Rysk rysare

Ägare till ryska aktier har nu fått känna av riskfaktorn. Denhar hela tiden framhållits av fondförvaltare och andraförmedlare. Men sedan president Jeltsins tillfrisknande och denpolitiska faktorn avfördes, har känslan varit: det finns bara enriktning – uppåt, framåt! Nu har MT-index backat 40 procentsedan toppen. Köparna lyser med sin frånvaro; i Moskvasfinansiella värld talas det om hysteri – trots att fundamentaegentligen ser ganska bra ut i Ryssland.Inte har stämningenblivit bättre av att placerarnas hopp, reformgänget kringAnatolij Tjubajs, kraftigt decimerats genom en mystiskmutskandal, som kan vara ett led i kampen om vilken sortskapitalism Ryssland skall ha.

Tre reformmän har fått gå, bland dem privatiseringsministernMaxim Bojko.

Tjubajs själv lämnade in sin avskedsansökan i förra veckan, menden beviljades inte av presidenten.

Den kraftiga börsnedgången är världsmarknadsstyrd, en asiatisksmitta. Skräckscenariot är att den ryska valutan tvingas till ensnabb depreciering trots att fundamenta talar för att rubelninte är övervärderad.

Det var för att stävja den utvecklingen som den ryskacentralbanken i förra veckan höjde styrräntan från 21 till 28procent, och annonserade ett nytt och mera flexibeltväxelkursarrangemang från nyår. För att ytterligare lockakapital till obligationsmarknaden lyfts alla restriktioner förutlänningar på den ryska kapitalmarknaden från nyår. Vi försökerstimulera kapital att gå till obligationsmarknaden och förhindraatt det görs vinster på valutaspekulation, sadecentralbankchefen Sergeij Dubinin.

För Ryssland självt behöver åtstramningen inte betyda så mycket,eftersom höga räntor inte påverkar realekonomin lika negativtsom i mera normala länder. Företagen drabbas knappast, eftersomde inte har några lån (det var för dyrt att låna redan innandetta inträffade). Effekten för privatpersoner blir snarastpositiv, eftersom de har sina besparingar på banken, där de nufår högre avkastning. Däremot drabbas staten när det blir dyrareatt låna.

Den efterlängtade vändningen i tillväxten kommer i år – oavsetthöstdramatiken. BNP-tillväxten blir kanske 0,5 procent ochindustriproduktionen ökar kanske med 1,5 procent. Frågan är vadsom händer 1998 och 1999. Blir det 4-5 procent som placerarnaräknat med? När aktiekurserna stod som högst strax föreAsienkrisen, fanns sådana tillväxtlyft diskonterade i kurserna.Diskonterat var också en rad strukturreformer, som nu ser ut attta längre tid än marknaden hade tänkt sig.

Den viktigaste strukturreformen är ett nytt skattesystem. Engenomgripande reform har varit på väg, men stött på så stortmotstånd i den kommunistdominerade duman att president Jeltsindragit tillbaka det för översyn. Den pågår just nu. Samtidigthar det visat sig att skatteindrivningen åter sjunkit tillbaka,efter reformministrarnas attack på skattesmitarna i somras. Bara46 procent av budgeterade skatteintäkter har hittills drivits in,och budgeten går åter mot en katastrof. IMF, som stöttarRyssland med stora lån, håller åter inne en kvartalsutbetalningför att tvinga fram bättring. Men det är inte lätt att driva inmer, när skattessystemet är både inkvisitoriskt ochmotsägelsefullt. Reformen brådskar alltså. Finns det då någontröst i eländet? Ja, det skall då möjligen vara attkursuppgången hittills i år är hela 75 procent.