och ersatte i fjol Egypten som världens största importör. Här i Europa har Ryssland och Ukraina fått mycket mindre skördar än normalt.

För 2007 ser skördarna, så här långt, ut att bli bra på de flesta håll i världen. Det bådar inte gott för jordbruksråvarorna.

_____________________________________________

Sugen på att Handla fläskoptioner?

I dag finns, såvitt Affärsvärlden kan se, inga fonder på den svenska marknaden som placerar i “mjuka” råvaror. För den som ändå vill gå in på den marknaden finns råvaruhandlare på storbankerna. På Handelsbanken finns till exempel gänget som tidigare kallade sig Svenska metallbörsen. Det krävs dock ganska stora belopp för privatpersoner att direktinvestera i mjuka råvaruoptioner, kontrakten ligger i dag på runt 30 000 dollar per styck.