Rykte: Handelsbanken höjde räntan för interbankutlåning

Treasurycheferna på tre av storbankerna visade upp sura miner mot Handelsbanken förra veckan, enligt en av Affärsvärldens källor. Skälet ska ha varit ett bråk i det svenska betalningssystemet RIX där svenskarnas räkningar betalas.

Varje dag ska alla banker hamna på noll, så de banker som hamnat på plus brukar låna ut pengar till dem som hamnat på minus – till en mycket fördelaktig ränta. Fem minuter före clearing en dag förra veckan ändrade dock Handelsbanken oväntat villkoren för dem som ville låna av banken.

Detta resulterade, enligt vad Affärsvärlden erfar, i att Swedbank hotade med att dra in alla krediter som banken ställt till Handelsbanken Capital Markets, en annan del av Handelsbanken. Det satte press på Handelsbankens treasury, som sköter bankens RIX-handel, och banken ändrade snabbt tillbaka till de ursprungliga informella räntevillkoren.

Men Handelsbankens finansdirektör Ulf Riese hävdar att allt handlar om falska rykten.

– Det har varit rykten och ryktesspridningar som varit felaktiga som i sig är allvarligt. Bakgrunden till ryktesspridningen är att vi var tvungna att invänta vår niomånadersrapport innan vi kunde säga att vad vi har gjort med vår likviditetsberedskap i Riksbanken, säger Ulf Riese.

Det han menar är att Handelsbanken har minskat sina tillgodohavanden i Riksbanken och de pengar de andra aktörerna trodde att Handelsbanken fortfarande hade insatta inte längre fanns där.

Förra veckan drog Riksbanken tillbaka de sista 100 miljarderna av de 300 miljarder som funnits som nödpengar i systemet. Ulf Riese uppger att Handelsbanken aldrig utnyttjat nödpengarna men att det funnits andra banker som har haft behov av att bättra på sin likviditet.

– Det har varit en diskussion under lång tid att man inte ska använda clearingsystemet som en finansieringskälla. För oss är det inget problem då vi inte använt systemet för att finansiera oss, säger Ulf Riese.

Swedbank avstår från att kommentera förra veckans händelse.

nullnullnullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.