Rycker ut på export

Vem har sagt att det ska vara lätt att knäcka monopol? Monopolutmanaren Jan Stenbeck gjorde det i tele- och tv-branschen och han fick hålla på i 15 år innan han lyckades.

Sjukvårdsutmanarna har inte hållit på lika länge, men har visat sig ha en svårare nöt att knäcka. Här är Capio ett av de bolag som bryter ny mark och som får saker att hända. I år omsätter bolaget 7,5 miljarder kronor.

Det är faktiskt synd att det inte är mer. Bolaget bedriver nämligen sjukvård cirka 10 procent effektivare än det offentliga. Det hävdar i alla fall undersökningsföretaget Vasco Advisers som jämfört Capio-drivna S:t Görans sjukhus med svenska konkurrerande sjukhus.

Capio går i alla utmanarfrågor en delikat balansgång. Bolaget inte bara konkurrerar med landstingen. Dessa är också bolagets viktigaste uppdragsgivare. Capio samverkar alltså med den offentliga vården. Bolagets roll skiljer sig därmed på ett markant sätt från tv- och tele-exemplen här ovan. När Stenbecks Tele2 var (och är) invecklat i ideliga rättsliga processer med ärkefienden Telia har Capio inte alls råd att agera på samma sätt. Bolagets roll blir i stället att stå för en mjuk konkurrensutsättning av vården.

Det gäller med andra ord att spela korten rätt. Politiskt sett är det inte rumsrent med privat vård i Sverige. Det har för sin del statsminister Göran Persson gjort klart under valrörelsen.

De borgerliga partierna kritiserade socialdemokraterna för att ha etablerat gräddfiler i vårdköerna. Statsministern svarade:

– Jag vill inte ha akutsjukhus på börsen. Det är farligt. När plånboken styr sitter människorna trångt.

Det politiska skiftet i Stockholm riskerar att bromsa Capios expansion i Sverige. Men problemen ska inte överdrivas. Tjänstemännen i landstingen arbetar långsiktigt och de avtal som finns gäller fortfarande. Capio har sedan tidigare egna kliniker och sjukhus och är också med och bygger ett nytt sjukhus i Bromma.

Socialdemokraternas valframgångar hindrar inte heller Capio från att växa vidare i Europa. Därför är den svenska privatvårds-avoga politiken inte ett stort hot på lång sikt. Den politiska situationen är densamma för alla företag som slåss om att få vara med och dela på vårdkakan. Politik är en del av spelreglerna. Den kanske kan bromsa utvecklingen men den kan inte stoppa den.

Privatiseringen har bara börjat

Privatiseringen av vården har ändå bara börjat. Det gäller inte minst i Sverige. Endast 10 procent av den svenska vården är privatiserad. Vårdhem, äldreboende och akutsjukhus är bara några exempel på olika kategorier av kliniker som går att finna som privata alternativ i Sverige.

För tio år sedan fanns det knappt privat vård att få i Sverige över huvudtaget.

I Europa varierar motsvarande siffror. I Frankrike drivs vartannat sjukhus i privat regi och upp till 30 procent av den vårdmarknaden är privat. I Tyskland är motsvarande siffra cirka 10 procent, det vill säga ungefär som i Sverige.

Marknaden för europeisk sjukvård är som var och en förstår en mångmiljardindustri. Tyskland är den överlägset största marknaden i Europa, följt av England och Frankrike. Den tyska marknaden är beroende på sin storlek den mest konkurrensutsatta med flest professionella företag. Både Tyskland och Storbritannien är satta under stort omvandlingstryck då vården privatiseras i snabb takt.

En lång rad aktörer ligger i startgroparna för att vara med och ta för sig av den här tillväxtmarknaden. För även om sjukvården i Europa är god och ofta skickligt utförd så är sjukvårdsmarknaden fortfarande splittrad och ekonomiskt sett omogen. Strukturaffärer är därför att vänta under en lång tid framöver.

Capios plan är att vara delaktig i det arbetet. Hittills har Capio gjort ett större förvärv utomlands. Det var när Community Hospitals Group i Storbritannien köptes förra året.

För Capio och andra européer är det bäst att ställa in sig på konkurrens från USA. Landet har den största, dyraste och kanske den mest utvecklade sjukvårdsmarknaden i världen. Sjukvården i USA svarar för en dubbelt så stor andel av BNP (14 procent) som i de europeiska länderna i genomsnitt. I Sverige är siffran cirka 8 procent. De tre stora amerikanska kedjor som syns i Europa är HCA, Tenet och UHS men konkurrensen kommer att hårdna ytterligare.

Capios målsättning i det här klimatet är att växa med 10 procent om året av egen kraft. Därtill ska bolaget köpa verksamheter så att omsättningen växer med ytterligare 10 procent. Målsättningarna sattes upp vid börsintroduktionen hösten 2000 och har infriats med råge. Förra året växte Capio med drygt 60 procent och året innan uppgick siffran till 48 procent.

Inbrytning i Frankrike

Nu är det av allt att döma dags att ändra på målen, att “höja ribban”. I morgon, torsdag, genomför Capio nämligen en så kallad kapitalmarknadsdag i syfte att servera några portioner tillrättalagd information för aktiemarknadens analytiker.

Det här tillfället kommer bolaget att utnyttja för att justera tillväxtmålen. Sannolikt kommer vd Per Båtelson att höja dem nu när han stärkts av de senaste årens framgångsrika förvärvsstrategi.

Samtidigt sänker han antagligen lönsamhetsmålen som bolaget ändå inte orkat upp till under senare tid.

Hur vågar han göra det?

Jo, antagligen för att han samtidigt kommer att meddela att köpet av den franska sjukhuskedjan Clininvest nu är i hamn. Endast detaljer återstår innan Capio kan signera ett avtal som tillför en omsättning på 1,2 miljarder kronor. Clininvests 16 sjukhus innebär att Capio gör en rejäl inbrytning på den franska marknaden. Kompletterande förvärv är att vänta där.

Capio har bundit upp säljarna av Clininvest, Suez-Industry, till slutet på oktober. Fram till dess har Capio ensamrätt på att granska företaget ingående. Enligt Per Båtelson har Clininvest sina plus och sina minus. Han har antytt att priset ska bli lågt på grund av den dåliga lönsamheten i kedjan.

Affären innebär att de tillväxtmål som Båtelson har lovat aktiemarknaden för i år redan är hemma. Den organiska tillväxten blir heller inget problem. Under det andra kvartalet växte Capio med 16 procent organiskt.

Så fort förvärvet i Frankrike är offentliggjort kommer Capio att försöka förföra aktiemarknaden med locktoner och prat om etableringar i norra Italien, Spanien och Tyskland. Det kan gå hem. Hittills har bolaget i stort levererat vad det lovat och förtroendet för bolagsledningen är starkt.

För att lyckas med konststycket att växa i Europa kommer Capio att tvingas renodla verksamheten. Den renodlingen kommer att leda till att företaget säljer ut hela eller delar av äldrevården. I stället kommer Capio att växa inom valda delar av verksamhetsområdena. Ögonvård är ett område som ska prioriteras.

Aggressivare strategi

Bolagets förvärvsstrategi får med den franska affären sägas ha blivit allt mer aggressiv. Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att säga att strategin blivit mer riskfylld, åtminstone i ett par avseenden: Bolagets skuldsättningsgrad ökar samtidigt som lönsamheten sjunker och dessutom kan det bli problem med kulturkrockar när två företag ska smältas samman till ett.

Målet för Capio är att etablera en internationell sjukvårdskoncern där erfarenheter ska kunna bytas över nationsgränserna. Häri ligger kanske den främsta medlet för att driva fram ökad konkurrens, billigare vård och jämförbarhet mellan olika vårdgivare.

Vilken är sannolikheten för att den nya strategin blir lyckosam? Den som väntar sig att den nya vårdkonstellationen ska bli en lönsam skapelse får tänka om. Capio bommar redan nu de egna lönsamhetsmålen oavsett om man räknar avkastning på eget kapital eller rörelsemarginal. Tvärtom räknar Affärsvärlden med att vd Båtelson tvingas sänka sina målsättningar för de närmaste åren. Tillväxt kommer att gå före lönsamhet.

Av Johan Johnzon